Frostmorgon och strålande höstväder

Höstens första rejäla frostmorgon mötte upp utanför dörren när jag skulle åka till jobbet i morse. Det borde sätta fart på hösten ute i naturen och kanske också sätta punkt för några av de odlade sakerna i min och andras trädgårdar. När jag närmade mig den första av två rondeller upp mot Skavsta såg jag längre österut hur dimman steg från Nyköpingsån som ringlar fram i sänkan som för övrigt kringgärdas av öppna åkrar. En fullkomligt makalöst vacker syn som givetvis förtjänat en mängd foton... Nej, jag hade varken kamera, tid eller lust att stanna till längst den gamla vägen upp mot Skavsta för att föreviga detta skådespel. Att lusten saknas beror på att det är mer eller mindre livsfarligt att stanna till vid den smala 70-vägen där det inte finns någon bra plats att komma undan från trafiken.

De stora träden bakom den gamla vaktbyggnaden vid Skavsta

Den lilla lönnen i förgrunden lockar och pockar med höstfärger

Djupblå himmel och höstfärger

Jag tröstade mig med en lunchpromenad efter morgondimman som jag aldrig fotograferade. Det är varmt och fint på dagarna och en ren njutning att få känna lite höstluft i lungorna. Sånt måste man naturligtvis utnyttja. Jag lånade arbetsplatsens kamera (Canon 5D Mark III) och det lilla 24 mm-objektivet för tisdagens lunchpromenad.

Solen står inte högt nu men låter ändå sina strålar slå igenom trädkronorna

Berberisbuskarna vid Stora Berga lyser rött

De mäktiga hästkastanjerna vid Stora Berga fascinerar som alltid

Nu är tiden för min favoritvippa, kanadensiskt gullris

Jag har efter många timmars pillande fått ordning på de två skrivarna jag köpte häromdagen. Att installera ny teknik är ganska lätt nuförtiden. Annat var det för 20 år sedan då drivrutiner och halvbökiga operativsystem kunde göra denna typ av syssla veckolång.

Ha det bäst!

Helgen avrundades med promenad

Hemkomsten från Stockholm under söndagen följdes upp av häckklippning samt en början till fruktträdsklippning. Plommonträdet, det ack så unga men växtivriga, har expanderat kraftigt och förra hösten slarvade herr Jansson när han aldrig beskar det. Plommonträd ska klippas efter att fruktsäsongen är slut och jag hade väl helt enkelt för mycket annat för mig då i skiftet mellan september och oktober. Nu har det blivit både på tok för högt och alldeles för tätt. Fruktträd måste få in ljus bland grenarna. Jag gav trädet en timme men behöver fortsätta några timmar till innan jag är färdig. Den enkla delen är nu gjord, resten får ske vinglande på en stege...

De blaffiga nyponen hos grannen blommar ännu

Jag valde att inte offra hela den senare delen av eftermiddagen åt trädgårdsarbete. Tog en promenad istället. Den skedde i sällskap av en av mina kameror och tyngsta riggningen gällde. 300 mm-objektivet med telekonvertern kunde gott få testas på lite "allmänfotografering".

Annalkande mörka moln i bakgrunden gav dramatisk himmel

Jag sökte mig till andra sidan TGOJ-banan och kanske hade jag hoppats på någon lite fågel eller annat från djurvärden. Icke då, det var bara jag där och en suddig humla som fick gå i papperskorgen. Bilden alltså.

Kaveldun

Jag trodde kanske att tranorna givit sig iväg då det var helt tyst nere vid Hallbosjön. I skrivande stund vet jag bättre eftersom jag under måndagskvällen, innan solnedgången, minsann hörde dem väldigt högt och tydligt.

Tistel i olika stadier av förfall

Det finns fortfarande en del växter som är i full blomning. De är dock i kraftigt avtagande. Någon enstaka lupin skiner upp och verkar vara en sort som inte gärna ger upp utan kamp mot kylan och mörkret.

Rester

Att fotografera med 300 mm-objektivet med telekonvertern ger mig en största bländaröppning på f/4.0. Närgränsen är 2,5 meter och har man motivet på det avståndet blir bakgrunden väldigt "krämig" trots bländaröppningen som ju inte är superstor.

