Denna tisdag bjöd på förföriskt solsken. Lockande och pockande men ack så bedrägligt sken solen från en klarblå himmel. Det var inte ett dugg skönt. Iskalla och besvärande vindar störde det som kanske hade kunnat bli en behaglig lunchpromenad. Efter en halvtimme i friska luften var summeringen av upplevelsen varmkallt.
Den egentliga anledningen till lunchpromenaden vid stadsfjärden på lunchen var att jag förväntade mig en fin kvällshimmel vid 17-tiden då arbetsdagen var slut. Jodå, väderprognosen lockade mig att ta med kameran och stativet med idéer om att fota siluettbilder av Vattensportens hus där den nyligen nedstigna solen skänkte en molnfri himmel ett ljuvt skymningsljus. Så blev det icke, lagom tills arbetsdagen var slut kom molnen från väster och allt blev skumt, färglöst och tråkigt.
Jag kunde ju inte låta kameran ligga i ryggsäcken hela dagen och tog därför chansen till en sällsynt lunchpromenad i ett stråk som delvis är ganska trevligt och naturnära. Kvällsbilderna kanske jag får chansen att ta inom kort, förutsatt att det blir en molnbefriad solnedgång. Dagsljuset varar allt längre och snart hinner jag hem till Stigtomta innan solen gått ned.
Vintern kämpar vidare men med tanke på att det påstås bli upp till 10 plusgrader inom de närmaste dagarna har februarikylan ganska svårt att övertyga. Dagens iskalla vindar är ett minne blott och lika bra är väl det.
Fin bild på bron. Häftiga färger.
SvaraRaderaDe relativt nybyggda hus-kuberna på Brandholmen (det område som ligger längst med Nyköpingsfjärden på norra sidan) är riktigt spännande i sin färgsättning. Frågan är om det förblir så efter att den första ommålningen gjorts av fasaderna. Det är ett väldigt populärt område att bo i och fastighetspriserna är höga, väldigt höga med Nyköpingsmått mätt. Närheten till vatten lockar dem som vill sätta bo.
Radera