Årets blåsippsdos

I två veckor har jag roat mig med en förkylning. Efter tre dagar med feber övergick den i en ständigt närvarande hosta som nu äntligen verkar vara på väg att ge sig. Det är första gången sedan min stamcellstransplantation för 1,5 år sedan som jag åkt på en förkylning och mitt immunförsvar är väl en smula osäkert och förvirrat. Jag har även hunnit med ett läkarbesök, en påfyllning av vacciner och ett tandläkarbesök. Man roar sig kungligt må jag säga.

Förra söndagen packade jag fotoryggsäcken och gav mig in till Rosvalla där jag tänkt fota en fotbollsmatch. Av detta blev det intet, matchen var inställd och jag fick fundera på om jag skulle åka hem eller hitta på något annat. Jag kom på att det var ett tag sedan jag senast besökte naturreservatet vid Linudden och därmed ställde jag in siktet på en blåsipps-exkursion.

Nu hade jag inte riktigt de objektiv med mig som jag hade föredragit men mitt 24-70 mm-objektiv fick duga. Marken var täckt av blåsippor medan vitsipporna var i startgroparna. Efter veckans sommarvärme är det säkert lika vitt som det är blått på marken, snart dominerar de något mer trögstartade vitsipporna. Det är något speciellt med blåsippor och jag kan inte sluta att fascineras av deras skönhet.

Söndagsvädret var lite småtrist och mulet, solsken hade varit att föredra för att locka fram lite mer lyster i de blå vårhälsningarna. Kanske hinner jag besöka Linudden ytterligare någon gång innan säsongen är över men om så inte blir fallet har jag i alla fall fyllt min årliga dos av blåsippor.

Snart är påsken här och ett tu tre är vi inne i sköna maj. April är länken mellan smuts-våren och den prunkande våren, vi kan nu se tidiga buskar slå ut sina gröna blad och gräset börjar så sakteliga växa upp med nya och gröna strån. Jag njuter och tar in vad naturen har att erbjuda, så även stundande pollenutmaningar ...