Under lördagen kom jag på att jag inte hade varit utanför ytterdörren sedan i måndags kväll. Eftersom jag tydligen dragit på mig en förkylning så valde jag att jobba hemifrån under tisdagen och onsdagen. Jag blev dock inte piggare utan tvingades sjukskriva mig under torsdagen och fredagen. På så sätt gick dagarna utan att jag ens kom utanför dörren. Å andra sidan har det varit en regnvecka som inte lockat till utomhusvistelse.
Lördagen inleddes med regn, förstås. Regnet upphörde och efter lunchtid hittade till och med solen fram emellanåt. Jag snöt mig, harklade och drog på mig skorna för att få lite frisk luft. Sista veckan innan oktober är slut betyder att fulhösten lurar bakom husknuten. Det gäller att passa på innan löven är borta.
Efter att ha passerat Tängstaområdet kom jag upp till Frubäcken och där kom jag in i skogen. Den mossiga barrskogen som är så populär bland framförallt byns hundägare. Beroende på hur man sätter fötterna framför sig och korrigerar riktningen så kan man t.ex. hamna vid TGOJ-spåret.
På andra sidan järnvägsspåret gick jag österut och då kommer man närmare Åsby. Ett delmål med lördagens höstpromenad var att titta till allén vid Åsby. Den var lite i otakt med hösten eftersom vissa av träden fortfarande var gröna medan andra hunnit bli kala.
Stigtomta visade upp sig från sin allra höstligaste sida denna dag. Kanske har hösten hunnit passera sin peak men eftersom det inte varit mer än en frostnatt hittills är processen ganska långsam. Jag fascineras av naturens förmåga att ikläda sig dessa gul-varma färgtoner där det tidigare varit grönt. Jodå, klorofyll och fotosyntes samt allt vad det nu heter är den vetenskapliga delen i detta skeende men utfallet förbryllar.
Nu återstår det att se om den friska höstluften gjorde gott för mig eller om förkylningen fick en ny boost.
