Stadsnära natur

Måndagens väderprognos utlovade solsken. Häromdagen hade jag i förbifarten lyckats påminna mig själv om det faktum att jag inte "lunchfotograferat" sedan jag började mitt nya jobb längst bort på Gasverksvägen i Nyköping. Inom rimligt avstånd finns ju en av Nyköpings pärlor, stadsfjärden, vilket fick mig att packa ner en av mina kameror tillsammans med mitt vidvinkelzoom. Och en snabblunch att äta i all hast för att sedan ha tid över för en halvtimmes promenad.

Ett vidvinkligt objektiv till denna typ av omgivningar kändes jättebra. Det var inte lika toppen när jag smög mig fram till en häger som satt vid strandkanten och ivrigt putsade fjäderdräkten. Hur bra blir det, egentligen, att fota en vild fågel med 40 mm maximalt inzoomat objektiv?

Beskuren bild för att trots allt visa hägern där den satt vid fjärdens kant

Hårt beskuren bild för att visa hägerskrället när den drar iväg över den blanka isen

Att ta lunchpromenader längst stadsfjärden är rena fröjden i jämförelse med vad jag tidigare haft i min närhet när jag jobbade ute på Skavsta. Där fanns i ärlighetens namn inte mycket att se. Undantaget den utrymda gården Stora Berga, men det motivet mjölkade jag verkligen ur totalt vilket den trogne bloggbesökaren känner till.

Några dagars minusgrader har gjort underverk med våra omgivningar i sydöstra hörnet av Södermanland. I brist på snö får vi i alla fall hålla tillgodo med frusna vattendrag. Alltid något.

Det finns stor fotografisk potential i området även när det inte är fullt dagsljus. Soluppgångarna har vissa mornar varit helt fantastiska och skymningen har bjudit på riktigt fina himmelsfärger. När mörket lagt sig speglar sig stadsbelysningen fint i fjärden (oavsett om det är öppet vatten eller is). Vi får se om jag kan utnyttja detta vid något kommande tillfälle. Just nu är det i alla fall spännande med isen som är helt befriad från snö.

När jag närmade mig den lilla bron hördes tjafset från en stor flock änder. De ägde verkligen denna sträcka av strandpromenaden och flyttade knappt på sig när någon människa passerade. Denna typ av stadsnära natur har verkligen anpassat sig till oss människor. Jag böjde mig ner för att få mer närvaro i en vidvinklig bild på änderna men det fick till följd att alla individer utgick från att jag skulle mata dem och de kom vaggade emot mig i rask takt.

Den ende som inte ville vara med när jag kom för nära var en ensam kaja som flaxade iväg

När änderna förstod att jag inte hade något att bjuda på tjattrade de lite besviket och vände på klacken

Jag var definitivt inte ensam att ta en promenad i det soliga vintervädret. Flera i närområdet där jag jobbar kunde ses spatsera i den friska luften. Det finns en runda som passar utmärkt om man vill få lite frisk luft och en stunds motion mitt på dagen.

Sista biten genade jag över allmänningen som finns mellan industritomterna och Rosvallaområdet. Jag hade nog bränt lite för mycket tid på att stanna och fotografera och lunchrasten led mot sitt slut.

Framme

Nu har jag tagit översiktsbilderna, nästa gång kameran får följa med kanske det blir något mer tele-inriktat objektiv. Detaljbilder och tajta landskapsutsnitt är inte helt fel.