fredag 28 juli 2023

Att bara vara

Att inte ägna tid åt att titta i backspegeln men inte heller se vägen tydligt framåt har blivit mitt nuvarande förhållningssätt till livet. Oväntat och ovälkommet och något jag bara måste förhålla mig till sedan dagarna före midsommar. En slags kidnappning med fysisk inriktning som jag väljer att inte trumpeta ut på bred front men som inte är hemligt för den som frågar.


Bilderna i detta inlägg är tagna fredagen den 21/7 då jag under ett dygn hade förmånen att tillfälligt vara hemma. Att fotografera går givetvis att göra med annat än kamerahusen jag äger men mobiltelefonen har sannerligen inga motiv att föreviga i den torftiga omgivning jag har runt mig just nu.


Hemma på tomten hade växtligheten lämnat försommarens prunkande grönska och övergått till mognadsfasen där tyvärr en och annan blomma redan hunnit vissna. Det må så vara, detta händer ju varje år oavsett om jag sett det med egna ögon eller ej.


Utanför fönstret där jag nu sitter och skriver på min surfplatta blixtrar och dundrar det och trots att det är eftermiddag är det med nöd och näppe dagsljus ute under åskmolnen. Som det verkar bjuder den svenska sommaren upp till välbehövlig svalka och nödvändig nederbörd vilket vi ska vara tacksamma för. De egna semesterplanerna är som du förstår lagda på soptippen sedan länge, jag iakttar vädret på distans med måttligt intresse.


Impulser från omvärlden läcker igenom till mig tack vare den digitala skärmtekniken som finns. För detta är jag tacksam även om det som händer i Sverige och världen just nu sannerligen är besynnerligt och svårt att smälta. I min bubbla har jag tillräckligt att hantera och med stöd från mina närmaste hankar jag mig framåt. I sammanhanget vill jag ändå skicka en tacksamhetens tanke till damernas fotbolls-VM som pågår just nu och håller tristessen stången under mornar och förmiddagar.


Nu ställer jag mig snart upp och tragglar vidare med mina rörelseövningarna för mina höfter. Höftartrosen har inget med nuvarande tillstånd att göra men höfterna påverkas av inaktiviteten som jag drabbats av och behöver därmed hållas igång. Min bubbla är snäv, väldigt snäv. 

5 kommentarer:

  1. Aj då, jag misstänkte att det var nya höftproblem som höll dig inaktiv. Det här låter ännu allvarligare. Hoppas verkligen att det är något som du besegrar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, tyvärr är det betydligt allvarligare än artros och strulande höfter. Jag tänker ta mig igenom detta men inte förrän senare i höst vet jag att allt funkat som vi hoppas.
      (Tyvärr får jag inte min egen inloggning att funka när jag kommenterar från iPad eller iPhone, det ser lite yxigt ut vilket jag ber om ursäkt för.)

      Radera
  2. Då hoppas vi på det bästa. Och redan i morgon förmiddag besegrar vi Italien i fotbolls-VM.

    SvaraRadera
  3. Du är en riktig kämpe Lasse! Jag hoppas och jag är även övertygad om att vi ses igen! 🙏❤️💥🥊

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Erik, jag är envis vilket jag har nytta av under denna långvariga behandling. Kampen fortsätter! ❤️

      Radera