Jag gick in i skogen...

... för att hämta några fågelbilder. Ut kom jag helt utan en endaste liten pippi-bild. Teleobjektivet var mest ett bojsänke runt halsen som tvingade mig ner mot marken ett par gånger för att fota svampar vilket hade varit lämpligare med macro-objektivet.

Första bilden blev ett spindelnät. Det var så himla fint där det satt 3 meter ovanför marken. Men hur jag än snurrade runt för att hitta en vinkel där nätet kom till sin rätt så blev aldrig bilden optimal. I vissa vinklar syntes inte nätet alls och det duger ju inte som foto. Eller snarare så blir det märkliga och tämligen ointressanta bilder att visa upp. Suddig skog... Men efter att ha snurrat runt som en skitnödig hund bland blåbärsriset en stund fick det bli som nedan.

Svartvitt? Jo, för att få bort fokuset från de grönblänkande eklöven i högerkanten.

Jag gick längst skogsstigarna och njöt av den fina och gröna mossan under tallar och granar. Samtidigt spanade jag efter någon svamp som behagade visa sig där solen kunde nå ner till den. Teleobjektivets ljusbehov för att ta bra bilder utan skakningsoskärpa krävde också ett ISO uppskruvat till minst 800. Återigen hade det naturligtvis varit bättre med macro-objektivet för dagens promenad.

Det blev en svamp på bild till sist!

Innan jag klev ut ur skogen och in i civilisationen hittade jag ett kärrliknande område där marken var täckt av skogsfräken. Några av dem var starkt upplysta av solen och det får bli den avrundande bilden idag. Jag passar på att önska en god helg och ger mig hän åt fotbollsfotografering de närmaste dagarna!

Skogsfräken.

Middag Motljus Macro

Lite sur för att jag inte lyckades fånga något med kameran under gårdagens promenad tog jag en ny runda vid 18.30-tiden. Nu skulle det väl banne mig finnas ett säkert motivområdet i alla fall! På med macro-objektivet och sedan ner till TGOJ-spåret samt följa den grusväg som går parallellt med spåret en bit i kvällssolens sken. Närbilder på blommor och andra växter i motljus är ändå ganska säkra.

Sett till de nedanstående bilderna skulle det fortfarande kunna vara sommar. Blommor i klara och fina färger som inte ser allt för vissna ut.

Men ett par undantag från sommarblommorna hittade jag. De avslutande två bilderna är snarare tydliga tecken på höstens kulörer. Förstärka av den nedgående solens nyanser och sken.

Jagandet efter motiv fortsätter!

Så hände det...

Dagens halvlånga promenad (jag är fortfarande luddig i huvudet av min mansförkylning) genomfördes i härligt solsken. Jag chansade med att låta teleobjektivet sitta på kameran då jag hoppades på de två små rovfåglar jag sett vid fälten mellan Prästgården (Skillra) och skroten. Av fåglar såg jag ingenting och banne mig var jag på väg att ta en promenad helt utan att få med mig en enda ruta på minneskortet. En vissen rallarros vid TGOJ-banan fick bli dagens räddningsplanka.

Rallarrosen räddade mig från att bli fotolös idag.

Varför jag inte hittade något funderar jag nu på. Tankarna är nog lite på annat håll. Det kan nog skyllas på att jag fortfarande känner av inskolningen på arbetsplatsen, förkylningen med feber gör sitt till och dessutom har jag nu flyttat mitt fotbollsbloggande till en ny plats vilket lanserades igår kväll. Splittrad och lite disträ helt enkelt.

Jag tar nya tag. Någon annan dag. :-)

Partiell höst

Nu är vi där. Den första av höstmånaderna har enligt gängse uppfattning påbörjats idag och vill man leta hösttecken är det inte svårt. Det går också bra att blunda för bevisen och ännu känna sommarens närvaro. Idag i snålblåsten gick det visserligen bra att traska runt i t-shirt och kortbyxor (det är väl en vanesak kan jag tro) men lite svalare vindar var det onekligen.

Skillra

Prästgården

Jag tryckte på vidvinkel-zoomen och lirkade även dit ett polarisationsfilter för att kunna lyfta fram den molntussiga himlen. Effektsökeri? Ja, möjligtvis, men också ett sätt att fånga det ögat ser på kamerasensorns mer begränsade teknik.

Stordalen på vägen runt Stigtomta strutsfarm och skrot.

Jag tog några bilder som förstärker intrycket av en påbörjad höst. Vissnande växter och jordbrukens halmbalar är inte subtila tecken utan fullkomligen skriker ut höst.

