Framslag

Med 100%-ig språklogik måste motsatsen till bakslag vara framslag. I dagarna två har vi kunnat avnjuta sommarens lockande värme och solsken. Helt crazy när vi ännu inte lämnat månaden mars.

Ett litet innanhav av ulliga gulliga solstrålar

I och med att det börjat dyka upp blåsippsbilder i flödena på internet var det min plikt att förpassa min lekamen till det mest åtkomliga av mina blåsippsställen. Är bilderna bluff och båg eller har de någon bäring i verkligheten? Efter en lunchpromenad till Stora Bergas ekbacke på Skavsta kan jag bekräfta att blåsippsbilderna på Instagram och Facebook förmodligen är från innevarande år!

Blåsipporna är här och våren är således här på riktigt

Innan jag kom fram till Stora Berga hann jag konstatera att mer än tussilago växte i vägkanten. Lupinernas stjärnformiga blad har brutit fram och står spröda i början av sin växtperiod. Den plötsliga värmen sätter säkert fart på både det ena och andra just nu. Insekterna har definitivt vaknat till liv och både myror, flugor och fjärilar ger liv och hopp till bl.a. fåglarna.

Lite skräpigt i dikesrenen men årets lupiner är på framväxt

Sörmlandsledens skylt pekar ut riktningen ute på Skavsta

Jag visste givetvis att jag skulle hamna på marken och bli både blöt och smutsig på byxorna. Jag kan inte fotografera blåsippor utan att avslöja mig genom ett lortigt yttre. Det är ett riktigt skitgöra men någon måste ju göra det ;-)

Det var ovanligt mycket nedfallna löv i blåsippsbacken denna vårdag. Jag har besökt platsen i 4 år nu och konstaterar att alla eklöv stannat kvar på marken rakt under ekarna denna vår. Förhoppningsvis bryter många fler blåsippor fram de närmaste veckorna.

Jag avrundar med att konstatera att jag under eftermiddagen såg vårens första bofink hoppa runt på asfalten utanför kontorsfönstret. Någon ska ju göra det också.

Ta vara på framslags-värmen, snart är vädret och temperaturen normaliserad igen!

Starar på längden, bredden och tvären

När gruppen av ridskoleelever gett sig iväg på hästryggarna för en nätt ritt till Bettna t.o.r. under torsdagskvällen stod vi tvåfotingar kvar vid Ålspångas ridhus och undrade hur vi skulle fördriva tiden. En timme kan vara ett ögonblick kort eller en evighet lång. Allt beror på sinnesstämning, tålamod och fantasi. Vid det här laget hade dessutom solstackaren trillat ner bakom träden i väst.

Det fina lilla sjönära huset bakom säteriets mangårdsbyggnad

Lovisa och jag angrep tidsfördrivsdilemmat när Alva travade runt halva Södermanland med en promenad. Vi valde att styra våra steg ner mot sjön. Vi jagade upp ett par trumpetande tranor, fyra enträget tjattrande gäss och närmade oss det vackra lilla huset vid sjökanten. Från de två stora björkarna vid stugan hördes ett otroligt tjatter.

Den övre hälften av björken var fullbesatt av tillfälliga hyresgäster

Övertygade om att vi skulle skrämma iväg den stora flocken starar när som helst närmade vi oss sjökanten i sakta mak. Emellanåt flyttade sig några av stararna mellan träden. Nya kom inflygande, andra gav sig av. Ett härligt vårtecken även om jag sett enstaka starar runt Stigtomta de senaste två veckorna. Här var det plötsligt en äkta starflock värd att ta notis om.

Plötsligt bröt hela flocken upp och vi insåg att vi kommit innanför deras komfortzon

Mot den vackert färgade skymningshimlen steg stararna mot en ny viloplats

Med stararna borta från närområdet lade vi energin på sjökanten istället. Efter en stunds kontemplation, ackompanjerad av fjärran trumpetande tranor, gav vi oss ut på en promenad som följde sjökanten innan stigen vek av och tog oss på retur till ridhuset.

En vacker marskväll där den molnfria himlen och den nedgående solen gav rejäla skäl till att använda kameran. Jag fotade med min Canon 5D Mark II samt objektivet EF 135 mm/2.0. Ett par andra objektiv i ryggsäcken förblev oanvända denna gång. En extrabörda som inte var så besvärlig att bära och som hade givit mig alternativ om jag så hade velat.

Ha en förträfflig helg!

Solnedgångshästar vid Ålspånga

Jag drog det längsta/kortaste strået för andra torsdagen på raken. Yngsta dotterns ridlektioner är numera på torsdagar och på något sätt måste hon ju komma från Stigtomta till Ålspånga Säteri. Det är där vi föräldrar kommer in i bilden. Denna kväll kan jag omöjligen klaga på att komma ut i det hänförande vackra sörmländska landskapet. Inte ett moln på himlen och solnedgången underhöll oss i början av vistelsen vid säteriet.