Taggtrådsblomning

Det allt mer mulna vädret gjorde att jag dels petade upp ISO till 400 men också aktiverade bildstabiliseringen på objektivet. Jag brukar som standard inte ha det igång då det aldrig används när jag fotar sport. De korta slutartiderna vid idrottsfotografering gör att bildstabiliseringen ändå inte bidrar med något. Jag skulle t.o.m. vilja påstå att det gjort mer skada än nytta på vissa fotbollsbilder som jag tog för några år sedan (då med mitt 100-400 mm-objektiv).

Vissen tistel vid kanten av kohagen

Nu på måndagskvällen har jag precis packat upp ett par skrivare som kom med postpaket tidigare under dagen. Jo, det låter väldigt mycket mer och bättre än vad det faktiskt är... Jag ska skrota en gammal PC som endast är igång för att betjäna en äldre laserskrivare som inte de modernare operativsystemen har drivrutiner till. Jag har alltså köpt en svartvit laserskrivare som ska funka bättre i nätverket, både trådburet och trådlöst. Dessutom köpte jag en liten bläckstråleskrivare från Canon som endast skriver ut kort i 10x15 cm-storlek.

Flugsvamp. Det behöver man inte tvivla på.

Jag har gett upp hoppet om min större bläckstråleskrivare som inte gått att få ordning på trots byte av bläckpatroner m.m. Eftersom jag inte gör några utskrifter av foton i större storlek så tyckte jag att jag kunde skippa en A4- eller A3-skrivare. Kul för barnen att trådlöst kunna koppla ihop mobil eller surfplatta med den lilla Canon-skrivaren och skriva ut ett eller annat kort.

De torra ormbunkarna är faktiskt väldigt vackra just nu!

Skulle jag få för mig att printa ut någon av mina egna bilder i större storlek är det nog lämpligast att beställa det av lämplig aktör på nätet. Billigare och bättre än att försöka hålla liv i en bläckstråleskrivare hemma som ständigt står och torkar ihop. Det är nackdelen med bläckpatroner.

Höstlyster på en av granntomterna

Installation av de båda skrivarna får dröja. Något ska jag ju ha att göra under tisdagskvällen också ;-)


Ha det bäst!

En lantis i storstan

Jag är nyligen hemkommen efter ett Stockholmsbesök. I goda vänners lag. Resan norrut startades under lördagsmorgonen och färdsättet var tåg. Pålitligheten i det färdsättet är med rätta kraftigt ifrågasatt men den här gången gjorde SJ vad de skulle och bromsade in vid Stockholms Centralstation på utsatt tid och med syllar och ledningar där de skulle vara.

Stockholms Centralstation en lördagsförmiddag i september

Anledningen till resan var min 50-årsdag i våras. Målet med resan var öl- och whiskeymässan vid Nacka Strand. De praktiska momenten såsom resa, väntan och inkvartering fick mer fotografisk uppmärksamhet än the main event. Någon kamera släpade jag inte med mig in på mässan och det hade inte varit praktiskt på något sätt.

Gammal pub i gammal stadsdel. Vänt-momentet fylldes med aktiviteter...

Pubens interiör

Pub-detalj

Stockholm är på sina ställen ganska vacker. Givetvis spelar den äldre bebyggelsen stor roll i detta men allra mest är närvaron av vatten avgörande för omdömet. Jag är inte någon fantast av stadsmiljöer så jag hoppar liksom inte jämfota av överdriven entusiasm när jag t.ex. rör mig i Stockholm.

Stockholms vatten i svartvitt utförande

Delar av Stockholm kan visa upp en schysst fasad

Vi lantisar härjade mest i och kring Stockholms södra delar. Vissa kallar området Söder, jag skulle lika gärna kunna skriva Bajenland. Inte för att man måste ropa "Tjäääna" till alla hipsters runt Medborgarplatsen... Jag gick stolt runt med min IFK Göteborg-jacka, om inte annat så vann ju Blåvitt senaste mötet nere på Gamla Ullevi ;-)

På söders höjder

Mitt resesällskap hade ordnat inkvartering på Motel L som ligger i Hammarbyhamnen. Ett område som i stor utsträckning ser nybyggt ut. Lite vilsen kände jag mig med alla taxi- och spårvagnsresor som företogs. Ett sätt att få grepp om geografin är annars att traska men det hade nog tagit för lång tid under vårt förhållandevis korta stadsbesök.

I det fina höstvädret behövdes förfriskningar

Resesällskapet chillade i solskenet utanför motellet

Jag valde att ta med mig min 5D Mark II och 50 mm-objektivet. Eftersom jag inte hur söndagen skulle planeras eller se ut så tänkte jag att det kanske fanns tid för lite utforskningar av Stockholm. Nu blev det endast några bilder under lördagen och söndagen gav bara utrymme för hemresa vid 11-tiden. Bilderna är nog mest för mitt eget minne av resan...

