Höstfärger i dämpat ljus

När lördagen hunnit till sen eftermiddag kom den lucka i mitt sönderpressade schema som tillät en kort promenad i höstlandskapet. Dagen hade på något sätt blivit smått kaotisk utan att egentligen erbjuda mer än ett 90-årskalas som vi med glädje tog del av på äldreboendet Myntan.

Höstens varma färger behöver inte vara skrikiga för att vara vackra

Skymningsljuset vid 17-tiden började märkas och det jämntjocka molntäcket släppte igenom förhållandevis lite av det svaga kvällsljuset. Nu är inte jag den som är den utan jag tog tacksamt emot det som bjöds.

Höstens färger börjar bli väldigt påtagliga. Några frostnätter och allt har skuttat till och skyndat på. De varma färgerna är kanske motsägelsefulla då vi vet att vi är på väg mot vintern med sina vitblåa nyanser som vittnar om köld.

Jag gillar verkligen hösten. September är en fantastik månad och så länge oktober är under kontroll är den en färgexplosion. När löven fallit och allt blir kalt och brunt då övergår dock hösten till ett enda långt eländigt lidande. Fulnovember står för dörren men vi är inte där ännu!

Lönnarna är i den rödorangea fasen

För mig visslade september förbi utan att jag egentligen hann med. Istället för naturupplevelser fick jag i alla fall många sportupplevelser till livs. Denna lördag skulle fotbollstjejernas säsong krönas med en avslutande match på hemmaplan. Jag missade den p.g.a. ovan nämnda 90-årsfirande. Synd att två så trivsamma saker skulle ställas mot varandra.

Prästgården utanför Stigtomta. Favoritvy.

Några av Skillras ekonomibyggnader

Vi är många ledare i flicklaget och det gjorde att jag med gott samvete kunde överlämna seriespelets avslutning till de som kan bättre. Laget gjorde det som förväntats och vann den femte matchen i B-slutspelet. Fem segrar av fem möjliga vittnar om att vi kanske hade hört hemma i A-slutspelet istället, eller hur!?

För exakt ett år sedan var jag på Gotland med fotokompisar. Då hade jag precis börjat jobba på Datarådgivarna. Rackarns vad fort ett år går. Nu känns det som att jag äntligen börjar kunna bidra "på riktigt" på min arbetsplats. Och min längtan till Gotland är kronisk...

Höstsådden har haft en god tillväxt

Vassen i krondiket framför Stigtomta kyrka är vackert varmtonad just nu

Nu kommer en omställningsperiod där de sista aktiviteterna utomhus ska klaras av. Trädgården skriker på uppmärksamhet för att fasas över till en viloperiod. Utomhussporterna har nått målsnöret och den enda ljusglimten under vintermånaderna är väl att få fota bandy utomhus. Jag bävar lite inför all bevakning av inomhussport eftersom den är så kämpig p.g.a. höga ISO-tal och fult ljus som inte erbjuder någon variation. Tänk en fotbollsmatch i motljus, kvällssol eller regn. Saknar redan allt detta trots att det återstår någon vecka med fotbollsfotomöjligheter.

Om inget oförutsett inträffar är det utomhuspyssel runt huset under söndagen. Det ska bli skönt att medvetet avstå sportbevakning denna helg. Och med tanke på att Södermanlands Nyheters bloggplattform sedan i onsdags är oåtkomlig för både mig och bloggläsare så spelar det inte någon roll. Jodå, jag har meddelat att det inte funkar men det tycks inte vara något som prioriteras.