Brannäs-hägern som inte bjöd till

Under lördagsförmiddagen skjutsade jag in näst yngsta dottern Lovisa till hennes sista dag som sommarjobbare för detta år. Jag slängde in en kameraryggsäck, stativet och teleobjektivet i bilen. Tanken var att åka någonstans där jag kunde fota. Vad? Inte så noga men det kunde gärna få vara något levande såsom t.ex. en fågel.

Dumt nog lyckades jag inte bestämma mig förrän jag var på väg bort från Gumsbacken. Det blev motorvägen ner till Oxelösund och sedan våtmarken vid Brannäs. Det var onekligen ganska länge sedan jag var där senast.

Herr Knölsvan kom glidande

Morgonbestyr

Herre på täppan med ett gäng änder

Så att fjädrarna yrde

Det kom en stor barnfamilj på besök

Jag bestämde att jag skulle gå till den tämligen nybyggda plattform som gjorts i den största av de konstgjorda dammarna. Tyvärr var det mycket längre att gå än vad jag mindes. Stativet med gimbalhuvud och 400 mm-objektivet väger rejält mycket och det är inget man vill släpa på under en långpromenad.

Jag var på plats vid Brannäs mellan klockan 10.30-11.30. Det fanns en liten förhoppning att jag skulle kunna fota en av de hägrar som brukar finnas nere vid våtmarken. Förhoppningsvis när den var i luften. Det blev en tålmodig väntan på absolut ingenting. Hägern stod där på en grästuva i vattenbrynet. Efter 45 minuter sträckte den ut sin hals och fångade en oförsiktig fisk som simmade förbi. Sedan absolut ingenting.

Hägern vid Brannäs bjöd inte direkt på någon show denna lördag

För mig är det fortfarande ett teststadie med det nya teleobjektivet. Jag behöver bekanta mig med det. Denna gång fotade jag med min Canon 5D Mark IV samt med telekonvertern (x1,4) vilket gav en brännvidd på 560 mm och största bländaröppning f/4,0.

På tillbakavägen till bilen stannade jag till och fotade ett par fjärilar. Handhållet är det kanske möjligt att ta enstaka bilder med detta objektiv men det är inget som funkar i längden. Trots att jag bländade ner några steg blir skärpedjupet ganska kort (i alla fall med motiv nära närgränsen på 3 meter).

Brannäs bjöd på värme och sedvanligt fina omgivningar. Ett litet rådjur sprang förbi mig uppe i skogen men det var inte ens nära att jag skulle lyckas fotografera detta motiv. Nästa gång jag ska dit ser jag till att ha med mig bärare ...