På äventyr norrut del 8; Röros

När man rasslat ner till stora vägen i Tänndalen efter att ha varit uppe vid Andersborg-parkeringen svänger man vänster för att komma till Funäsdalen. Jag svängde medvetet höger. Denna lilla detalj noterade inte Anita från passagerarstolen. Inte förrän jag började tjoa vid gränsen till Norge började hon förstå att vi skulle på utlandssemester. Äventyret blev inte särdeles avlägset eller tidsmässigt utsträckt, krävde inte heller något pass, men likväl lämnade vi landet till förmån för Norge. Siktet var inställt på Röros som är en gammal gruvstad med kopparfyndigheter som numera är känd för oss turister som byn med gamla trähus och sin ruffiga och spännande gruvmiljö.

För mig blev det allra mest en port-orgie. Jädrar i min låda vilka fantastiska dörrar jag fick skåda.

Port-skådning i Norge

Vi knatade på huvudgatan upp till kyrkan. Och från kyrkan var det inte långt till området där gruvverksamheten hade sitt centrum. Vi hade knappt två timmar på oss att se oss omkring innan vi behövde åka hemåt till Funäsdalen och den väntande middagen. (En liten nackdel med förbestämda middagstider på hotellet ...)

Kyrkan i Röros

Två timmar räckte alldeles utmärkt för att strosa runt i Röros och titta på alla gamla byggnader. Snål som jag är så var det inte aktuellt att fika eller öppna plånboken för annat än parkeringsavgiften i Norge. Det är dyrt, mycket dyrt.

Jag fascinerades av mängden fina byggnadsdetaljer och fastnade allra mest för alla dessa portar. Norrmännen kan tydligen mer än att pumpa olja och åka skidor.

Vi kom tillbaka till Funäsdalen, åt vår middag och förberedde resan söderut som skulle påbörjas under fredagsförmiddagen. Det blev ett stopp i Mora på vår väg hemåt och det får du läsa mer om i sista blogginlägget från detta nordliga äventyr.