Vi turboturistade i Visbytrakten

Måndagen den 13:e juli var vår näst sista dag på Gotland (för den här gången). Dagen bjöd på soligt och fint väder. Efter allt bilåkande på ön valde vi denna dag att softa lite och besöka några ställen strax söder om Visby. Vi betade av Fridhem, Högklint och delar av Södra Hällarna. När det gäller Högklint så tror jag att jag besökt den platsen under nästan alla Gotlandsresor ...

Fridhem söder om Visby

Högklint sedd från Fridhem

Många lediga bord på gräsmattan vid Fridhem

Varför det nu ska växa en liten tall vid avgrundens rand ...

Ida tog trapporna ner en nivå vid Högklint

Även om vi varit vid Kneippbyn tidigare (vi har även bott där i samband med en Gotlandsresa) så hade vi inte gått norr om området för att spana in södra strandens trappa och murgröneskogen. Efter lite letande insåg vi hur lätt borde ha varit att hitta fram om man haft en smula koll på läget. Nåja, vi fick vår promenad och var nöjda med det vi fick se.

Anita i Södra strandens trappa

Trolsk stämning bland krumma träd som var klädda i murgröna

Vi ägande eftermiddagen och del av kvällen åt Visby-traskande. Ida hade ett shoppingbehov, vi åt glass och sedan middag på Restaurang Skeppsbron. På kvällen lyckades vi äntligen få till den spelkväll som Ida efterfrågat ända sedan hon gick i mål i ultraloppet. Trots ambitioner om spelkväll hade vi inte fått till det eftersom dottern somnade tidigt varenda kväll ...

Visby-turister

Spår av Stockholmsveckan i gästhamnen

Fagra Almedalen

En del av ringmuren

Vår hemresedag närmade sig med stormsteg och ett avslutande blogginlägg kommer att visa några bilder från tisdagen den 14:e juli.

Fortsättning följer.

Tågäventyr och en sväng till nordöstra Gotland

Efter en hel del ihärdigt lobbande fick jag min vilja igenom. Lördagen den 11:e juli tog vi oss den korta vägen till Dalhem där Hesselby järnvägsstation är belägen. Den smalspåriga veteranjärnvägen är numera återuppbyggd så att man kan åka mellan Hesselby och Roma, en resa på 6 kilometer och betydligt längre än de 900 meter som fanns när vi testade denna tågupplevelse för första gången år 2011.

Jag är ingen expert på gamla tåg men tycker det är både spännande och intressant med veteranjärnvägar. Dessutom tillhör jag de som gärna åker tåg när tillfälle ges. Resorna mellan Hesselby och Roma görs under sommaren på onsdagar, torsdagar och lördagar. Jag hade tjatat på Anita sedan början av årets Gotlandsvistelse men onsdagen och torsdagen flög förbi med fokus på helt andra saker. Lördagen den 11/7 var sista chansen under denna resa och kanske hjälpte det att Ida nu var i sällskap med oss och hon var lite oanande och sa inte tvärnej ...

På vägen ner mot Roma gjorde tåget ett stopp i Tule där vi fick höra om Gotlands järnvägsnät och starten under 1870-talet. Transportbehovet för sockerbetor skapade även förutsättningar för persontransporter. Industri- och kollektivtrafikshistoria som var mycket intressant att lära sig lite mer om.

När vi åkt tåget tillbaka till Hesselby hoppade vi in i bilen och begav oss norrut på ön. Tidigare under veckan hade vi missat både den nordvästra och den nordöstra delen av Gotland. Nu valde vi den nordöstra sidan där Furillen och Lergrav finns. Hade jag haft mer kraft i benen borde vi kanske klarat av även Asunden men det sparar vi till en framtida resa.

Furillen är definitivt värt att besöka under en Gotlandsresa

Vid Furillen fick vi gräva lite i den medtagna kylväskan, fruktstund och dricka för att få lite energi. Tyvärr hade molnen tätnat och vi fick finna oss i en solfri promenad i området. Molnen tätnade ännu mer när vi tog oss vidare till Lergrav, regnet hängde i luften när vi fikade i caféet som finns där.

Vid Lergravs raukområde finns denna mycket speciella formation

Den innehållsrika lördagen gav många intryck. Vi laddade om inför söndagens begivenhet då vi skulle åka söderut och titta på gotlänningarnas egen olympiad, mer om det i nästa blogginlägg.

Fortsättning följer.

Försiktigt turistande i Visby

Fredagen den 10:e juli var dagen efter dottern Idas målgång i ultraloppet Gotland Run 511k. Vi behövde vara lyhörda för hennes status och behov, vem kutar runt Gotland på fem dygn och sju timmar utan att känna av belastningen? De första dagarna efter målgången var det lite si och så med sömnen, framförallt orsakat av "pirr" i fötterna. Hon blev även fort mätt och fick i bästa fall i sig halva portioner mot vad hon annars äter trots att hon hade god aptit.

Snäckgärdsporten i Visby ringmurs norra ände

Efter en utmärkt frukost på vårt B&B-boende bestämde vi att ett besök inne i Visby kunde vara en lagom aktivitet denna återhämtningsdag. Som alltid tenderar turistande inne i Visby att bli en väldig massa traskande i en medeltidsmiljö som erbjuder ordentliga nivåskillnader. Ida fick styra och konstigt nog var hon förvånansvärt pigg i benen. Enda gången hon tyckte att det blev lite obekvämt var när vi gick brant nerför. Nu finns det mycket att se i Visbys lägre belägna delar och vi började med att titta in i Botaniska trädgården där vi hade hört att några träd blåst sönder under tisdagsnattens storm.

F.d. träd vid Paviljongsplan

Sönderblåst träd inne i Botaniska trädgården

Vi gick vidare mot Almedalen via Fiskarporten. Jag är mer än svag för Almedalen, att se ut över dammen och in mot den medeltida staden från denna plats slår an några själsliga strängar hos mig. Vi tog en fika vid Garveriet, precis utanför ringmuren.

Kruttornet och Fiskarporten

En vy från Almedalen

Ida turistar och bearbetar intrycken från ultraloppet

Tage Cervins gata i Visby

Vi fortsatte uppåt i Visby och med viss ansträngning hamnade vi till sist på klinten ovanför Sankta Maria domkyrka. Ännu en plats i Visby som jag anser att man "måste" se när man är där. Dimman låg tät över Östersjön och det gav ett speciellt intryck denna julifredag.

Stockrosor i rosornas stad

Sankta Maria domkyrka i Visby

Vår fredag var förhoppningsvis precis lagom äventyrlig för ultralöparen i sällskapet. Efter en veckas prepp och bearbetning såg det ut som att jag skulle få min vilja igenom för lördagens huvudaktivitet. Mer om det i ett kommande inlägg.

Fortsättning följer.