Går det att ta snygga sportbilder? Nej, enligt den breda allmänheten är sportbilder helt ointressanta med några få undantag. Fotbollsbilder hamnar ännu längre ner på betygsskalan. För oss sportfoto-nördar är det annorlunda, vi kan se och uppskatta fotbollsbilder även där det enbart visas en isolerad actionsekvens. Om jag trots allt ska försöka mig på att illustrera ett fotoblogginlägg med fotbollsbilder får jag gräva bland bilderna med något annorlunda motiv för att blidka de sportskeptiska läsarna.
 |
| Höst. Säsongens sista match. Avbytarbås på Norrbyvallen. Stretching. |
Denna fotbollssäsong har jag slukat så många fotbollsmatcher jag hunnit och orkat. Oftast en match i veckan, det är ungefär vad jag har mäktat med i kombination med heltidsarbete och min bakgrund som tidigare sjukskriven. Jag har älskat varje minut, vad kul jag har haft!
 |
| Försommarkväll på Ramdalens IP |
Om jag inte minns fel har jag för länge sedan skrivit ett blogginlägg om optimalt ljus och fotbollsanläggningar som jag gärna söker mig till i närområdet. Antagligen har jag inte ändrat åsikter under åren. Snyggt ljus för sportfoto är av det mjukare slaget vilket innebär att kvällsmatcher lockar lite extra. Fotboll spelas sällan i gryningen så tidig väckning är inte aktuell. Det mjuka ljuset inträffar även om det är mulet men om det är blytunga moln och regn i luften tenderar det till att bli lite väl mörkt och murrigt.
 |
| IFK Nyköpings flagga vajar vid Folkungavallen med Nyköpings lasarett i bakgrunden |
Det finns några fotbollsplaner där kvällssolens strålar faller in bättre än på andra ställen. Jag åker gärna till Enstaberga IP, Folkungavallen, Mårtens Vall eller Ramdalens IP och jagar solnedgångsljuset. Trots att Folkungavallen ligger inne i Nyköping är delar av bakgrunden intressant och acceptabel.
 |
| Enstaberga IP är IK Tuns hemmaarena |
Hösten (september och oktober) erbjuder de bästa förutsättningarna för kombinationen mjukt ljus och vackra bakgrunder. Jag brukar även gilla kvällarna i mitten av maj fram till midsommar. Jag har fotat fotboll på en lite mer ambitiös nivå sedan 2010, dessförinnan med enklare kameror (inte systemkameror) i några år. Det vore ju konstigt om jag till slut inte blivit åtminstone lite medveten om vad som är schyssta förutsättningar för sportbilder.
 |
| Stigtomta IP, utandningsrök trots försommarkväll |
Det fula ljuset önskade jag att jag kunde välja bort men så är det ju inte. Starkt solljus mitt på dagen är hemskt. Stenhårda kontraster, överexponerade partier i spelarnas ansikten och kolsvarta skuggor. Tröjfärgerna skevar och reflexer från än det ena än det andra i omgivningarna. Sommarmånaderna bjuder ofta på matcher som spelas mitt på lördagarna och söndagarna och det är bara att avstå eller blunda för fotoresultaten.
 |
| Solnedgång vid Mårtens Vall i Vrena |
Det finns platser att undvika om man vill ta harmoniska och stämningsfulla fotbollsbilder. Alla dessa konstgräsanläggningar går helst bort eftersom de har stängsel med stolpar runt planerna. Förskräckligt fult. Likaså alla betongarenor med läktare runt hela planen, både för bakgrunden och för det faktum att skuggan från överdelen på arenan kastar ohanterliga skuggor på fotbollsplanen och det råder soliga förhållanden.
 |
| Glädjescen med Hargs BK:s herrar på Folkungavallen |
En av de absolut största vattendelarna för mig är underlaget. Naturgräs regerar alla dar i veckan medan konstgräs går fetbort. Ett naturgräs är vackert och reflekterar inget ljus, ett konstgräsunderlag är fult och reflekterar solljus på ett rackarns utmanande sätt. Dessutom är konstgräset värdelöst för långa teleobjektiv under solvarma dagar eftersom värmestrålningen ger ett daller som gör att man hellre byter fotogenre och ger sig på porträtt eller gatufoto istället.
 |
| Björkviksvallen var en ny bekantskap för mig under 2025, härlig anläggning med bra ljus! |
För stämning i fotbollsbilderna är de klassiska fotbollsplanerna som är lantligt belägna mitt val nr 1. Kanske blir inte bilderna bättre på dessa planer än någon annanstans men känslan i magen och bröstet på fotografen tycker i alla fall det. Vi har många fantastiska fotbollsplaner i sydöstra Södermanland med många år på nacken. Där bänkraderna är lite skeva, kioskluckornas färg har flagnat men där tidens tand ger tyngd och existensberättigande. Sjösa IP, Tyrsvallen, Hyttvallen, Mårtens Vall, Råbyborgen, Enstaberga IP, Stigtomta IP, Dammbroängen, Björkviksvallen, Norrbyvallen, Häradsvallen m.fl. har alla plats i mitt hjärta.
