Mulet i Oxelösund

Med följande bilder vill jag påvisa att det faktiskt kan vara mulet i Oxelösund. Den inhemska befolkningen gör ju gällande att så icke kan vara fallet. Nu vill jag dock gå i försvar för grannkommunen, mulet är ju min typ av väderläge och därmed mer lockande än vad folk i allmänhet kanske tycker.

I måndags vid lunchtid försökte jag aktivera de hemmavarande tonåringarna vilket ledde till att de fick välja på några tänkbara resmål. Nynäs Slott och Industrilandskapet i Norrköping dissades till förmån för Skärgårdsvåfflan på Femöre. Det ska skrivas att det var mot bättre vetande som jag föreslog Skärgårdsvåfflan eftersom ingen av oss var särskilt nöjda med det som bjöds då vi besökte dem för ett par år sedan. Ändå valde döttrarna våffel-restaurangen. Precis som 800 000 andra människor den dagen ...

Alva och Lovisa med Oxelösunds hamn i bakgrunden

Bryggorna i Gamla Oxelösund

Vi konstaterade att det inte fanns en enda ledig parkering vid Skärgårdsvåfflan och att kön ringlade sig lång i väntan på beställd mat eller möjligheten att få beställa. Nej tack, det blev hamburgerhaket Camilla & Puttes nära centrum istället. Inte i närheten så vackert som ute på Femöre men en fröjd för smaklökarna i våra gommar.

Oxelösunds gästhamn

När vi ätit åkte vi till några av ställena i Oxelösund som det alltid är värt att besöka. Det finns ju pärlor och om dessa har jag ju berättat i flera äldre blogginlägg genom åren. Denna gång blev det Gamla Oxelösund och gästhamnen.

Som avrundning på vår lilla måndagsutflykt så lät jag hemresan till Stigtomta gå via Bränn-Ekeby. En nostalgitripp för mig men kanske inte lika applådframkallande hos mina medresenärer.