Upplyftande men tröttande och gråtråkigt

Tänk att en promenad på knappt 7 kilometer skulle kännas så omvälvande i min ålder. Det var något år sedan jag mäktade med att gå en av 7-kilometersslingorna vi har här i Stigtomtatrakten. Höftartrosen har förhindrat mig men nu när rehabiliteringen efter sommarens operationselände äntligen börjar ge tydligt resultat var det värt ett försök under söndagen. Kanske en aning dumt när jag egentligen hade en vilodag från träningspassen.

Snödropparna verkar inte bry som om annat än att antalet timmar med dagsljus har ökat

Med en av mina kameror riggade med det sällan använda 50 mm-objektivet tog jag mig ut i gråvädret. Några plusgrader i luften, blåsigt och en himmel som var ljust blyertsgrå inbjuder ju inte direkt till någon foto-inspiration och visuell upplevelse-explosion. Men fotoambitionen hjälpte till när jag nu skulle ge mig på att gå skrotenrundan för första gången på länge.

Till Skillra och Prästgården är det inte särskilt långt och där har jag gått förbi många gånger med och utan kryckor, med och utan hund. Men när jag svängde av mot Mårtenstorp blev det många kära återseenden av detaljer i landskapet som jag inte sett på länge.

Det kändes som ett bra alternativ att konvertera dagens bildskörd i gråskalans tecken. Särskilt mycket färger är det ju inte i naturen just nu. Någon snö ligger inte på marken men det har stormat några gånger den senaste tiden vilket avslöjades av ett antal vindfällen på min väg runt strutsfarmen och skroten.

Björkdungen vid Mårtenstorp blev föremål för några försök att ta bilder med lång slutartid och vertikal rörelse av kameran. Sedan närmade jag mig det fantasieggande området där Stigtomta flygfält en gång låg. Jag har nyfiket gått runt och tittat på de få rester som finns kvar men för den som vill läsa mer om vad som en gång varit kan bl.a. göra det HÄR >>>

Det gamla ladvärnet still goding strong

Denna söndag hade jag ursprungligen tänkt ägna åt att fota handboll för första gången på länge. Men efter lördagens futsalfotografering kände jag att jag istället behövde vila för att ta mig an nästkommande arbetsvecka. Det är oerhört mycket att göra sedan jag kom tillbaka efter min långa sjukskrivning och all energi som finns i min kropp och knopp går åt till att jobba och rehab-träna.

Kommande vecka verkar det komma en hel del nederbörd. En del som regn och en del som snö. Vi får väl se om det blir kvar något vitt på marken till nästa helg. I så fall ändras uttrycket i naturen på ett mycket påtagligt sätt och det är inte enbart av ondo när allt är brunt, grått och tråkigt.