Coronastiltje

Å ena sidan fullständig livlös stando. Å andra sidan spirande livsglädje. När all sport (som räknas på riktigt alltså) har pandemi-uppehåll har min mest tidskrävande hobby hamnat i absolut stiltje. Att bevaka något som inte äger rum kräver mer kreativitet än vad som ryms i mitt huvud.

Som tur är sammanfaller denna sport-torka med naturens tillväxtfas. Jag gillar ju att fotografera och har naturligtvis kamerautrustning som inte bara är dedikerad sportfoto. När ljuset återvänt efter en gråtrist vinter och växtligheten har tagit fart är det gudagott att ströva ut i omgivningarna med kameran i händerna.

I samband med skjutsandet till Lovisas onsdagsträning på Enstaberga IP så passade jag på att ta en promenad på en del av ortens motionsspår. Inledningsvis sken solen och det vackra kvällsljuset bjöd på macro-möjligheter. Tyvärr drog molnen in vid 19-tiden och så var det ljuset borta för kvällen.

När macro-perspektivet inte lockade mig längre övergick jag till "landskaps"-fotografering med mitt 100 mm-objektiv. Och plötsligt hade min runda tagit mig tillbaka till fotbollsträningen vid Enstaberga IP.

Miljönyttig stiltje på E4:an som effekt av pandemin

Tack för idag, slut för idag.