måndag 25 maj 2015

Gotland - Ringmuren

Gotlandsresan i mitten av maj 2015 var ett direkt resultat av mitt eget önskemål att fira min 50-årsdag i lugn och ro. Nu var jag långt ifrån ensam på resan eftersom hela familjen, totalt 8 personer, gjorde trippen tillsammans. Vi bodde innanför Ringmuren på Strand Hotel i Visby och ägnade ett par dagar åt utflykter på ön men också en och en halv dag i Visby.
Jag har samlat ihop mina bilder från resan i olika teman. Du kommer att få ta del av sju vitt skilda kategorier och min förhoppning är att bilderna kan stå för sig själva och ge dig som betraktare någonting i utbyte mot den tid det tar för dig att titta på dem. Ett större bildgalleri finns också med blandade bilder där framförallt familjemedlemmarna dyker upp både här och där.


Ringmuren

Visby är ingen nymodighet. Det är inte muren runt staden heller. Genom århundradena har tidens tand gjort den en smula anfrätt men jag förvånas över hur fräsch den ändå verkar. Renoveringsprojekt med jämna mellanrum håller den nog vid liv för efterföljande generationer. Förmodligen har den spelat ut sin roll som försvar för Visby-borna och idag har vi glädje av den på helt andra sätt.

Ringmuren är unik och en sevärdhet av rang

Att läsa om den 11 meter höga muren och alla dess torn och portar är spännande. Dess historia började redan på 1100-talet då det som idag kallas Kruttornet uppfördes. Under 1270- och 80-talet byggdes sedan själva muren och det gjordes för att stadsborna kom i konflikt med det gotländska alltinget. År 1288 bröt ett inbördeskrig dem emellan ut. Hur konstigt det än kan låta så gjordes den sista större utbyggnaden av muren på 1350-talet. Det var ett tag sedan.



Att lotsa dig genom alla namn på tornen och portarna skulle bli rackarns informationstungt. Dessutom skulle jag behöva planka annan information från nätet för att tillhandahålla den här. Onödigt. På Wikipedia kan jag rekommendera denna text om ringmuren.

Glugg mot havet västerut

Muren ägs av Region Gotland och förvaltas av Riksantikvarieämbetet. Förvaltningen är inte nödvändigtvis smärtfri. I slutet av februari 2012 (några månader efter att jag var där senast) rasade 70 meter av muren i närheten av Österport. Den är nu återuppbyggd och sånt kostar pengar.



Vi ska ändå vara glada för omtanken. Muren spelade ut sin sista praktiska roll 1810 då inrikestullarna avskaffades och tack vare murens rykte och betydelse förstod man redan då värdet i att bevara detta byggnadsverk. Muren tillsammans med bebyggelsen inne i den äldre delen av staden har gjort Visby till en världsarvstad. Då förstår man kanske lättare varför det idag är ett resmål värt att besöka.



Vi hade på sätt och vis en makalös tur under vår Gotlandsvistelse att vädret var så toppenfint under lördagen då vid tillbringade dagen inne i Visby. Att följa muren på både ut- och insida är verkligen något jag vill tipsa om. Muren är ungefär 3,5 km så det handlar inte om någon längre pilgrimsvandring.

Stigarna på utsidan är vältrampade
Insidan av muren är mer synlig på vissa sträckor, mindre synlig på andra delar

De ständigt återkommande tornen och portarna gör att muren hela tiden bjuder på variation. Staden ligger också i en sluttning vilket gör sitt till för helhetsintrycket. En sak som gjorde starkt intryck på mig senast vi var i Visby i augusti 2011 var att den pågående Medeltidsveckan gjorde att medeltidsklädda människor hela tiden rörde sig i anslutning till muren. Plötsligt var det lättare att fantisera sig bort till en svunnen tid. Förmodligen är det också detta som gör Medeltidsveckan så populär för entusiasterna, de kan fly nutiden för några dagar i en autentisk miljö.

Fruktträden blommar enastående vackert i Visby i mitten av maj


Det var inte på långa vägar lika mycket människor i omlopp när vi nu besökte Visby i maj och det gjorde att vi kunde strosa runt muren utan att ha allt för många runt omkring oss. Bra om man vill ta bilder på muren utan att det står någon i vägen på var och varannan bild.