Jag avslutar med en bild på en fantastiskt fin björkdunge som växer mitt emot gården Skogstorp. Jag har fotat den några gånger tidigare och även testat tekniken med att dra kameran nedåt i samband med exponeringen. Denna gång blev det nästan akvarell-likt. Jag har inte gjort mer än beskurit bilden lite, lite och lagt på lite kontrast.

Nu har han konstnärat lite grann...

Så fick det bli. Det första höstinlägget på fotobloggen. Ha en fortsatt härlig dag!

Den som letar den söker...

Med regnet bokstavligen hängande i luften tog jag en sväng med kameran under senare delen av förmiddagen. Enstaka stänk och en ganska kvav luft var en förvarning om det som nu börjat hitta ner mot marken i form av regn och åska. När jag tittade på dagens få bilder såg jag att jag i det dystra ljuset mestadels hittat hösttecken. Kanske var det vädret, sinnesstämningen eller något annat som gjorde att det plötsligt blev höst i bilderna.

En liten lönn som redan valt att byta färg.

Rallarros som skiftat till höstklädsel.

Stor tistel med Stigtomta Kyrka i suddig bakgrund.

Men allt är inte höst ännu! Svalorna gör fortfarande sina lovar i skyn och det blommar fortfarande i vägrenar och diken.

Gul-orange parbildning.

På sluttampen av promenaden hängde en avbruten gren med en rad döda löv i mitt synfält. Det fick bli den avslutande rutan för dagen. Jag ruvar inomhus och försöker få bukt på den hemska mansförkylningen... ;-)

Nästan som fjärilspuppor hänger de döda löven.

Ha en fortsatt härlig dag!

Det var väl onödigt!

Omställningen blev lite mer energikrävande än vad jag trodde. Nog kan man tycka att 2 timmars arbete per dag är fjuttigt, men jag kan försäkra att det är precis vad jag orkat med. Morgonpromenaderna har förvandlats till förmiddagspromenader och därefter måste jag (hur konstigt det än kan låta) vila ut ordentligt. Nu får jag dessutom bita i det sura äpplet som det innebär att under en lång tid varit hemma och därmed inte byggt upp ett bra immunförsvar. Sitter här framför datorn med en förkylning från helvetet och tillhörande feber. Känner mig som en ettåring som skolas in på dagis...

Vädermässigt har sommaren hängt med även denna vecka. Innan förkylningen bröt ut igår eftermiddag hann jag genomföra en längre promenad som hade badplatsen vid Långhalsen bredvid Kisängs sommarstugeområde (norr om Stigtomta) som mål. Det var definitivt värt att ha en svettig rygg p.g.a. en ryggsäck för att kunna ta ett dopp och därigenom torka sig och byta om.

Promenaden gick delvis genom skogen där lingonen nu lyser röda och fina.

Sommarstugeföreningens båtbryggor är välfyllda.

Det var lite ensamt vid badplatsen. Men skönt i vattnet trots sena augusti!

Det har inte blivit några jätteinsatser med kamerorna de senaste dagarna. Helgen och även måndagskvällen innebar förvisso sammanlagt 3 seniormatcher samt ett zonsammandrag för 8-9-åriga fotbollstjejer då jag fotade. Däremot sitter jag med ett större jobb som rör mitt fotbollsbloggande och deadline är om några få dagar. Ibland har man nytta av gamla bilder, det är rysligt kul att gå igenom dem, men det tar en väldig tid i anspråk!

Nog längtar jag ut i naturen igen men nu ska jag först bota min svåra mansförkylning...

Livstecken

Det är väl bäst att visa att jag lever och fortfarande hasar runt på mina promenader även om jag sedan igår är igång och jobbar igen. Inte för att det är mer än 2 timmar om dagen (de första två veckorna.) Jag plockade med mig kameran när jag idag vid 11-tiden kommit hem och bestämde mig för att ta en kortare runda innan det blir för varmt. Jo, vi är i slutet av augusti men prognosen sade ett det skulle bli flera grader över 20-strecket i eftermiddag.

Rallarrosorna har blommat ut...

...och de sprider sina frön som fastnar i de otaliga spindelnäten.

Jag rundade Skillra och gick mot Åsby när jag såg en liten nyckelpiga på en blomma. Tror inte att jag fotat någon nyckelpiga på ett par år och det blev inte perfekt den här gången heller...

Nyckelpiga på blomma. Varken mer eller mindre.

I hasselsnåren mognar nötterna. De är fina att titta på men jag har lärt mig att det alltid är för mörkt och murrigt inne i grenverken bland hasseln.

Hasselnötterna mognar.

Hemma på farstukvisten hittade jag dagens sista motiv. Spindeln var inte stor, tvärtom, men den hade en spännande färg på undersidan.

Husdjur.