söndag 30 oktober 2022

Strandpromenaden till Gustavsvik

Det återstår att redovisa några bilder från förra helgens Visby-besök. De berättar om vad vi såg och gjorde under söndagen. En dag med fortsatt mulet väder men befriad från duggregn. Vi hade under lördagen sett det vi ville av Visbys centrala delar vilket fick mig att styra stegen norrut längst kusten. Ingen längre bit med tanke på att vi endast hade apostlahästarna som färdmedel men tillräckligt långt för att se annat än staplade stenar.

Badplatsen vid Gustavsvik norr om Visby

Vi tog oss norrut längst strandpromenaden. Vi passerade Novi hotell där vi bott några vårdagar för några år sedan. Vi såg sjöfåglar och vi fick dra in stanken av ruttnande tång. Kustnära och genuint på något sätt. Vi landade till sist i Gustavsvik där vi också tillbringat några nätter sommaren 2018. Den klibbigt varma och torra sommaren då det inte ens gick att uthärda besök på Medeltidsmarknaden eftersom det helt enkelt var för varmt. Det kan man inte påstå att det var denna gång.

Den långa badbryggan till trots; där ute vid slutet är det inte mer än 1 meter djupt ...

Trutungen hade koll på oss över axeln

Till sist kom vi för nära och då var det tack, hej och adjö




Vi gick tillbaka in till stranden och upp genom stugbyn vid Gustavsvik. Ett stort område med mängder av turistboenden men som nu stod helt öde och tomt. Säsongen är över sedan länge.




På vägen tillbaka till Visby passerade vi den stora kyrkogården. Där var det också lugnt och stilla men det berodde nog inte på att de stängt för säsongen.


Som passande avslutning när vi återigen passerade Novi hotell noterade jag galgberget uppe på klinten. Och en väldigt massa fåglar som skrämdes upp när en buss dammade förbi på landsvägen längst strandlinjen.


Nu behöver jag bearbeta de övriga i familjen för att återigen hamna på Gotland när det är dags att turista. De börjar prata om alternativa resmål vilket jag har svårt att förstå. Hur kan man tänka sig att åka någon annanstans än till Gotland?

fredag 28 oktober 2022

Visst blommar det på Gotland

Nog märks det att Gotland och framförallt Visby innanför ringmuren har ett milt och tacksamt klimat för all växtlighet. Som besökare under andra halvan av oktober var det i alla fall gott att se färggranna blommor trots att trädens löv börjat singla ner mot marken.



Naturligtvis blommade fortfarande rosorna. Det känner vi ju till även från fastlandet, de är ju envetna och ger sig inte förrän frosten nyper till ordentligt. Och det var faktiskt inte bara inne i botaniska trädgården som andra sorters blommor visade sin färgprakt.




Givetvis tog vi chansen och passerade genom botaniska trädgården flera gånger under vår weekend-tripp till Visby. Även om regnet hängde i luften så ville vi ju inte missa denna oas.





Nu återstår endast ett blogginlägg med bilder från vår senaste Gotlandsresa och de bilderna kommer från söndagens promenad upp till Gustavsvik. Häng med!

torsdag 27 oktober 2022

Handhållet löv

Här kommer ett kortare inlägg med bilder från Visby med ett väldigt snävt innehåll. Bokstavligen ett handhållet boklöv. En idé jag fick när vi var på väg in i botaniska trädgården och jag plockade upp ett av många, många vackra boklöv som låg på gruset och bara slöade. Bilderna redigerades därefter i min iPad och lades ut i sociala medier (Facebook och Instagram) senare samma lördag som jag fotade dem. Nu kommer de i icke-kvadratiskt format för bloggen. Därmed får man nog betrakta dessa bilder som tillräckligt exponerade ...








Det finns mer bildmaterial från helgens resa till Visby att visa upp, härnäst ett inlägg med blommor som uppenbarligen blommar trots att vi nått fram till slutet av oktober.

onsdag 26 oktober 2022

Höst i Visby

Att åka till Visby i oktober utan att försöka fånga hösten på bild är ju ... dumt. Så därför kommer här ett blogginlägg med tydligt hösttema. Ett bekvämt motivval som inte krävde några större ansträngningar, hösten var ytterst närvarande. Tyvärr var även vädret höstruskigt, det hade gärna fått vara solsken och blå himmel för ökad lyster i bilderna. Nu är det trots allt så att ruskväder hör hösten till så bildsamlingen fick onekligen rätt prägel och stämning.




Vilket är det mest uppenbara med hösten? Det måste ju vara lövträdens förvandling från gröna till varm-gul-orange-röda och slutligen kala. När jag tittar på mina senaste Visby-bilder är det just de gulnande löven som indikerar vilken årstid som rådde när de togs.

