Mellan snöskottningspassen

Så det kan bli. Någon gång under sena torsdagskvällen kom det en hel del snö. Jag suckade och konstaterade att jag skulle bli tvungen att ge mig i kast med snöskoveln efter jobbet på fredagskvällen. Under lunchen kunde jag i alla fall se i väderprognoserna att någon mer snö inte skulle falla de närmaste dagarna. Jorå så att...

Morgonrodnad och nysnö

Under mitt motionspass, läs snöskottningen, började det där förbaskade vita singla ner på mitt huvud. Det stannade inte där utan landade på marken. Jag svor, skottade färdigt och sedan var det inte mer med den saken. Vaknade tidigt på lördagsmorgonen och insåg att det kommit minst lika mycket snö under natten som det jag hystat bort under fredagskvällen. Otack är den armes lön.

Du ljuva morgon

Jag hade inte lång stund på mig att skotta på lördagsmorgonen. Skulle egentligen bara äta frukost och sedan åka till Katrineholm för att fotografera en damcup i fotboll. Innan solen hunnit gå upp var jag ute med den förbaskade snösläden för att få bort skiten som ännu en gång fallit från skyn.

Dimman orsakad av snabbt fallande temperatur kom krypande i sänkan söder om TGOJ-banan

Jag pustade och stånkade men lyckades titta upp ovanför häcken och såg dimman bildas i bäck-sänkan ner mot Åsby. Sånt får inte passera obemärkt förbi, och trots att jag egentligen inte hade tid for jag in för att hämta kameran.

Jag kan intyga att det var oerhört vackert i landskapet väster om Stigtomta när jag puttrade mot Katrineholm vid 09.30-tiden. Solen lyste över det snövita landskapet och dimman låg nära marken. Ju längre västerut jag kom desto tätare blev dimman samtidigt som solen inte alls lyckades bryta igenom. En fröjd, för en gångs skull, att åka mot Katrineholm.

Nu återstår att se när snöskoveln måste tas fram igen. Någon måtta får det vara och under resten av helgen strejkar jag från eventuella snöröjnings-uppdrag.

Trevlig fortsättning på helgen!