Denna torsdag hade jag inte en bångstyrig promenadkamrat vid namn Enzo att ta hand om. Den där lilla franska bulldogen gör inte promenaderna tråkiga men att samtidigt fotografera är i det närmaste omöjligt med honom i dragläge.
Jag kunde också välja att gå förbi Åsby och Skillra nu när jag inte var hundvakt. Senast jag försökte gjorde Enzos hästnyfikenhet att den där halvtimmespromenaden tog 1,5 timmar. Dock är tålamod en dygd, sannerligen.
Måtte vindkantringen komma snart eftersom det är så gräsligt kallt. Även denna morgon singlade snöflingorna ner genom luften. Nu tar jag till mig att det ska bli lite varmare på dagarna den kommande veckan men det fortsätter att vara flera minusgrader under nätterna. Jag stannar nog inomhus, åtminstone den mörkare delen av dygnet.
Vårbruket har tagit fart i närområdet. Och de har spridit ut gödselvatten på vallodlingarna. Det blir till att andas genom munnen ett tag framöver.
Snart helg och därmed några sportfototillfällen. Förhoppningsvis slipper jag skitlukten då ...
Ha-ha. Den lukten i kombination med liniment påminner mig om åren som fotbollsspelare. Eller var det så att det doftade liniment och snackades skit?
SvaraRaderaJag förstår att du inte kan känna den ena lukten utan att i alla fall tänka på den andra. Jag undrar om det ändå inte är så att ögonen tåras lättare av stark linimentdoft än av skitstanken.
Radera