Bärstagryning del 1

Väckningslarmet gick igång klockan 03.15 denna söndagsmorgon. En sådan okristlig tid är inget man snoozar bort, man går upp direkt. Försöker förstå vem man är, var man är och hur man är.

Jag gjorde detta för dig så att du slapp.

När kaffebryggaren puttrat färdigt fyllde jag en termos och packade diverse fotopryttlar i bilen. Jag skulle åka bil i 3-4 minuter så någon längre utflykt handlade det inte om. Innan jag kom fram till Bärstabadet stannade jag till direkt efter att jag svängt in på Hallvägen. Gryningsljuset, dimman och rapsodlingen kallade.

Vi har en månad kvar till midsommar och och nätterna är ljusa. En halvtimme före soluppgången är det uppiggande ljust men ett högt ISO-tal och ljusstarka objektiv är ändå nödvändigt om man vill undvika stativ.

Stunden före soluppgång och efter solnedgång kallas blå timmen. Den kallare färgtonen är sin charm och sätter stämning i bilderna, precis som det varmare ljuset gör precis efter solens uppgång eller innan solens nedgång.

Här hade jag riggat min teleglugg

Bärstabadets sandstrand

Jag var givetvis medveten om att solen INTE skulle gå upp framför mig över sjöns spegelblanka yta. Lite koll på väderstrecken har jag i hemtrakterna. Nu var jag inte ute efter att fota solskivan precis när den tittar upp över horisontlinjen.

Ljuset är naturligtvis speciellt så här dags på dagen. Men upplevelsen ute i naturen blir så mycket mäktigare av all fågelsång. Och de sjunger som om varje minut var den sista när dagen bräcks. Snåren vid Bärstakärret är fyllda av allehanda skönsångare, mig undantaget.

I nästa blogginlägg fortsätter jag att visa bilder från denna arla söndagsmorgon. Ett och annat djur blir det även om det inte blev så mycket av den varan som jag hade hoppats.