Aprilväder vid Ålspånga Säteri

Ännu en torsdagskväll vid Ålspånga Säteri när yngsta dottern skumpade runt på en hästrygg i en paddock bland andra glada ridskoledeltagare. Ännu ett besök vid det vackra säteriet och de makalöst fina omgivningarna. Att åka dit utan kamera skulle kunna vara ett alternativ, i alla fall under de mörkaste vintermånaderna då de enbart håller till i ridhuset, men hur sjutton skulle jag kunna avstå att bära med mig en systemkamera när det är så sjukt vackert i minsta lilla tillstymmelse till dagsljus? Och hur skulle jag kunna avstå från att fota när det finns så rackarns många motiv att sikta på?

Regnbåge mellan husen vid Ålspånga Säteri

Alva verkar nästan osannolikt glad över att sitta i sadeln på den gamle märren

Nu är det så mycket vår ute att det nästan gör ont. Eller "nästan" är inte riktigt sant, det GÖR ont. Jag känner tyvärr av de stegrande pollenhalterna och allra värst är det i mina ögon. Ju äldre jag blir desto känsligare tycks jag bli. Men vem vill ha ihållande vinter för att slippa pollen? Inte jag i alla fall!

Denna torsdag hade vädret synnerligen svårt att bestämma sig. Ena stunden solsken, andra stunden en regnskur. Och oavsett vilket väderstreck vi vände blickarna åt så såg vi tussar av regnmoln som skvätte på den sörmländska myllan. Är det april så är det, ambivalent väder har ju uppkallats efter denna månad. Aprilvädret är på något sätt ganska välkommet.

Egentligen är det här med foto skitenkelt. Skaffa ett telezoom 70-200 mm med bländare f/2.8 och du är hemma. Jag blir så sjukt imponerad över kapaciteten och förmågorna som mitt Canon EF 70-200 mm f/2.8L IS II USM besitter. Jag behöver varken kunna något eller anstränga mig för att jag ska tycka att bilderna från det objektivet är något alldeles extra. Men jag kanske har låga krav. (Å andra sidan är detta min hobby och inte mitt levebröd och då behöver jag ju inte bry mig ett dyft om vad någon annan tycker om bilderna.)

Näst yngsta dottern Lovisa aka Posören aka Nöjespekaren

Denna gång lät jag mitt %D-kamerahus ligga hemma och vila. Jag tog istället med mig min Canon 1D Mark IV och plåtade samtliga dessa bilder i jpg-format. Nog borde jag ha ändrat till RAW-format men jag planerade nog för att fota massor av bilder med lite fart i paddocken. Så blev det inte denna gång och därmed var mitt filformat ett bevis på huvudet under armen.

Yes, gäss i siluett!

Ännu en toppenkväll vid Ålspånga Säteri är till ända. Nya äventyr väntar runt knuten, väskan är packad och förhoppningsvis har jag koll på kamerainställningarna i fortsättningen.