 |
| Hargs BK:s damer, seriesegrare i div 4, firar på Krikonbacken |
Vågar man ställa sig frågan vad som är en bra fotbollsbild? Beror det på vem man vänder sig till med bilden? Vad förväntas av en sportbild? Dessa frågor har jag medvetet och omedvetet burit med mig under de flesta av åren som jag åkt runt och fotat sport. Enstaka gånger under åren har jag också fått tänka till ordentligt när spelare hört av sig och bett mig ta bort bilder eller i förväg aviserat att de inte vill vara med på bild. Då växer tankarna på att jag fotar glada amatörer som kanske känner sig mer utsatta och negativt påverkade av min hobby än glada över att bli förevigade med en boll framför fötterna.
 |
| Efter solnedgången på Ramdalens IP, helt okej trots konstgräset ... |
För de aktiva och fotbollslagens hang arounds är antagligen en bra fotbollsbild en tajt situation ute på planen. En duell, en kamp om bollen, nickduell, fighting face och jävlar anamma. För vissa är det bara bilder på dem själva som är "bra" fotbollsbilder ...
 |
| När nattmörkret och dimman lagt sig över Ramdalens IP |
Med åren tenderar jag allt oftare åt att uppskatta de lite mer utzoomade bilderna som visar mer än en närkamp. Fotbollsbilder där omgivningarna eller bakgrunden får sätta stämningen och berätta mer för betraktaren. Jag tror dock att detta inte riktigt tilltalar huvuddelen av de som kollar igenom mina bildgallerier efter matcherna.
 |
| Tunavallen i Eskilstuna är en av dessa anläggningar som är utmanande att fota på |
Vad är egentligen en snygg fotbollsbild och hur lockar man även icke sportintresserade att titta och bedöma bilderna som ett foto snarare än en "sportbild"? Jag får nog lägga åtminstone 15 år till på detta för att kanske komma fram till ett svar.
 |
| Säsongen 2025 på väg att nå målsnöret |
Tack för att du tog dig tid att läsa om mina sporfotografiska funderingar. Detta är något jag verkligen brinner för, som ger mig kickar i vardagen och injektioner av energi när jag behöver det. Kanske är det inte bara jakten på den perfekta fotbollsbilden som pushar mig utan lika viktiga är nog alla härliga människor jag möter där ute vid planerna i samband med match. Tack för att ni finns!
Bra o väldigt intressant skrivet. Vem bryr sig egentligen om våra sportbilder om de visar något annat än just ”ögonblicket”?
SvaraRaderaEftersom jag jobbat som pressfotograf sedan mitten, slutet av 80-talet har jag fotograferat många sportevenemang. Då har man alltid ett tydligt fokus på vinst eller förlust. Allt annat fanns eller finns det inte utrymme för. Några enstaka tillfällen har man lyckats få med någon bild som visar något annat. Då har det oftast inte handlat om någon lagsport, för då finns det nästan alltid en hjälte eller ett helt lag som deppar. O då var man ju tvungen att leverera en bild på just den personen eller något som visar de känslor som finns. Det var ju inte alltid den bästa bilden men det var det som visade hur matchen gick o som sportredaktionen vinklade på.
Man fick alltid anpassa sig efter den situation som man ställdes inför, oavsett arena eller ljusförhållanden.
2019 när NTM tog över SN fanns det inte längre utrymme för oss fotografer. Vi blev färre o alla reportrar skulle själva göra alla uppgifterna. Bilderna prioriterades inte. Men nu sex år senare har man insett att fotografer behövs o flera tidningar börjar anställa bildmänniskor igen. Men det är som du skriver, åratal av träning för att bli en duktig (sport)fotograf. Jag jobbade som fotograf när IFK Nyköping mötte Fisksätra på Folukgavallen förra helgen, precis som du gjorde. Jag var väldigt ringrostig efter typ sex år utan några viktiga matcher. (Förutom en del jag plåtat för eget intresse). Just såna matcher tycker jag är de roligaste som finns. Antingen glädje eller sorg. Jag hade ett tydligt krav på mig. Tyvärr blev det förlust för IFK men det blev ändå en fantastisk inramning tack vara den tillresta publiken. Som i sin tur gav en massa extraläsning för tidningen.
Jag tycker att det alltid är kul att se dina inlägg med alla bra bilder du tar. Väldigt bra ögonblicksbilder o dessutom det där andra som vi fotografer uppskattar. Kul o väldigt bra när vi är fler som plåtar för det för bildjournalistiken framåt. Fortsätt att kämpa för bilden o så får vi hoppas att vi fotografer får fortsätta att göra vårt viktiga jobb. ”Att visa hur det ser ut på de olika platserna vi bevakar”.