Denna bild är snarlik blogginläggets bild nr 2 men det är inte samma del av muren

När vi gick på den övre gatan på insidan av muren pysslades det i många av de låga gamla husen. Renoveringsprojekten görs nog nu för att stå klara till högsäsongen och sommaren. Jag funderade flera gånger på vad de gamla husen på insidan av muren har för marknadsvärde. Törs nog inte titta på någon av mäklarsidorna...

En gammal brandstation på insidan av muren
Den översta av Visbys gator (innanför ringmuren)

Visby och Ringmuren är storslaget, mysigt, pittoreskt, genuint, vackert, imponerande. Jag kan rada upp fler superlativ. Har du varit där har du nog dina egna. Det kan också vara ett jäkla busliv, hur den fasta befolkningen står ut med samhällets bottenskrap (!) under den s.k. Stockholmsvecka begriper jag inte. De kanske åker över till fastlandet då... Det är stojigt även under Medeltidsveckan men inte alls på samma sätt om jag förstår det hela rätt. Almedalsveckan, då politiker och journalister intar staden, har tydligen också en mindre angenäm sida som de inblandade nog inte erkänner eller vill få för mycket offentligt ljus på.

Det är nog tur att muren är uppstöttad på sina håll

Det har nog druckits en och annan alkoholhaltig bägare i Visby genom århundradena. Och så kommer det nog att fortsätta. Runt de centrala delarna av gamla Visby ligger restauranger, pubar och barer tätt. Inte så konstigt med tanke på hur mycket turism staden drar till sig. Och att sätta sig på en uteservering för att dricka något läskande i skuggan av en av många kyrkoruiner är något som inte låter sig göras överallt. Till exempel i Stigtomta. (Jag planerar inte att omvandla vår kyrka till en ruin!)



Jag avslutar detta inlägg med tre bilder från den södra delen av muren där jag tog mig fram längre fram på lördagen. Där byter muren ännu en gång skepnad en aning. Det är det som är charmen med Ringmuren, den har många ansikten. Fotografiskt är inte några av blogginläggets bilder jättespännande och det har mycket att göra med det hårda mitt-på-dagen-ljuset från en högt stående sol. Sedan finns det åtskilliga som tagit bilder som gör det historiska byggnadsverket avsevärt större rättvisa än vad jag kan göra. Hur mycket jag än tar i.

Kvarntornet



För mig återstår nu två inlägg från Gotlandsresan. Du ska härnäst få ta del av blommorna och växterna jag fångade på bild. Vissa lättare än andra beroende på om de var vilda eller tama. Det avslutande inlägget kommer att få titeln "Konst-igt" och det förklarar sig när du ser det.

Ha det gott!

4 kommentarer:

  1. Mycket fin serie bilder med ringmuren. Det är någonting väldigt speiellt med Visby.

    Några Stockholmare på besök en sommarvecka, är det så farligt...


    Jag har också festat i Visby några somrar i min ungdom.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stefan, jag lovar att det inte var ett utfall mot stockholmare generellt. Men fenomenet "Stockholmsveckan" har som begrepp en extremt negativ klang hos mig. Tittar man på TV, läser tidningarnas rapportering, läser alla undantagsregler hotell- och restaurangbranschen måste ta till under vecka 29 så fattar man att allt inte kan stå rätt till hos de tillfälliga besökarna. TV3 visade för något år sedan en dokumentärserie om blåljusverksamheternas jobb under Stockholmsveckan. Det såg inte kul ut... Att denna hord drar vidare till bl.a. Båstad och fortsätter att hälla ut svindyrt bubbel i avloppet för "pappas pengar" är inte ett tecken på civiliserat liv. Enligt mig.

      Visby är en partystad under somrarna. Bland mycket annat som den staden är och kan vara. :-) Som jag skrev har nog mången bägare tömts genom århundradena innanför Ringmuren.

      Radera
  2. Fina bilder av ett magnifikt byggnadsverk. Reser man runt i Sverige inser man att Nyköpings medeltida storverk, Nyköpings hus, står sig ganska slätt...även om den också har sin tjusning och spännande historia.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Underhållet kommer inte att bli mindre med åren för att bevara Visbys mur. Kan tro att vattensprängning och sättningar kommer att ställe till det mer än en gång.
      Vi kanske inte ska jämföra för mycket när det kommer till Nyköpings hus. Det kan få skimra och glimra för oss runt Nyköping och på sitt eget sätt påminna oss om en svunnen storhetstid. Allt har sin tjusning och så även vårt eget "lilla" slott. Dess historia är i alla fall fascinerande och minneshålls genom Gästabudet. Gott så. :-)

      Radera