Stigtomtas Beaver Creek

Söndagens lilla promenad hemma i Stigtomta tog mig ut på ett riktigt bäversafari. Att jag inte såg någon bäver förvånade mig inte, det ska nog mer till än att bara stövla ut mitt på dagen i februari och kliva fram till en oblyg bäver.

Här nere i sänkan söder om Stigtomta rinner den lilla bäcken på sin väg mot Hallbosjön

Till vänster ses Åsby och till höger finns bäcken

Mellan vägen mot Jönåker och till avloppsreningsverket ringlar sig bäcken några hundra meter. På denna sträcka har en eller flera bävrar etablerat sig sedan något år tillbaka. Jag har tidigare sett en mindre fördämning vid vägtrumman där jag också trott att den enda hyddan funnits. Sedan fjolåret har de enorma gnagarna dämt den lilla bäcken på ett par ställen nedströms i riktning mot reningsverket.

Här är den fördämning jag sett sedan tidigare och bilden är tagen från landsvägen mot Jönåker

Någonstans här inne i det kapade snåret fanns fördämning nummer två

Den tredje fördämningen är den som gett störst översvämning runt den lilla bäcken

Jag valde för första gången att gå på sydsidan av bäcken och här framträdde allt bävrarna (oklart om det är en eller flera) hade ställt till med. Som naturiakttagelse är det riktigt intressant att se på nära håll. Allt från hydda, fördämningar och fällda träd.

Vattnet har sjunkit undan sedan kylan senast satte sitt islock på bäcken

Bäverhyddan ur några olika vinklar

Bäverhyddan med Rogsmos gula fasad i bakgrunden

Bäverhyddan med reningsverket som skymtar i bakgrunden

Bävrar sätter verkligen sin prägel på landskapet där de etablerar sig. Översvämningarna är en sak, deras hyddor är inga små jordhögar men allra mest påverkan sker på alla träden. Här är det frågan om massavverkning och allt från buskage till enorma lövträd gnags ner. Imponerande, om man inte är skadedrabbad markägare för då tror jag man rimligtvis tycker och tänker annorlunda.

Work in progress

Detta blogginlägg innehåller verkligen inte några "snygga" bilder men för mig som passerade förbi detta bävertillhåll funkar bildmaterialet som dokumentation. Och vem vet om jag någonsin kommer att ha bäverspår så nära inpå mig i framtiden. Kul att studera och kanske jag lär mig något om dessa gnagare genom att titta till "skitdiket" fler gånger. Men någon skygg bäver gör jag mig inte någon illusion om att få se hur försiktig jag än är. (Gömsle och nattbesök kanske kan vara något men då lär det inte gå att ta några bilder i kolsvarta nattmörkret.)