Glimmingehus, Haväng och Brösarps backar

Att få besöka Österlen i Skåne har varit en önskan hos mig i några år. Nu blev det av och en vecka av familjens sommarsemester 2015 (18-25:e juli) spenderades i sydöstra hörnet av Sverige. I några blogginlägg kommer jag att visa ett urval av bilder från vad vi hann med att se på Österlen.
Till vår hjälp att plocka ut utflyktsmål under veckan använde vi en 10-i-topp-lista från ArrivalGuides som delades ut digitalt i samband med husbokningen. En slags bucketlist för oss turister. Av listans alla punkter klarade vi av alla utom en, vilket väl är OK?! (Några av punkterna hade vi garanterat tagit även utan listan.)
I fotoryggsäcken hade jag min Canon 5D Mark II samt objektiven 17-40 mm/4, 50 mm/1.4, 100 mm/2.8 (macro) samt telezoomen 100-400 mm.


Dag 4

Tisdagen blev en innehållsrik dag med ett flertal saker på upplevelselistan. Tyvärr var det också den dagen då det dåliga sommarvädret 2015 kostade på. Förmiddagens regn, faktiskt det enda regn som föll dagtid under vår Österlen-vecka, gjorde att vi valde att bli stugsittare tills uppehållsvädret var ett faktum. Klockan hann bli 12.30 innan dagen började på riktigt men vi skulle inte heller särskilt långt innan dagens första stopp. Turistmagneten Glimmingehus ligger endast några minuters bilväg från Borrby.

Glimmingehus, Nordens bäst bevarade medeltidsborg

Jag och molnen speglar oss i informationstavlans gla(n)s...

Det är ju inte konstigt att den gamla byggnaden kunnat stå upprätt sedan 1499. Huset är stort på utsidan men väggarna så tjocka att det inte är många kvadratmeter att leva på inuti. Turisttätheten på området var hög, till och med värre än karpmängden i vallgraven. De gjorde vad de kunde för att hålla oss turister sysselsatta och fortsatt nyfikna (samt för att motivera entrépengen vi betalat). Guidade turer inne i borgen var en sak. Gruppen vi skulle kunna gå tillsammans med var så stor så det var bara att tvärglömma. Vi hittade däremot ett par medeltids-hobbies vi kunde testa; fläta armband och skriva med fjäderpenna. Det gick väl sådär.

Och här får du veta hur allting är och hur det står till med både folk och fä

På borggården stod en träkonstruktion som tydligen var helt omöjlig att låta bli för oss turister. Man skulle placera sig i den och se till att bli fotad. Det behövdes ingen info-skylt för detta utan alla gjorde likadant. Vad det var för träkonstruktion rådde det delade meningar om och bäst var nog den 30-åriga mamman som förklarade för sin pilt till grabbhalva att det var en otäck giljotin. Jovars, i så fall hade nog inte särskilt många låtit sina barn sticka in huvudet där.

Stupstocken (eller skampålen) vid Glimmingehus

Familjen Jansson kunde inte motstå frestelsen att ta ett varv inne i borgen. Eftersom det använts som sädesmagasin i många hundra år vill man ju se om råttorna ställt till med någon skada. Skämt åsido, det lockade att se alla försåtsfällor, luckor och hål som byggts i borgen. Med eller utan guidning.

Gille i Glimmingehus. Sparsamt sådant, ska tilläggas.

Ängsblommor i en av Glimmingehus alla nischer

Fotografiskt hade jag en stark dag. Eller, nja, det ska inte jag bedöma utan det jag menar är att det fanns många och fina möjligheter att ta bra bilder. Borgens alla detaljer och tidstypiska utsmyckningar pratade med klar stämma till mitt fotoöra (om man nu har ett sådant) och det fortsatte under de andra stoppen vi gjorde under dagen. En formtopp helt enkelt. :-)

För att hamna någorlunda i fas med näringsintaget stannade vi till i Kiviks hamn innan vi letade oss norrut längst Skånes vackra kustlinje. Mest anmärkningsvärt med detta stopp, utöver att det var fint i hamnen och att jag fick äta stekt strömmingsflundra med potatismos och lingon, var att jag fick befinna mig på samma ställe som Ronnie Hellström med sällskap. Wow liksom. Tyvärr var övriga familjemedlemmar helt känslokalla inför det stora i min jag-mötte-Lassie-upplevelse.

Matstopp i Kiviks hamn

Dagens andra huvudmål var Haväng. Området norr om Kivik kanske inte riktigt hör till Österlen men oj så mycket jag rekommenderar det för den med intresse för natur. Jag fångade upp platsen på internet inför resan (alltså inte i den guide jag refererat till tidigare i bloggen) och ångrar inte för en sekund att vi åkte dit. Sandhedarna, fiskeläget, betesdjuren, vildkaninerna och den allestädes närvarande sandstranden var så mycket Skåne det kan bli. Att delar av Haväng är avstängt då och då får man acceptera, allra helst som det stängs av för att det också är ett militärt skjutfält.

Får vid Haväng

Gammal bunkar vid Havängs strandlinje

Fallet träd på stranden vid Haväng

Fiskeläge nära vandrarhemmet vid Haväng

Efter att ha klarat av vandringen på stranden och över sandhedarna vid Haväng var klockan inte mer än att ett stopp till kunde hinnas med. Vi hade ju med oss fikakorgen och kunde fylla på energin ett varv till innan natten skulle slå sina klor i oss. Snett nedåt och innanför Haväng skulle vi nå Brösarps backar. Detta är ett böljande landskap med spännande flora och fauna som utgör en nordlig gräns för Österlen. Vi litade på Google Maps i mobilen och hamnade i den nordöstra änden av Brösarps backar, och så här efteråt vet vi att det finns fler möjligheter att stanna till och komma åt detta intressanta och natursköna område. Nåväl.

Solnedgång över Brösarps backar

Fika på en av Brösarps backtoppar

Macroperspektiv på Brösarps backar

Hästarnas dal? Nej, Brösarps backar

När vi var mätta på både fika och naturupplevelser styrde vi tillbaka till Borrby. Men en solnedgång över Österlens öppna landskap kan inte passeras utan någon liten gnutta uppmärksamhet. Sålunda ännu ett stopp längst en av alla dessa smala landsvägar för någon minuts fotograferande.

Solnedgång över Österlen

Jag rekommenderar en titt i mitt bildalbum på Flickr efter denna dag. Synd att peaka i fotoresultatet redan på dag fyra men så blev det. Tycker jag i alla fall...

En fotofri femte dag följdes upp med nya äventyr under torsdagen. Mer om det i ett kommande inlägg.