fredag 19 juli 2019

Objektiv- och utrustningstest

Fredagsmorgonen startade som flera dagar tidigare med att Lovisa skjutsades till sommarjobbet. Därefter styrde jag för tredje morgonen i rad mot hamnen och fjärden där kanot-SM pågår. Nu handlade det om K2 och kvalheat på 500 meter. Några rutor blev det med "nya" gluggen 400 mm/2.8 samt telekonvertern.


Jädra gäss som inte ens kan hålla sig borta när det är kanot-tävlingar ...

Jag stuvade ner grejorna i bilen och for vidare på min fredagsrutt. Nu blev det Svanviken nedanför foten av Ryssbergsbacken som lockade. Först ett djupt andetag för att klara sig helskinnad förbi golfbanan vid Ärila. Det gick bra, den här gången också, och jag plockade med mig mitt stativ med gimbal-huvudet som följde med i köpet av objektivet, min ryggsäck samt min 7D Mark II. Jag valde att gå längst spången ända ut till fågelskådarplattformen. Där riggade jag stativ, kamera och objektiv. Jag klämde in telekonvertern också vilket gav en brännvidd på 560 mm och största bländaröppning på f/4.0. Tillsammans med en APS-C-sensor blir det ganska långt och snävt. Något som både är bra och dåligt när det är dallrande varmt vilket ger mycket svajiga bilder med motiv som är långt från kameran. Följande bilder är obeskurna:

Nyköpings lasarett i värmedaller
Idbäcksverket i en obeskuren bild för att visa vad min utrustning gav för villkor
Vattentornet i Nyköping
Bakom Lindbacke skymtar klocktornet
Taket på Sunlight 

Jag har slängt in ovanstående bilder som referensmaterial. De visar dels på brännvidden jag hade att jobba med men också på dilemmat med värmedaller. Trots att klockan inte var mer än 10 så var det väldigt varmt. Och jag stannade inte på den solutsatta plattformen särskilt länge. Jag var ju där för att börja testa och lära mig egenskaperna i mitt 400 mm-objektiv.

Brun kärrhök som jagade över åkermarken. Kraftigt beskuren bild.

Jag gillar egentligen inte min 7D Mark II som har APS-C-senorernas alla fula egenskaper. Bildfilerna blir inte riktigt snygga med denna kamera. Jag vet att det finns många som vurmar för denna sensorstorlek som återfinns i omåttligt populära Fujifilms kameror. Men hur det än är så behöver man otroligt stora bländaröppningar för att få det korta skärpedjup som en fullstor sensor erbjuder. Sedan är väl inte Canons sensorer i samma klass som de Sony-utvecklade som finns i Nikon, Fujifilm m.fl. Och Canons 7D Mark II är inte direkt nyutvecklad heller.

Fågel, du har fågel. Sävsparv för att vara exakt.

Jag fotade de mesta motiv denna fredagsförmiddag på väldigt långt avstånd. Därmed vet jag vad gluggen klarar ( i alla fall i kombination med telekonvertern och det specifika kamerahuset). Riktigt bra blev det bara i följande två bilder men då ska sägas att fågeln satte sig i vassen strax framför fågelplattformen och jag hade kanske 15-20 meter till motivet.


Efter lite resonerande kan det vara en ung (juvenil) gulärla

Jag är inte någon fågelskådare men tycker det är otroligt trevligt med de fjäderförsedda varelserna som motiv. Det blev en hel del kärrhöksbilder också men där var de dels på väldigt långt avstånd och jag var helt enkelt usel på att följa dem med kameran med den snäva brännvidd som jag hade att jobba med. Träning, träning och åter träning gör mig säkert dugligare.




Sen hände det grejor men jag siktade fel ...
... och därefter blev det suddigt :-(




Jag lärde mig en hel del på denna förmiddagstest. Att jag själv behöver träna mer när brännvidderna blir långa är en viktig sak att ta med sig. Sedan är det nyttigt att veta hur objektivet uppträder i olika situationer. Finns mer att göra, med andra ord.

2 kommentarer:

  1. Jag håller också på att lära mig tekniken vid "fågelskådning". Vet inte hur många misslyckanden detta renderat i, but I keep learning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kanske borde nöja mig med en kikare och sedan koncentrera mig på artbestämningen. Det är förmodligen nog så svårt. Hur som helst är det kul att äga ett kvalitetsobjektiv som börjar att närma sig brännvidderna där fågelfotografering är aktuell. Som vanligt kvarstår dock det faktum att det ALLTID fattas 100 mm brännvidd på det man använder när det är fåglar framför kameran. Ska man bli seriös fågelfotograf är det nog 500 eller hellre 600 mm som gäller. Jag har köpt min nya glugg för att kanske lyckas bättre med bilder på bl.a. rugby och bandy (tills de byggt den förbaskade ishallen i Katrineholm vilket förtar tjusningen med bandyfotograferingen).

      Radera