fredag 11 juni 2021

Opererad till ett liv i temporär stillhet

För exakt en vecka sedan stapplade jag med extremt stor möda ur bilen hemma på garageuppfarten. Torsdagen den 3/6 opererades jag på Nacka sjukhus där Aleris ortopedklinik bytte ut min artros-anfrätta vänsterhöft till en ny och fin protes-variant. Ett dygn senare släppte de hem mig och jag fick fr.o.m. då klara mig på egen hand. Det går att hantera men det krävs en hel del smärtlindrande mediciner samt ett par kryckkäppar.

En av trädgårdens aklejor

Att tvingas till en rörelsepaus under läkningen går att förhålla sig till. Under de tre inledande veckorna har jag och övriga höftledspatienter ett enklare rehabiliteringsprogram med fyra övningar att göra några gånger per dag. Detta kompletteras med promenader på 5-10 minuter. Svårighetsgraden ska därefter ökas på och jag har bokat en tid hos min vårdcentrals sjukgymnast dagarna före midsommar. Det jag inte varit beredd på är att hela benet svullnat upp och att detta är det mest smärtsamma och rörelsebegränsande. Jag får inte någon av mina skor att passa på den svullna vänsterfoten.


Att variera sittande, stående och liggande är inga problem. Jag måste eftersom det gör ont om jag hamnar i en position för länge. Framför teven har jag nu bytt ut karmstolen mot en av trädgårdsstolarna som har högre ryggstöd. Armstöd är nödvändigt om jag ska komma upp till stående. TV-soffans lockrop får jag ignorera, kommer jag ner i soffan lär jag aldrig komma upp (för låg och för mjuk för min nuvarande fysiska status).


Jag läker och under denna läketid följer jag klockan slaviskt. Var 6:e timme ska en viss medicin tas och andra ska tas var 12:e timme. Men i övrigt känner jag efter en veckas sjuktillvaro att både kroppen och knoppen är understimulerad. Titta på TV, glo på mobiltelefonens skärm eller försöka sova. En eller annan bok ligger och väntar på nattduksbordet, jag kommer till dem när jag får lite mer ro i kroppen och värken lättar några grader.

Sex veckor med kryckor

En av de jobbiga grejorna att hantera, utöver att vara beroende av de övriga i hushållet för vissa saker som t.ex. att få på mig strumporna, är att all breddidrott nu dragit igång för fullt. Restriktionerna har lättat och det tävlas överallt. Att inte kunna ta del av detta är påfrestande. Jag gillar verkligen att fota sport och en del av mitt liv är att titta till de lokala fotbollslagen under matcher vilket också inkluderar att snacka med bekanta i publiken.

Fyra dagar innan operationen kraschade min hårddisk där alla mina bilder fanns lagrade. Jag har en backup-lösning men det kommer att ta enormt lång tid att återläsa backupen från molnet. Och jag behöver självklart få fatt på en ny 6 TB-disk. Detta hann jag inte mer än initiera innan jag lade mig på operationsbordet. Ja ja, det håller huvudet sysselsatt att bekymra sig över 10 års bilder som just nu inte är under kontroll.

lördag 22 maj 2021

Livfullt och hoppfullt när maj är som vackrast

Fånga dagen. Ungefär så försökte jag tänka när jag under lördagskvällens tidigaste del satte mig i bilen. Inom kort kommer jag ju inte att få köra bil på många veckor tack vare höftledsoperationen. Nu gäller det att passa på att se mig om och utnyttja möjligheten att själv styra det jag vill se.

Trana som tycks beta i grödorna

Jag tog med mig den lilla fotoryggsäcken men framförallt mitt 300 mm-objektiv som sattes på min Canon 7D Mark II tillsammans med telekonvertern. Fota från bilen funkar hyfsat men då jag försökt använda mitt 400 mm-objektiv har jag lärt mig att det är för stort och otympligt att svinga runt med från förarstolen i bilen.



Lördagen hade bjudit på växlande molnighet och ett par regnskurar. Vid klockan 18 var det fortfarande en mörkare moln i söder som läckte en del längst med min bilresa. Jag valde att åka Hallavägen eftersom den är en av de finare vägsträckor i min närhet.

