Österlen - i nedre änden av Sverige

Så kom det sig äntligen. Efter många års lobby-arbete, tjat enligt hustrun, kom vi slutligen iväg till Österlen. Jag har haft detta på min önskelista länge men har fått se familjens resor gå än hit, än dit men sällan ända ner till Skåne. Vi, hustrun och jag, har oftast nöjt oss med resor inom Sveriges gränser när semesterplanerna dragits upp. Framförallt är det nog undertecknad som är väldigt hemmakär. Vi har ett fantastiskt land och det finns massor att upptäcka och uppleva. Min vurm för Österlen grundar sig nog på lösryckta sanningar från olika håll. Stereotypbilderna i min hjärna visade sig stämma men blev också överträffade med rejäl råge.

Oändliga sandstränder, här Sandhammaren vid Sveriges sydöstraste hörn

Stockrosor framför en av Ystads alla korsvirkeshus

Bokskogar, här vid Christinehofs Ekopark

Vår 12-åring visste på goda råd när vi korsade slätterna på Österlen. "Hitta? Det är lätt; det är platt på ena sidan vägen, platt på andra sidan vägen, ibland dyker det upp något hus och på båda sidorna är det oftast ett vindkraftverk. Då vet man att man är rätt!"

Solnedgång över Österlens slätter

Resan som varade 18-25/7 ska få sin djupare genomgång den närmaste tiden här på bloggen. Inte för att redovisa någon slags resedagbok utan för att jag vill lyfta fram bilder jag tagit. Förhoppningsvis är det någon av alla bilder som du finner intressant. Har du redan varit på Österlen kanske du känner igen dig, om du inte varit där ännu kanske du blir lockad att försöka besöka.

Det är sällan allt går klockrent under en veckas turistande. Vi hade tur, positiva överraskningar till 99%. Kanske var boendet den enda plumpen i protokollet, om man nu inte gillar att kliva in i en tidskapsel från 70-talet...

Du store tid och milda Matilda så det såg ut i 70-talsvillan vi hyrde...

Jag ska sortera mina intryck, fundera på bästa presentation och ber att få återkomma i ärendet efter ett visst bildbehandlingsbesvär.