Envetet kustresande

Med envishet angränsande till dumhet var jag under söndagsförmiddagen ännu en gång i Oxelösund. Och kameran var med, förstås. Att skjutsa från Stigtomta till fotbollsträningar i Oxelösund kan tyckas avlägset men det tar bara några minuter längre än att åka till Rosvalla. Och Rosvalla har jag sett mig övermätt på (men lär inte kunna undvika den platsen i framtiden).

Den gråmulna himlen hjälper inte till när bilder ska tas. Lystern uteblir vilket inte lockar till varken skapande eller iakttagande. Jag har dessutom åkt runt till de givna platserna i grannkommunen och börjar få svårt att variera mig. Det är jag och alla andra gubbar som åker runt i våra bilar för att stanna till på strategiska platser. Titta på omgivningarna, privat-spana lite och sedan suckande muttra att det var bättre förr. Antagligen.

Denna söndag valde jag att ta med mitt 400 mm-objektiv, min telekonverter samt min Canon 7D Mark II. Detta kompletterades med mitt stor-stativ med gimbal-huvud. Långt teleobjektiv och förhoppningar om sjöfågel mellan Gamla Oxelösund och baksidan av hamnområdet. Kanske inbillade jag mig att isen skulle ha lagt sig på delar av havsytan, detta kom dock helt på skam. Sjöfåglarna var inte särdeles många heller, tyvärr.

Jag drog vidare till fiskehamnen på Femöre. Det var inte ett dugg mindre mulet eller fler fåglar där men jag fick i alla fall se ytterligare en del av det havsnära Oxelösund. Även här var det jag och några andra ensamma gubbar i sina bilar, vi spanare.

Med dessa två stopp lyckades jag slå ihjäl en timme och det var dags att åka tillbaka till Ramdalens IP för att hämta upp de jag lämpat av tidigare under förmiddagen. Jag hann givetvis titta på fotbollsträningens sista moment också. Närheten till fotbollen ser jag till att vårda även om det "bara" är försäsongsträning och minusgrader.

Vad tusan jag ska hitta på när jag hamnar i grannbyn nästa gång har jag ännu inte den blekaste aning om.