Rågfält vid vägen mellan Stigtomta och Jönåker via Viks Säteri |
Allt är inte guld som glimmar och allt var inte heller råg som växte. Efter att initialt ha tagit några bilder med mitt 100 mm-macroobjektiv så skiftade jag till mitt vidvinkelzoom. För en gångs skull lyckades jag under en fotoutflykt nyttja alla olika objektiv som jag packade med mig.
Baldersbrå i kanten av rågfältet |
Vass i dikeskanten |
Tistel i motljus, rätt och slätt |
Jag tog en kortare promenad längs den slingrande och smala landsvägen. Några av vyerna längs denna väg är slående natursköna, ungefär i paritet med delar av Hallavägen. Efter tisdagskvällens lilla miniexkursion hann jag reka lite och hittade ett finfint ställe att fota i soluppgång. Nu är jag inte direkt morgonpigg så det kanske aldrig blir av men man vet aldrig. Alla jakttorn indikerar att det finns ett och annat vilt som passerar detta område.
Fler rågfältsbilder i solnedgången |
Råg i medljus (som omväxling) |
Med storobjektivet i gimbal-vaggan blev det några avslutande experimentella bilder. Lång slutartid och hastig rörelse på kameran/objektivet på björkstammar är måhända en kliché men vad sjutton, träden stod ju bara där i kanten och väntade på att jag skulle försöka.
Björkstammar på "normalt" sätt |
Tolkning av björkstammar på ett mindre normalt sätt |
Nedre delen av björkstammarna |
Som man sår får man skörda. Under tisdagskvällen utnyttjade jag möjligheten att betrakta något som någon annan ansträngt sig för i det närliggande odlingslandskapet.
Att experimentera ger bara en extraskjuts till fotograferingens ädla konst.
SvaraRaderaJust det som du gjort med träden är en rogivande syssla på långa promenader när det saknas andra motiv.
Att "måla" med lång slutartid och rörelser med kameran kan ge coola bilder. Jag har även testat att zooma in eller ut med objektiv. Det handlar kanske om att bli mer kreativ än att snöa in på vertikalrörelser framför några björkstammar om jag ska vara lite självkritisk. Å andra sidan ÄR björkstammar fina och inbjudande. :-)
Radera