Tovastugan i Nyköping |
Jag släppte av Lovisa vid Rosvalla och sedan åkte jag vidare för att parkera bilen vid Tovastugan. Det sparsamma (obefintliga) ljuset vid 20-tiden en mulen januarikväll duger ju inte att fotografera i men vid Tovastugan fanns otaliga meter ljusslingor och belysningsstolpar som hjälpte till att se vad man hade framför sig.
Hotell Kompaniet vid Nyköpingsån |
När jag tagit varvet runt Tovastugan gick jag upp till slottet. Det är ingen längre sträcka precis. Jag konstaterade att det inte riktigt var så upplyst som jag hoppats och det blev en kamp med ISO-talet, lång slutartid (handhållet) och maximal bländaröppning (f/1,8).
Efter att ha varit ute i friska luften i en halvtimme var jag rejält frusen om fingrarna. Handskarna var visserligen med men fick ligga kvar i jackfickan. Jag tycker att det är så klumpigt med handskar när man ska manövrera kameran.
Månsken över Vallarna |
Tänk vad stor skillnad det tunna snötäcket ändå gör för landskapet. Och den närmaste veckans väderprognos garanterar att det vita kommer att ligga kvar, vi får ganska bastant kyla här i sydöstra Södermanland.
Ser helt klart kallt ut. Undrar hur många hotell vi kommer ha kvar efter pandemin
SvaraRaderaIdag har det varit mellan -7 och -13 grader när jag har varit ute men konstigt nog har det inte känts så avskyvärt kallt. Mycket beror på om det blåser eller inte och uppenbarligen har det varit stilla eller lä där jag befunnit mig.
RaderaBesöksnäringen lider under pandemin. Jag förhåller mig dock lite distanserat till hotell- och restaurangbranschen då det inte ingår i livets nödtorft och absoluta nödvändigheter. Man kan faktiskt må förträffligt bra utan dessa aktörer (även om vissa individer skriker sig hesa för att alkohol inte får serveras efter klockan 20.00).