Rådjursgeten med ett litet kid




Jag stannade till för att fota rådjuret och inte förrän jag tagit ett par bilder såg jag att det också fanns ett litet kid som diade. Sötchock i den spirande vårgrönskan. Tack!

Innan jag kom ut på Katrineholmsvägen stannade jag för att fota regnbågen

Jag valde att svänga vänster i Vrena och åka förbi Tärnö Säteri mot Husby Oppunda. Där tog jag av mot Nyköping, passerade Råby innan jag körde över Täckhammarsbro via Tista mot Stigtomta. En sväng som denna lördag tog lite drygt en timme inklusive de stopp jag gjorde för att fota.

Dovhjort vid korsningen mot Tista slott


Tista slott med det gula rapsfältet nedanför sig

Ja, det är sannerligen galet vackert just nu. Rapsfälten är gula, trädgårdarnas frukträd står i full blom, häggen blommar och snart kommer syrenerna igång. Träden är fortfarande skira i sin grönska. Fantastiskt!

Jag räknar ner dagarna till min höftoperation. Lika delar skräckblandad oro som längtan. Det kommer att vara besvärligt som tusan under en period men därefter hoppas jag slippa de problem som successivt blivit allt värre och som numera gör att jag är oerhört begränsad i min rörlighet.

onsdag 19 maj 2021

Alla Helgona Magnolia med Studsviksstart

Okej, nu ska jag ge mig i kast med att försöka landa ett blogginlägg där motivområdena är onödigt spretiga. Titeln på inlägget avslöjar antagligen vad jag försöker klämma in på följande rader.

Föregående vecka var en så kallad kortvecka. Kristi himmelsfärdsdagen följdes av en klassisk klämdag som i mitt fall innebar uttag av inarbetad tid och därmed ledigt. Den lediga dagen visade sig behövas då jag ägna stora delar av den i bilen för att hämta döttrar på de mest udda och avlägsna ställen. Efter en kortare sväng till Tuna kyrkby fick jag ta sikte på Studsvik där familjens yngste släpptes av från en segelbåt. Nu har jag sett Studsviks Brygga, check på den.

Vy från Studsviks Brygga

Studsviks Brygga

Helgen visslade förbi och ägnades åt fotbollsfotografering i Norrköping på lördagen samt eget födelsedagsfirande på söndagen. Ett år äldre och åren går verkligen fortare ju äldre man blir. När måndagskvällen kom hade jag ett ärende till Nyköping och passade då på att ta med mig kameran. Ryktet sade att magnoliaträden nere vid Storhusfallet blommade. Men först tog jag en rad bilder på den vackra äldre bebyggelsen vid Alla Helgona kyrka.









Magnoliaträden står i det lilla parkområdet vid Nyköpingsån. Det är "bara" två träd men de är iögonfallande. Magnoliaträdens blommor är inte hur tåliga som helst och vissa vårar har de helt enkelt frusit sönder innan de getts chansen att visa sin prakt. Mina egna försök att få planterade magnoliaträd att överleva hemma på tomten har alltid slutat med ond, bråd död inom ett par år.

Magnoliaträden vid Storhusfallet, Storhuskvarn i bakgrunden









Bilderna i detta inlägg är tagna med min Canon 5D Mark IV och jag använde min 28 mm-, 14 mm- och 85 mm-objektiv.

Jag ägnade en stor del av tisdagen åt ett sjukhusbesök i Nacka. I och med denna undersökning har jag nu bokats för en höftledsoperation och jag siktar in mig på den 3:e juni. Det innebär att sommaren 2021 ägnas åt ont, aj, töj- och böj-övningar och annat skojsigt på hemmaplan. Och lagom tills breddfotbollen, rugbyn m.m. tillåts dra igång kommer jag inte att kunna sportfotografera. Nåväl, det är en absolut nödvändighet med detta ingrepp om jag överhuvudtaget vill kunna gå längre än några meter och slippa den förtärande smärta jag har just nu.

söndag 9 maj 2021

Fördröjd vårexplosion

Det går inte jättefort ute i naturen just nu. Ett ovanligt kylslaget och nederbördsrikt väder har bromsat upp vårens framfart och magkänslan säger att våren är åtminstone en vecka senare än "vanligt". Nog finns det växtkraft trots det kärva vädret, det kan man inte förneka.

