söndag 29 september 2024

Höstpromenad i motionsspåret

Efter många om och men är det äntligen dags för mig att påbörja vaccinationsprogrammet efter stamcellstransplantationen i mitten av oktober -23. Redan i februari började läkarna på BMT-mottagningen i Uppsala prata om detta men mina återkommande virusinfektioner och sedermera även det virusframkallade lymfomet med efterföljande behandling sköt dessa planer i sank. Måndagen den 30:e september beger jag mig till Mälarsjukhuset för den allra första vaccinsprutan. Vaccinationsprogrammet inleds med lunginflammation och följs därefter av Covid och säsongsinfluensan. Det är tydligt att luftvägsinfektionerna är farligast för mig och ska mottas i grinden först.

Början av motionsspåret vid Friluftsgården utanför Stigtomta

Nästa planerade vårdinsats är undersökningarna jag ska göra på Akademiska sjukhuset den 7-8:e oktober. Årskontrollen efter stamcellstransplantationen innebär bl.a. undersökning av lungfunktionen (spirometri), kontroll hos specialisttandläkaren av slemhinnorna i munhålan och det alltid lika "trevliga" benmärgsprovet. Efter en övernattning på patienthotell och sedvanlig fasta ska jag rullas in i en PET-CT-scanner för kontroll av lymfkörtlarna i halsen och bakterieansamlingen i höften. 

Hackspetten bearbetade en av belysningsstolparna vid motionsspåret


Mina förhoppningar är att jag ska slippa fler bakslag, undersökningarna som rör min behandlade leukemi och lymfomet ska förhoppningsvis ge positiva besked. Värre är det med höften, jag känner att det inte är som det ska vara runt protesen. Den senaste månaden har jag inte behövt använda krycka när jag går men jag haltar och besväras när jag är ute och promenerar. Mentalt förbereder jag mig på det ortopeden målade upp som tänkbart scenario; efter kontroll av PET-CT-scanningen kommer de att boka in mig för att ta en biopsi på vävnaderna runt protesen för att göra en bakterieodling. De kommer tillfälligt att öppna upp och därefter sy ihop mig igen. Bakterieodlingen kommer att ge svar på vilken bakterie som bosatt sig på protesen, ge mig en antibiotikakur och därefter placera mig i ordinarie ortopedkö för ett kommande protesbyte.




I mitten av oktober lär jag veta lite mer om hur tankarna går kring mina höftrelaterade problem. I slutet av oktober mynnar min nuvarande sjukskrivning ut och då är det troligtvis så att jag kommer att börja jobba så smått igen. Det är en massiv tröskel att ta sig över för att komma igång igen på ett produktivt sätt men under hela min sjukskrivning sedan juni -23 har jag hållit mig uppdaterad på vad som händer inom regionen. Jobbdatorn har varit igång regelbundet och min inkorg har jag haft daglig koll på via mobiltelefonen. Den stora nackdelen är väl om jag inom någon månad behöver vara sjukskriven igen p.g.a. protesbytet.


Skrivbordet hemma i vårt lilla kontorsrum har rensats så att jag återigen ska kunna sitta där för att jobba på distans. Pandemin lärde oss att det går utmärkt att jobba hemifrån men nu är det bara jag som behöver tänka "pandemi-avstånd" medan övriga världen har gått tillbaka till normala rutiner. Min infektionskänslighet kommer jag att behöva ta hänsyn till under en längre tid framöver innan vaccinationsprogrammet kommit i mål och det handlar snarare om år än månader.




