När apostlavingarna är enda alternativet

Under stora delar av vintern har jag tillsammans med några andra Stigtomta-baserade fotbollsföräldrar turats om att skjutsa fotbollstjejer till Rosvalla-träningar några gånger i veckan. Jag har inte alls haft något emot detta, tillvand sedan många år som fotbollsledare. Jag har kunnat gå runt på området och spanat in andra träningar och när det varit kylslaget har jag suttit inomhus och tittat på bl.a. Onyx innebandyherrar när de tränat. Nu är alla inomhusidrotter nedsläckta av pandemin och därmed finns inget som lockar inne i Rosvallas inomhushallar.

Rosvalla en knapp timme efter solnedgången

Inför körningen till tjejernas fotbollsträning under onsdagskvällen packade jag med mig kameran samt mitt 28 mm-objektiv och min 14 mm-ultravidvinkel. Jag var medveten om att jag behövde slå ihjäl ett par timmar på något sätt och då är ju fotografering lockande. I min värld.

Hargs BK:s herrlag tränade med hög intensitet

IK Tuns damtrupp i ett hörn av konstgräsplanen i väntan på sin tur

Kvällsfotografering kan vara kul men jag hade inte några direkta idéer vad jag skulle leta efter för motiv. Med enbart vidvinkliga alternativ i kameraryggsäcken visste jag att jag kunde fota på frihand med ganska långa slutartider (ju längre brännvidder desto kortare slutartider krävs för att undvika skakningsoskärpa).

Stolpar i "buren" för friidrottarnas kastgrenar

Jag traskade runt på Rosvallaområdet innan jag valde att gå ner mot stadsfjärden. Där visste jag att den lilla hamnbassängen kunde ge lite trevliga vattenspeglingar från husens upplysta fönster och utomhusbelysning.

Ett av Nyköpings mer attraktiva bostadsområden

I bakgrunden sticker de två höghusen vid Rosvalla upp och nosar på den mörka kvällshimlen

Mitt varv tog slut alldeles för snabbt och jag satte mig i ett av avbytarbåsen för att kolla när tjejerna tränade. Sånt är också kul, åtminstone en stund. Sedan fick vi åka hem till Stigtomta igen. Så kan en onsdagskväll se ut i en Stigtomtafamiljs liv.