Fotoklichéer i Visby

Snapshots, turistfotografering och solnedgångsbilder. Jodå, jag går i precis samma fotspår som de flesta andra. Skillnaden kan vara att huvuddelen använder mobiltelefonkameran men att slutresultatet i det närmaste blir snarlikt med den systemkamerautrustning jag släpar runt på. Vem är vinnare och vem är förlorare i denna tvekamp? Ekonomiskt står jag i alla fall med byxorna nere, bildligt talat.

Solnedgång vid Nordergravar

Självklart är jag inte ensam om att bära på en systemkamera vid ett sånt tydligt turistmål som Visby. Kanske är det flera av dessa mer eller mindre medvetna fotoentusiaster som delar mina grubblerier om vilka objektiv som är optimala att ta med sig. Zoom-objektiv är visserligen tyngre och klumpigare men ger flexibilitet. Bildkvaliteten blir dock oftast lidande i jämförelse med fasta brännvidder. Vad ska packas och vad ska lämnas hemma?

En vy från Norderklint över Visby med domkyrkan i bakgrunden

Bortanför Visbys siluett söker sig solen ner för sin nattvila

Några sista värmande strålar från den nedgående solen

Gaveln på en av många kyrkoruiner i Visby

Till den senaste weekendresan till Gotland packade jag en fotoryggsäck med mitt 17-40 mm vidvinkelzoom, mitt 100 mm macroobjektiv samt mitt 70-200 mm telezoom. Det sistnämnda var i detta sammanhang onödigt tungt och låg mestadels orört i ryggsäcken. Jag valde ändå att ha med mig det tillsammans med min 1,4-telekonverter ifall-att.

Till försvar av den medeltida stadens invånare

Solnedgång vid Strandgärdet

För det allra mesta är jag väldigt nöjd med min vidvinkelzoom. Ett objektiv som har Canons beryktade röda ring (s.k. L-objektiv) men som kostar förvånansvärt lite, i alla fall på begagnatmarknaden. Visserligen har den "bara" bländare f/4 som största öppning men det har sällan varit ett problem för mig i alla fall. Skärpan är lite mjuk i kanterna på full öppning. Jag sneglar på någon uppgradering av denna glugg men kan inte bestämma mig.

Inne i trappan upp till Galgbergets topp hade blåsipporna hittat sin växtplats

Förberedda på att flossa (och också att bli filmade med mobiltelefonen)

Tyvärr gick det inte att pressa in kameran genom dörrgallret till S:t Görans kyrkoruin

Vore det inte för mitt normalzoom-objektivs enorma otymplighet så skulle det ha varit perfekt att ha med sig till denna typ av resemål. Stadsmiljö med både vida vyer och detaljer. Nu fick 24-70 mm-objektivet stanna hemma och min rygg tackar nog för det. 24 mm är på en fullformatskamera hyfsat vidvinkligt men det går onekligen att få häftigare effekter med vidvinkligare alternativ.

Magnoliablomma i Botaniska Trädgården

Stadsmiljö i Visby med härligt pastellkrämiga färger på husfasaderna

För den som inte varit i Visby tidigare kan jag upplysa om att det är väldigt stora nivåskillnader. Innerstaden sträcker sig från havsnivån och upp över klintkanten. De kullerstensklädda gatorna lutar och slingrar sig i ett myller av oregelbundna mönster. Att gå där blir en prövning, åtminstone efter en hel dag då man traskar upp och ner flera gånger. Jag tycker mig dessutom alltid hitta någon liten gatusnutt som jag aldrig sett tidigare.

Väderfront med Visby Lasarett till vänster i bilden

Några av bilderna i detta inlägg har jag visat tidigare. De har då varit i kvadratiskt format för att passa Instagrams fyrkantiga värld. Nu tyckte jag att de flesta av dem vann på att återfå sitt ursprungsformat och därför är de återpublicerade på detta sätt i bloggen. Jag har svårt för att titta i kamerasökaren, komponera bilden, och sedan tänka bort delar av det som syns för att få till en bra kvadratisk bild. Ibland slumpar det sig så att motivet och kompositionen vinner på liksidighet men oftast inte.

I samband med detta Visbybesök hade jag ambitionen att gå upp tidigt för att få en bild över Visby sedd från den östra sidan när solen gick upp över ön. Jag har åkt bil förbi staden och gillat hur ljuset faller på ringmuren och takåsarna. Mina planer föll platt, inte bara för att jag är morgontrött, utan på grund av att det var mulet både lördag och söndag morgon (enligt väderprognosen i mobilappen).

Uppe vid Rackarbacken

Gravand, en flyttfågel som trivs vid de långgrunda stränderna utanför Visby

Kvar på hårddisken efter helgens Gotlandsbesök finns massor av bilder kvar som förblir opublicerade. De passar bäst i det familjealbum som jag inte har... Nu räcker det med bilder från Gotland för denna gång och jag hoppas på att få återse denna pärla i framtiden.