Undantaget min strulhöft har jag kunnat bygga upp fysiken igen. Sedan i juli har jag tränat på gymmet och det har varit nyttigt och behövligt. Det mest påtagliga som är kvar efter min leukemi- och lymfombehandling är den mentala trötthet som dagligen gör sig påmind. I våras sov jag åtminstone 9 timmar varje natt samt någon timme varje eftermiddag. Nu klarar jag mig med 8 timmar per natt och jag sover sällan på dagarna, dock behöver jag gubbvila en stund under de flesta eftermiddagarna. Gör jag något extra utöver gymmet eller promenader, t.ex. att titta på en fotbollsmatch på någon lokal fotbollsplan, blir jag fortfarande trött i huvudet. "Fatigue" kallas det och jag har lärt mig att förhålla mig till detta i min nuvarande tillvaro.

Bilderna i detta inlägg tog jag i torsdags då jag med bilens hjälp tog mig till motionsspåret vid Friluftsgården som ägs av OK Hällen. Strålande solsken och 100% höst. Härligt! Jag knatade runt i 2 km-slingan med min kamera och mitt makroobjektiv för att hitta så många höstmotiv som möjligt.

8 kommentarer:

  1. Ann-Charlotte Jorfors-Olsson29 september 2024 kl. 19:53

    Lasse, du har en stoisk syn på allt som är och blir. Gott att se att du är ute och njuter av naturen och orkar se på sport som du tycker så mycket om! Att du delar med dig av dina tankar och vad du går igenom gör att man reflektera och är tacksam över många saker…stora som små!
    Önskar dig en massa bra och goda svar vid dina provtagningar och att det går bra med höften när det är dags!
    Lycka till med jobbstarten 🍀
    Kram/ Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för dina ord! Jag är kanske lite för pragmatisk när det gäller mitt hälsotillstånd men det är lättare än att ta tag i de djupare känslorna. Emellanåt gör de mer känslostyrda tankarna sig påminda men hittills har jag i alla fall klarat av att hålla mig ifrån oron, den tär mer än vad den ger. I ett lite större perspektiv har jag kommit till insikten att sjukdom är en form av inskränkning på friheten men det kan jag konstatera utan att känna bitterhet. Min tro på att komma tillbaka till mitt vanliga liv är fortfarande någorlunda orubbad även om jag förmodligen inte tål så många fler bakslag innan modet sviktar. Jag pickar i mig och stärks av vardagens små guldkorn, de räcker långt!

      Radera
  2. Så roligt att se dig igen o även Lovisa, härligt att prata med dig, du vet ju allt om alla när det gäller fotboll.
    Hoppas att allt går bra för dig framöver.
    Kul att läsa om allt du skriver.
    Med stort hopp att du snart sitter bakom ditt skrivbord o jobbar
    Lena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Lena, jag är nöjd och glad varje gång jag kommer till Enstaberga IP och får möjlighet att träffa dig för att prata lite. Säsongen lider dock mot sitt slut och jag får väl sikta på att se division 2-damernas spännande avslutningsmatch på lördag.

      Radera
  3. Vilket digert program du har framför dig! Skönt att se dina bilder igen. Har saknat dom men jag har full förståelse för att orken fattas. Hoppas det ordnar till sig med höften.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som minst har jag lämnat blodprover någon gång varje vecka sedan jag blev utskriven från Akademiska sjukhuset den 15/11 -23. Inledningsvis åkte jag till Uppsala för kontroller en gång i veckan och dessa resor har glesat ut. Samtidigt gjorde vårvinterns många infektioner och det efterföljande lymfomet att jag fick många vårdbesök i Uppsala, Eskilstuna och Nyköping. Var ju även inlagd på Mälarsjukhuset vid tre tillfällen under mars.

      Det har blivit mer fotografering sedan jag slapp gå med krycka, det är betydligt smidigare att ha kameran runt nacken utan att ha en hand upptagen med kryckan. Jag får ge mig till tåls med att fota sport, utrustningen är tung och det är mycket att släpa på från bilen.

      Radera
  4. En hel del kvar innan du är på riktigt fit for fight igen. Hoppas verkligen att det löser sig med höftproblemen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja tack, jag vill slippa vara rörelsebegränsad men inser samtidigt att det kunnat vara mycket värre.

      Radera