Damallsvensk match på Tunavallen

Jag klämmer in ett rent sportfotoinlägg här i brist på annat. Min lördag innebar, förutom förmiddagens gräsklippning, att dra upp till Eskilstuna där stadens representanter i Damallsvenskan hade match på Tunavallen.

Tunavallen i Eskilstuna

En av Tunavallens fyra hörnhus

Det kostar mig förstås en slant att åka ända till Eskilstuna för att få glädjen att bevaka en match. Nu är det ändå landets högsta serie och det är verkligen ett sant nöje för mig. Mest invändningar kan man ha mot att det tar så mycket tid från det att jag åkt hemifrån tills jag har redigerat sista bilden och skrivit en efterföljande text. (Det sistnämnda är jag inte klar med ännu trots att det snart är söndag lunch.)

Eskilstuna United har nog damfotbolls-Sveriges mest hängivna publik

Damallsvenskan har haft sitt sommaruppehåll redan. Det skedde samtidigt som det var fotbolls-VM. Förstås. Hemmalaget Eskilstuna United DFF återupptog sitt seriespel mot AIK. Gästerna ligger tvärsist i tabellen med endast en inspelad poäng efter 8 matcher. Bättre går det för United som krigar i toppen, några poäng bakom FC Rosengård som ser svårstoppade ut även denna säsong.

Något som kamerunskan Gaelle Enganamouit sa verkar roa lagkamraterna. Mycket.

Det har sina sidor att fota på Tunavallen under sommaren. Risken för solsken finns, även en usel sommar som denna, och då kastar läktarsidorna och höghusen i hörorna sina hårda skuggor över planen. Och sedan är det detta förbaskade konstgräs som inte på något sätt absorberar värme på samma sätt som naturgräs. Värmedaller är nog det allra största dilemmat när man fotar med teleobjektiv på långt håll.

AIK:s Jennie Nordin och Uniteds Olivia Schough har värmedaller runt fötterna

Jag försökte verkligen att dokumentera hela mitt besök på Tunavallen denna gång. Inte bara matchbilder utan lite runtomkring. Jag är sällan på allsvenska matcher och då blir det mycket annat än själva matchen som är intressant. Vissa bilder sparar jag på till en annan gång, annat behövs som blogg-illustrationer eller till bildgalleriet.

Eskilstunakuriren video-intervjuar tremålsskytten Elena Sadiku efter matchen

Jag testade denna gång att fota med ett kamerahus som hade 300 mm-objektivet på sig och en kamera med 70-200 mm-zoomen. Allt för att täcka både det som hände på avstånd och det som hände vid den kortsida jag befann mig på. Knepigt. Hann inte skifta som jag borde alla gånger och det kräver träning.

Eskilstuna Uniteds Sara Thunebro

Ännu en duell mellan sprintern Olivia Schough och en gapande Jennie Nordin

I och med att samtliga matcher i Damallsvenskan TV-sänds denna säsong så innebär det restriktioner för oss som fotar nere på planen. Vi får inte alls befinna oss på bortre planhalvan där reklamskyltarna absolut inte får skymmas. På långsidan där lagens avbytarbås finns är det mer naturligt att vi inte får röra oss hur vi vill. Alltså återstår i princip kortsidorna samt ungefär 5 meter in från hörnflaggorna på långsidorna. Jag brukar vilja fota alla spelare och lagdelar samt väldigt gärna från mittlinjen men det är bara att glömma i dessa sammanhang. Tyvärr.

Där nedanför klacken hade man velat vara när måljublande Elena Sadiku kom ångande

Nu ska jag samla ihop mina tankar och anteckningar för en matchtext på lokalsporten.se. Det kommer att bli några positiva ordalag om United och framförallt tremålsskytten Elena Sadiku. Snacka om succé-comeback efter ett års knäskade-problem. Värre blir att inte trycka ner AIK-tjejerna ännu djupare i skorna. Det såg inte bra ut och deras enda inspelade poäng hittills ser inte ut att få sällskap på länge...

Tungt för AIK i årets Damallsvenska

Ha en fantastisk söndag!