På äventyr norrut del 6; Sätervandring i repris

Under eftermiddagen den 3:e augusti hade jag tänkt att vi skulle ta en kortare runda i Bruksvallarna som enligt Funäsfjällens Guldturs-förteckning kallas "Päråkerstigen". Det kändes som ett lagom komplement till förmiddagens blomsterstig i Tänndalen. Vi åkte till Bruksvallarna och sedan följde en halvtimmes kaos och förtvivlan när vi försökte leta upp parkeringen på "södra sidan av vägen" och startpunkten "Farups fjös". Fjöset hittade vi men ingenstans att parkera bilen. Paus, omvärdering av läget och omgruppering till annan lokation.

Djupdalsvallens säter där det serveras kokkaffe och våfflor

Djupdalsbäckens kristallklara och kalla vatten är mycket välsmakande

Vi bestämde oss för att söka oss upp till Djupdalsvallen vid foten av Mittåkläppen. En repris på den sätervandring vi gjorde 2016. Vi betalade för att komma förbi bommen nere i Bruksvallarna och sedan följde vi den ringlande och smala grusvägen upp till Djupdalsvallen där det med nöd och näppe gick att hitta en ledig parkeringsplats. Flera olika leder har sin start och mål vid denna plats, inte konstigt att det var proppfullt en tidig eftermiddag mitt i semestertider.

Mittåkläppen tornar upp sig i bakgrunden

En förtrollande vacker miljö där vi halvvägs på den 5 km långa slingan slog oss ner för att dricka vårt medhavda kaffe. Vi noterade att det rullade in några rejält mörka moln och klarade oss undan från den första regnskuren tack vare ett vindskydd. Den andra regnskuren innebar att regnjackan plockades fram för första och enda gången under fjällresan men innan den var ordentligt påtagen hade det slutat regna.

Jag kan inte riktigt bestämma mig för om sätrarna är rundans huvudnummer eller om det är rullstensåsen med Mittån nedanför och Mittåkläppen majestätiskt närvarande i blickfånget. Vackert överallt och faktiskt pulshöjande den sista kilometern som går ganska mycket uppför (även om det är på lättvandrade stigar och grusvägar).

När vi kom tillbaka till parkeringen hade huvuddelen av bilarna försvunnit. Vi belönade oss med att dela på en våffla med hjortronsylt på Djupdalsvallens säter och det satt extra fint med ett par koppar kokkaffe serverade ur kaffepanna i koppar.

Torsdagens första vandring var planerad och det kom nog att bli huvudnumret på denna resa. Men torsdagen bjöd även på ett bonusnummer i form av ett utlandsbesök som för en av oss kom som en verklig överraskning. Mer om dessa äventyr i kommande blogginlägg.