Ålspånga Säteri har efter flera års försök blivit sålt

Jag tog med mig kameran med förhoppningen att hinna fotografera lite innan solen gick ner. Ridlektionen började klockan 18.00 och då nådde fortfarande solens strålar fram över horisontlinjen. Eftersom hela gruppen gav sig iväg på en längre ritt på grusvägarna till Bettna (ca 1 mil fram och tillbaka) hade jag inte mycket annat att göra än att skrota runt på området vid stallet.

Alva längst bort till höger i bilden, redo att trava iväg

Det blev ett varv ner till hästhagarna nedanför ridhuset. Därefter, när solen i det närmaste hade gått ner, gick jag upp till fjordingarna i hagen ovanför stallet. De där hästarna är ju ganska sällskapliga och nyfikna när man kommer fram.

Solnedgång vid Ålspånga Säteri

Ardennern Pixi

Bettan

Solnedgångsponny

Kitty

Ytterligare en solnedgångsponny

Fjordingarna har blivit lite av favoriter hos mig efter besöken vid Ålspånga

Fjordingens man är bara så häftig

Ett lurvigt fjordingöra

En lugn och samlad blick

Ett par av fjordingarna vid Ålspånga

Och där klev det snart fullvuxna fölet in i bilden

När solen gått ned tog näst yngsta dottern (som också var med) och jag en promenad ner till sjön. Där fick vi njuta av solnedgångens färgprakt. Vi skrämde upp några gäss, ett par tranor samt spanade in en enorm flock med starar. Mer om de sistnämnda i ett kommande inlägg.

Godkväll!

En timme räcker långt

Vilken vecka det har varit. Jag skaffade mig rejält med efterarbete sedan bevakningen av cheerleading-DM på Rosvalla förra söndagen. De 600 bilder jag sorterat ut skulle redigeras och jag har aldrig tidigare haft så många bilder att ta hand om efter en sportbevakning. I alla fall inte när det handlat om ca 4 timmars tävling. Responsen har varit enormt stor och den har mestadels varit positiv. Kul. Bildmaterialet och texten hamnade som brukligt på Lokalsporten.se fast det tog ända till natten mellan torsdag och fredag innan jag var klart med allt. Tack vare förhandsvisningen på denna fotoblogg fick jag ordentlig skjuts på besökssiffrorna och nådde under veckan som passerat 100 000 besökare sedan starten i februari 2013. En milstolpe som jag är oerhört glad och stolt över. Det har hänt mig på en tidigare blogg om damfotbollen i Nyköping, och då på betydligt kortare tid, men det var ett helt annat projekt.

Två uppskrämda gräsänder som simmade i "skitdiket" tills jag kom förbi

Den hektiska veckan har också innehållit en fotograferad ishockeymatch (i fredagskväll) samt en träningsmatch med flicklaget i fotboll under dagen. När vi äntligen kom hem från Torshälla vid 16-tiden idag svidade jag om och tog mig ut i en timme med mitt teleobjektiv på en kvällspromenad.

Två tranor stördes när jag kom över fälten

Tranorna slog sig åter ner på fälten bakom ryggåsen mellan Åsby och Brink

Jag klappade mig själv på axeln under lördagskvällen efter en punktinsats med trädbeskärning. Fruktträden behövde den årliga tillsynen av sekatören. Tre timmar senare var det klart och solen hade hunnit gå ner.

Siluetterna av tre gäss som drog förbi framför kameran

Efter en söndag med klarblå himmel (åtminstone över Torshargs IP i Torshälla) så kom det in några moln när eftermiddagen närmade sig kväll. Söndagspromenaden blev alltså en vandring i skuggornas rike. Eller nästan i alla fall. Jag gick till kohagen bakom Åsby eftersom tanken var att jag skulle få syn på någon tofsvipa. Det gick inget vidare med tofsviporna men promenaden var härlig ändå.

Jodå, det ÄR vår nu!

Flyttfåglarna når oss i en strid ström just nu. På gärdena vilar sig gäss, sångsvanar med flera arter. Fler är på ingång samtidigt som övervintrande talgoxar och blåmesar kvittrar gladare än på ett helt år. Det är väl dags att se om sitt hus och sin arts fortlevnad. Allra häftigast just nu är stararna som låter helt och hållet urskumt uppe i trädtopparna. Det är en fågel som låter som allt eller ingenting annat.

En stare i toppen av en välhängd al

Kvällsljuset räcker längre och längre. För oss som jobbar till 17.00 på vardagarna är detta ljus väldigt välkommet för nu börjar det vara möjligt att ta sig utomhus i fullt dagsljus efter avslutad arbetsdag. Kanske kan det bli något mer fotograferande från undertecknad då. Tiden tycks liksom inte räcka till i helgerna längre...

