Tänk att vi äntligen fick en gnutta sol innan november stänger dörren. Med en period som dominerats så totalt av ett molnlock blir stunderna med klar himmel och solljus extra välkomna. Nu behöver det ändå påpekas att det inte är mycket kräm i den där ljuskällan så här års, och den hasar sig inte långt över horisonten heller. Men ändå.
 |
Blåmes som kastar sig ner mot fågelbordets lockande innehåll |
Jag tog mig utomhus under lördagsmorgonen. Bilderna från en runda för att inspektera kvarteret runt Stigtomtas fantastiska skolbyggnad blir innehållet i nästa blogginlägg. Väl hemma igen kände jag att det kunde vara värt allt plock för att få ut rätt kamerautrustning på farstukvisten för att fota småfåglar.
 |
Skatskrället är ju inte direkt någon småfågel ... |
Jag plockade fram ett av stativen, gimbal-huvudet skruvades på plats, min 7D Mark II fick telekonverter och 400 mm-gluggen på sig och sedan satte jag mig tillrätta på en utflyttad köksstol. Det tog inte särskilt lång stund innan fåglarna hittade tillbaka till fågelbordet efter allt stök jag åstadkom utanför ytterdörren.
 |
Talgoxen burrade upp sig i den plötsliga kyla vi fått i Stigtomta |
 |
Jag chansar lite när jag skriver att detta är en talltita. (Nästan identisk med entitan.) |
 |
Pilfink som spanar in vad som försiggår på farstukvisten |
 |
Pilfinken klängde sig fast för att plocka åt sig ett solrosfrö |
Sedan några år tillbaka är det solrosfrön som gäller i mitt största fågelbord. Tveklöst den mest populära vinterfödan för många av övervintrarna. Jag har ett mindre fågelbord med jordnötter, och dessa är om möjligt ännu mer lockande för vissa. Tyvärr föredrar skatorna och kajorna jordnötterna vilket innebär att dessa förhållandevis stora fåglar käkar upp dessa i ett nafs. Jag kan inte påstå att jag är överdrivet förtjust i dessa bajsmaskiner runt huset men de ska väl leva de också, kan jag tycka.
 |
Blåmesen plockar åt sig en jordnöt (med en talgoxe i bakgrunden) |
 |
Jordnötssmula i spetsen på näbben hos en blåmes |
I ett fågelbord på baksidan av huset bjuder jag även på hampafrön. Vissa fåglar hittar dit och jag har läst mig till att olika fågelarter föredrar olika föda. Det jag slutat att köpa är fröblandningarna med vete, havre m.m. Det går liksom aldrig åt (men är givetvis mycket billigare än solrosfrön och jordnötter). Ännu har jag inte hängt ut några talgbollar men det ska jag lösa också, förstås.
 |
Den näpna och vackra grönsiskan kan stanna kvar om vädret inte är för kärvt |
 |
Grönsiskan sägs ha en vacker sång som gjort att den tidigare förekommit som burfågel |
Det skänker en viss sinnesro att mata ner fåglar hemma runt huset. De kan behöva lite hjälp på traven om vintern blir kärv. Våra övervintrande arter har sin charm även om flyttfåglarna också tillför fantastiskt mycket när de kommer tillbaka för att kalasa på vårt nordliga insektsöverskott.
 |
De gråsvarta kajorna är måhända inte den mest populära av fågelarter |
 |
Tittar man ordentligt så ser man att kajans fjäderdräkt inte enbart är svart och grå |
 |
Jordnöt i näbben på en Stigtomta-kaja |
Med lite tur kommer jag under vintern att få se fler spännande arter i plommonträdet. Kanske domherrar, stjärtmesar, tofsmesar, steglitsar och med stor tur en flock sidensvansar. Ja, det finns många övervintrare som förgyller!