Med Enzo på ko-safari

Att vara hundvakt till den franska bulldogen Enzo ser jag som en ynnest. En livfull krabat med mycket egen vilja. Samtidigt är han uppmärksamhets-junkie och inte i behov av allt för många och långa promenader.

Enzo hade varit hos oss sedan fredagseftermiddagen. Sedan fjolårets promenader med honom i utkanterna av Stigtomta känner jag till Enzos absoluta fascination för stora djur. Hästar och kossor försätter honom i ett transliknande tillstånd. Han sitter eller står orubblig i det oändliga för att iaktta. Uppslukad, nyfiken och allt vad det kan handla om.

Enzo på väg mot Prästgården och Skillra

Var är alla kvigor?

Jag tog med mig den lilla frallan på en promenad vid lunchtid och vårt mål var att titta till ungdjuren vid Skillra. Mestadels kvigor men jag gissar att en och annan ungtjur går i flocken också.

Enzo sitt-står i sin iver att komma fram till kvigorna

Enzos nyfikenhet överträffades endast av kvigornas nyfikenhet

Lantlig idyll

Ömsesidig fascination

Ultravidvinkeln fick med Skillra, Prästgården och Stigtomta kyrka

Skillra

Kvigorna följde oss upp till hörnet av hagen

Mitt tålamod tröt definitivt tidigare än vad det gjorde hos Enzo. Jag tänkte faktiskt mest på att det var dallrande varmt och att den lilla trubbnosen behövde svalka och vatten. Med lite medhavd promenadgodis lyckades jag till sist bryta hundens låsning och vi kom upp till ekonomibyggnaderna vid Tiondeboden. Skugga. Vila. Återhämtning.

Tiondeboden vid Prästgården

Enzo svalkar magen i gräset

Inte smickrande med närbilder med ett ultravidvinkelobjektiv

Till sist lyckades jag dra hem Enzo där han fick en skål med vatten och mycket vila. Ett stort äventyr i det lilla. Att uppskatta det vi har utanför husknuten blir således lärdomen av detta lördagshäng med en fransk bulldog.