Trädet på åsryggen i motljus

Ta vara på den kommande veckan och tack för idag!

DM i cheerleading

Vilken grej! Jag gör det inte alltid lätt för mig när jag kastar mig in på sportarenor där jag inte har en susning om vad som kommer att hända. De senaste åren har jag försökt bredda mitt eget perspektiv genom att göra bevakningar på sporter som jag tidigare inte sett. Genom att fotografera och skriva om detta på Lokalsportens portal hoppas jag att fler får upp ögonen och breddar sin sportsyn.

DM i cheerleading på Rosvalla

Förra helgen såg jag av en slump att DM i cheerleading skulle avgöras på Rosvalla den 11-12/3. Jag kontaktade arrangörsklubben Haninge Cheer Elite och fick en ackreditering till söndagens tävlingar. Under lördagen avgjordes DM för Stockholmsdistriktet och dagen efter följdes detta upp med DM för distriktet som kallas Mellersta (med lag från bl.a. Uppsala, Karlstad, Örebro). Söndagens tävlingar innehåll även representation från Nyköping eftersom Cheer Legacy var med. Extra kul och intressant.

Nyköpingsklubben Cheer Legacy deltog i DM under söndagen

Efter att ha fotograferat nonstop i 4 timmar och därefter gjort en första utsortering bland de 2500 bildfilerna (!) så är jag för mör i huvudet för att lägga ut texten om DM. Det ska jag dessutom göra på Lokalsporten när jag redigerat färdigt de bilder jag väljer ut till bildgalleriet. Dagens blogginlägg här i fotobloggen innehåller några av de bilder jag fastnade för vid första genomgången.

Cheerleading i Rosvallas A-hall

Jag har också lagt ut några bilder på Instagram. Det brukar vara så att jag lägger ut 5-10 bilder på Instagram direkt efter ett sportevent. Ett trevligt media som är väldigt direkt och lättillgängligt där jag når ut till ca 750 följare (plus de som hittar bilderna tack vare de taggar som görs på respektive bild).

Så många ansiktsuttryck

Jag packade stora kameraryggsäcken med två kamerahus och en väldig massa objektiv (lämpliga för fotografering av sport inomhus). Lite koll på ljus och avstånd hade jag hunnit skaffa mig eftersom arrangören lagt ut en livestream från lördagens tävlingar på Youtube.

Mer Cheer Legacy från DM på Rosvalla

Vi var ett par ackrediterade fotografer som satt snett framför mattan där utövarna visade upp sina konster. Det visade sig att jag nog var den ende bland de drygt 1700 i hallen som hade noll erfarenheter av sporten sedan tidigare... Nåväl, mycket går att lösa med rutin från sportfotografering i andra sammanhang.

Det blev möjligheter att fotografera tajta porträtt där inlevelse och uttryck spelade stor roll. Givetvis fanns mycket akrobatiska och synkroniserade rörelser att fånga med kamerorna också. Det knepigaste var nog när de lyfte upp någon i luften (eller kastade upp någon) eftersom det gjorde att bildformatet helst skulle vara stående. Ingen lätt sak att vända kameran på tvären på en bråkdel av en sekund.

Jag hade även med mig mitt enbensstativ eftersom jag var nyfiken på att testa en fototeknik som verkar vara poppis just nu i sportfotosammanhang. Långa slutartider med rejäl oskärpa men med mycket känsla för rörelse. Knepigt men ganska cool, väldigt arty.

Långa slutartider ger medveten oskärpa

Deltagarna var allt från s.k. miniorer till seniorer. De tävlade naturligtvis i olika klasser men också på olika svårighetsnivåer. Jag behöver definitivt sätta mig in i regelverket ytterligare innan jag skriver mitt blogginlägg på Lokalsporten.

Trots att jag fotograferade tävlingsmomenten från samma fläck i fyra timmar fick jag mycket variation på bilderna. Det gick att hela tiden leta detaljer som utfördes. Och självklart var deltagarnas ansiktsuttryck obetalbart bra och intressanta att fånga med kameran.

När jag rensat bort "skräp" har jag rekordmånga bilder kvar på hårddisken. Cirka 1250 bilder finns kvar att välja bland när jag ska skapa ett bildgalleri så småningom. Några bilder behövs också till blogginlägget om DM-tävlingen som skrivs till Lokalsporten.se. Lite läcker ut redan nu i detta fotoblogginlägg, resten får ta någon eller några dagar innan jag publicerar.

Kanske, kanske kommer ännu en tävling att avgöras i Nyköping under maj med Haninge Cheer Elite som arrangör. Då rekommenderar jag alla att titta till cheerleading som sport. Verkligen häftigt.

DM i cheerleading är över för den här gången

Jag tackar för idag!