Ha det gott!

Hösten kallar på uppmärksamhet

Nu är det inte bara subtila nyanser och försiktiga viskningar. Hösten ropar och flaxar med armar och ben för att tydliggöra att den är här. Dagen till ära i kalasväder. Jag började arbetsdagen med att svänga förbi ett kolonistugeområde. Det skulle fotas en miljöbild på en liten produktdetalj som monterats på en av kolonistugorna. Inget märkvärdigt men det blev en extra halvtimme utomhus (och en halvtimme extra i bilen).

Morgonbesök vid Ängstugans koloniförening

Det är inte ofta jag sätter fötterna bland en massa kolonilotter

Där i bakgrunden syns nästan detaljen jag skulle fota! :-)

Det var en så trevlig start på dagen så jag fortsatte av bara farten med en lunchpromenad ute på Skavsta. Solen värmde gott och stegen tog mig till Stora Berga. Där har det inte hänt någonting under året. Jag tänker i det närmaste på stenkonstnärernas framsteg. Inte en stenflisa verkar ha knackats. Några illgärningsmän har brutit sig in i det övergivna boningshuset men det är åter igenspikat med rejäla reglar.

Lönnen skriker HÖÖÖST

Kastanjerna har snart gett upp helt och hållet

De härdiga små skira blåklockorna förgyller utevistelsen fortfarande

Ett björksly var begåvat med detta konstverk längst ut på en kvist

Jag ägnar fredagskvällen åt sommaraktiviteter. Gräsmattan är nyklippt och grillen står och värmer upp. Det blir bra!

En halvtimme räcker långt

Efter att ha suttit kvar lite för länge på jobbet konstaterade jag på hemvägen att dagens regn- och ruskväder tycktes ge vika för en solnedgångskväll. Sweet. Ombyte, kamerariggning och ut. Jag hade inte mer än drygt 30 minuter på mig innan solen skulle gå ner.

Tranor på väg till artfränderna vid Hallbosjön

På de första femhundra meterna hade 4 stora samlingar tranor trumpetat sig fram över mitt huvud. På förhållandevis låg höjd. När jag sedan kom lite närmare Hallbosjön, dit de gärna söker sig under september, såg jag på håll hur många hundra tranor cirkulerade i luften. Wow, är det nu de ger sig iväg? Eller imorgon? Det dröjer inte länge hur som helst.

Majsfältet står orört ett tag till (med Skillra i bakgrunden)

Det var både blött och lerigt på grusvägen under mina fötter. Vid mer än ett tillfälle trampade jag ner i vattenpölar eller gled runt på klibbig lera. Måste man titta ner på var man sätter fötterna när det finns så mycket att se ovan markhöjd?

Alens löv verkar vara föremål för någon slags sabotage. Eller frosseri.

Det var en ren njutning att komma ut en sväng ikväll. September har detta år inte alls blivit en utomhusmånad för mig (om man undantar alla fotbollsträningar m.m.) vilket är synd då den har så vansinnigt mycket naturskönt att erbjuda.

Rödklövern verkar fortfarande trivas

Det har regnat en hel del de senaste 10 dagarna. Så till den milda grad att inte ens några dagars sol och uppehåll klarat av att torka upp marken.Gräsmattorna är så vattenmättade att det sipprar fram vatten när man går över dem.

Jag vände på klacken relativt tidigt längst grusvägen på andra sidan TGOJ-banan. Solen hade några minuter kvar av livgivande ljus innan den skulle ner under horisontlinjen. Jag hade lite trädgårds- och inomhuspyssel att göra. Någon måtta på förlustelserna måste det ju vara, ute och nöjespromenera kan man väl inte vara hur som helst?

Septembersolnedgång

På återhörande!

Boxning "Making History", del 2

Intrycken efter lördagskvällens boxningsgala har nu sjunkit in. Jag gissar att svullnader, blåmärken och stela muskler på boxarna också lättat en aning nu när några dagar gått. Det är en sport där man troligtvis inte gärna tävlar flera dagar i rad.

Jag skrev i mitt förra inlägg att jag skulle berätta lite mer om utrustning och inställningar. Det var ju inte direkt så att allt badade i strålande dagsljus. Och inte var jag säker på vilken optisk som passade bäst heller. Släpade jag på onödig utrustning? Ja, men inte mycket.