Sankta Maria domkyrka i Visby är mäktig, vacker och enastående

Förflyttat fokus från kyrka till nypon





Valnötsträdets blad uppe på klinten

På denna weekendresa hade jag med mig min Canon 5D Mark IV och mitt normalzoomobjektiv EF 24-70 mm f/2,8 L II USM. Varken mer eller mindre. Jo förresten, jag hade med mig ett extra batteri som jag aldrig behövde använda. Denna normalzoom är i mina ögon utmärkt bra till skillnad från föregångaren som jag också har i någon kameraväska. Hade jag velat resa ännu lättare hade jag antagligen valt mitt lilla fasta 28 mm-objektiv men det är en aning mer begränsande. Ett zoomobjektiv är bekvämt men har oftast snäppet sämre optiska egenskaper än ett objektiv med fast brännvidd. Men denna glugg är så bra att jag inte kan påstå att jag lider av några optiska defekter när jag tittar på bilderna.

Nordergravar



Givetvis fanns hösten närvarande även i botaniska trädgården trots att odlingarna gjorde vad de kunde för att streta emot. Att rosor blommar sent in på hösten det vet jag men som du kommer att se i ett kommande blogginlägg fanns även andra blommor som färggranna höll vintern och mörkret stången. De allra känsligaste växterna var täckta för att klara den kommande kylans prövningar.

Botaniska trädgården i Visby



På ett personligt plan föredrar jag hösten framför våren. Så har det nog alltid varit. Visst har sippornas tid och den spirande grönskan sin absoluta charm men det är ändå något speciellt med hösten (och då tänker jag inte i första hand på död och förruttnelse). Jag vet att många lider in vintern och tycker att hösten är ett elände. Vi är alla olika och det finns väl inget rätt eller fel i denna fråga, eller hur?







Det kommer fler bilder från Visby så håll utkik här i bloggen de närmaste dagarna!

tisdag 25 oktober 2022

Små variationer i hjulspåren

Det är lätt att fastna i gamla hjulspår. Denna tes gäller även fotografiskt. Man gör det man är bekväm med, det som håller en kvar i sin komfortzon. Detta gäller i allra högsta grad för mig när jag tar med mig kameran till Visby.


De uppenbara fotomotiven är desamma, tämligen oförändrade från år till år. Och mitt sätt att välja ut motiv, välja utsnitt och vinklar har ju inte ändrats nämnvärt de senaste 10 åren. När jag traskar runt som turist blir jag ännu mer robotlik i min fotografiska ospänst.

På finfina Munkkällaren vid Stora torget åt vi vår lördagsmiddag

En enda liten "nyhet" kunde jag iaktta i Visby sedan senaste besöket i september 2021. Och det var marknadsbodarna på torget som jag inte kan påminna mig stod där ifjol. Sedan har säkert en och annan restaurang stängt och öppnat, någon butik på Adelsgatan bytt ägare och inriktning. 



Jag har beskrivit några av mina måste-ses-platser i Visby och självklart tog vi en runda under lördagen som inkluderade dessa platser. Att gå upp vid domkyrkan till klinten och sedan ut mot Nordergravar, in via Snäckgärdsporten och genom botaniska trädgården för att hamna i Almedalen är liksom standardrutt 1A som inte kan hoppas över. Punkt.





När det gäller shopping är jag tämligen iskall. Det finns dock ett undantag och det är Kränku, denna gång med tre paket ruskigt dyra kaffebönor i packningen på vägen hem. Att gå i gränderna och Visbys gator kräver lite eftertanke om man inte vill jobba hårt med tanke på att hela innerstaden erbjuder en nivåskillnad som heter duga.


I Almedalen har jag hittat ett fotomotiv som kan ge lite extra spänst i bilderna. Hade jag haft med mig några brödbitar hade jag antagligen lyckats bättre med bilderna men nu blev det några chans-exponeringar på de fjäderförsedda Almedals-ockupanterna utan att de distraherades av något ätbart.



Söndagen innebar hemresedag men inte förrän klockan 16.00. Vi valde att ta en promenad utanför ringmuren och lämnade hotellet Visby Börs bakom oss och gick norrut på Strandgatan för att så småningom ta oss ut genom tidigare nämnda Snäckgärdsporten.


Kryssningsfartyget som lämpade av ansenliga mängder tyskar i Visby under söndagen


Jag följer upp detta blogginlägg med flera andra med bilder från Visby. Härnäst kommer att jag illustrera hösten i Visby, en färggrann historia som kan vara värd lite uppmärksamhet (hoppas jag).