Ärtor i vardande

Fruktträdens blomning har inte maxat ännu. Och lika bra är väl det, de pollinerande insekterna har inte haft det helt lätt den senaste tiden och om vi vill ha någon frukt kan det ju vara bra om det surrar av humlor och bin i trädgårdarnas fruktträd.

Plommonblommor

Det var kanske jätteknasigt av mig att ge mig ut med kameran på söndagskvällen. Lördagens solsken var absolut mer inbjudande men efter ett krafttag i trädgården hade jag så ont i ben/höft att det blev soffan resten av dagen. (Och krycka mellan soffa, kök och toalett.) Söndagsvädret bjöd på regn men det upphörde framåt kvällen och då ville jag åtminstone få lite frisk luft i lungorna.






Jag gav mig iväg med min Canon 1D X och mitt sällan använda 100-400 mm-objektiv. Eftersom objektivet är allt annat än ljusstarkt så satte jag kamerans ISO-inställning till 3200. Taskigt ljus under de blygrå molnen.

Tulpaner vid Klockarbol



Mina haltande steg tog mig till Stigtomta kyrka och dess kyrkogård. Jag hade ett nödvändigt besök att göra på kyrkogården. Allt är inte roligt men icke desto mindre nödvändigt att göra.





Veckan som kommer är för mig en kortvecka, åtminstone om man betraktar veckan utifrån arbetsperspektivet. Torsdagen är en helgdag och klämfredagen får i mitt fall bli ledig. Det är fortfarande så att pandemi-restriktionerna håller bl.a. oss sörmlänningar på hemmaplan i och med att endast nödvändiga resor tillåts. Jag stannar med andra ord på hemmaplan.

Koltrast på tråd

Med ett nytecknat abonnemang på Disney+ har jag i alla fall en hel del filmer att kolla på om vädret fortsätter att vara tveksamt.

söndag 2 maj 2021

Sköna maj välkommen

Efter månader av hemarbete, stillasittande och allmänt tyck-synd-om-mig-själv-för-att-jag-har-ont gav jag mig ut på en kortare promenad under lördagen. Solskenet underlättade tills jag insåg att jag hade åtminstone en tjocktröja för mycket på mig. Oavsett promenadlängd är det tyvärr en nästan oöverkomlig plåga att gå. Höftledsoperationen är välkommen när än den blir av.

Maskrosornas tid

De blommande fruktträdens tid

Nu är äntligen månaden maj här. Denna månadernas Rolls-Royce. Det är nu det händer. Och för de av oss med björkpollenallergi så kliver vi in i månaden med en bang (eller i alla fall en nysning).

Skogspromenad bland barrträd och mossa


Den skira grönskans tid

Att 1:a maj inföll på en lördag detta år är ju inte direkt någon bonus för oss avlönade. Jag gjorde mig redo under tidig eftermiddag för en resa ner till Norrköping där jag skulle bevaka IFK Norrköpings Elitettan-premiär på Platinumcars Arena (f.d. Idrottsparken). Med min ackreditering kunde jag konstatera att jag faktiskt var en av endast tre fotografer på plats.

Fläder


Ännu råder sippornas tid. I takt med att löven spricker ut i träden ovanför kommer marken att skuggas och våra vit- och blåsippor tackar för sig. Lövsprickningen och det som komma skall är oerhört tilltalande. Åh vad jag gillar månaden maj!


Sippornas tid

Vi har hittills inte haft mer än en handfull dagar som kan betraktas som "varma" denna vår. Det har inte varit ovanligt med en längre period av rejäl värme när det varit dags att kliva in i maj. Vi kanske får känna på den inom en nära framtid. Vem vet, några av arbetsdagarna kanske delvis kan tillbringas på uteplatsen istället för i husets lilla kontorsrum?