Jag packade min mellanstora ryggsäck med två kamerahus. Dels min Canon 1D Mark III, som jag förvisso misstänkte skulle ha lite för dålig prestanda i mörkret, och dels min Canon 7D Mark II. Till kamerorna plockade jag med objektiven 70-200 mm/2.8, 135 mm/2.0, 17-40 mm/4.0, 50 mm/1.4, 85 mm/1.8 samt fisheye-objektivet.

De två objektiv som aldrig hamnade på någon av kamerorna var 50 och 85 mm. De hade säkert kunnat användas till något men jag hamnade inte på "rätt" avstånd för att använda dem mot boxningsringen och sedan hade jag roligare med de mer vidvinkliga alternativen för bilderna med översikt över lokalen.

K-G Z Fougstedt sträcker upp kameran från "diket" för en närbild på boxarna

Bilderna på boxningsmatcherna kunde jag ta på halvdistans med 70-200 mm-objektivet. Jag använde även 135 mm-objektivet, som ju är ljusstarkare, och det funkade helt OK. Ytan som var mest intressant att bevaka var närmast repen på den sidan jag stod. Då täckte inte repen delar av ansiktena (utom för de minsta boxarna som sannerligen inte var några långa störar precis).

Anthony Yigit, ett yrväder med glimten i ögat

Jag kunde hålla actionbilderna på ISO 3200. Då fick jag mellan 1/800 dels sekund till 1/1000 sekunds slutartid. En av de viktigaste inställningarna (jag valde att inte fota med manuella inställningar) var att ställa exponeringskompensationen på -2 steg. Då fick jag kamerans ljusmätning att lira ihop med den svarta bakgrunden och den punktvisa belysningen.

Vid inmarschen badade portalen i helt blått sken. Runt TV-studiohörnan var det brunt ljus, boxningsringens ljus var mer neutralt. Nej, jag försökte inte ens ställa in vitbalansen eftersom jag inte bara fotade boxarna inne i ringen. Hade jag fått plats i diket hade jag säkert gjort det. Nu fick jag några bilder som jag uppfattade som väldigt färgmättade.

Hade jag valt att ställa in kamerorna på att fota i RAW-format så skulle jag kunnat fixa vitbalansen i efterhand men nu valde jag medvetet att fota i JPG-format direkt. Mängden bilder, 1200 stycken innan rensning, och det långsamma efterarbetet med RAW-formatet gör att jag inte vill fota sport i RAW. Dumt? Troligtvis.

Erik Skoglunds flickvän och föräldrar vid ringside

När det inte gick undan framför kamerorna ställde jag ner ISO ett eller två steg för att slippa bruset. När det gäller brusreduceringen som finns i den relativt moderna 7D-kameran så tycker jag den är riktigt bra när man väljer att fota i JPG. Till och med mycket bra och jag begriper mig dessutom inte på att brusreducera själv på ett framgångsrikt sätt.

Erik Skoglund

När jag igår kväll satt och redigerade bilderna från galan till bildgalleriet, 192 bilder, så slog det mig vilken blick Erik Skoglund hade där uppe i ringen. Varje rond, varje situation avslöjade en totalt fokuserad boxare.

Domaren i Eriks match var något alldeles speciellt

Nu förstår jag att en tiondels okoncentration kan straffa sig hårt i boxning. Det var bara det att Eriks fokus var så påtaglig jämfört med vad jag sett tidigare under kvällen. Och hans fighting face var väldigt talande också.

Oleksandr Cherviak förlorade mot Erik Skoglund

Nog har jag en del bilder som jag själv tycker är hyfsat bra. Det är inte nödvändigtvis actionbilderna som fastnat hos mig. Jag blev ju lite knäsvag när jag såg en kanonbild från Eriks match och läste att Bildbyråns Joel Marklund hade varit på plats och fotat. Han kan en del skit den grabben! Det är inte för inte som han är en prisad sportfotograf.

Nu kan jag i alla fall lägga ännu en sport till handlingarna. Jag är övertygad om att man behöver bekanta sig mer med varje sport för att lyckas med bilderna. Timing, känsla för händelsutvecklingen och förståelse för rörelsemönster m.m. kräver övning för den som vill sportfotografera lyckosamt.

Erik Skoglund tackar publiken på Rosvalla

Om du har en stund över kan du titta till de 192 bilderna i bildgalleriet som du kommer till HÄR.

Nu får det räcka med boxning för mig på ett tag.