lördag 25 november 2017

Kompletteringsporträtt

Härom veckan ställde jag upp och kompletteringsfotade åt Nyköpings Hockey Ungdom. Tidigare under hösten hade lagen och ledarna fotograferats av Idrottsfoto på en avtalad dag. Upplägget liknar nog det som skolfotograferingarna alltid erbjudit. Gruppbild, individuella bilder och sedan möjlighet att köpa utskrifter på papper. När jag lovade att fota enskilda spelarporträtt i ett uppsamlingsheat handlade det givetvis inte om något beställningsförfarande med pappersutskrifter efteråt. Nej, spelarporträtt till lagens hemsidor fick räcka att bjuda på.

Jimmy Steen fick agera inställnings-objekt för studioblixtarna

Jag sneglade på de spelarbilder som Idrottsbilder hade tagit vid ett tidigare tillfälle. På så sätt hade jag något att försöka plagiera så att kompletteringsbilderna liknade övriga bilder. Vi fotade i Rosvallas lilla ishall, ute på isen, och bakgrunden skulle vara så svart som möjligt. Originalbilderna hade en blixt slagen uppifrån som effektbelysning på hår, huvud och is men det kunde jag inte riktigt greja. Med batteripack och två studioblixtar med softboxar kunde jag ändå efterlikna ursprungsbilderna någorlunda. Och en hel del fix i efterbehandlingen.

När man vill bjuda på något extra

Jag satte kameran på Manfrottostativet, vred stativhuvudet så att kameran tog stående bilder och sedan lät jag spelarna placera sig på en fast punkt på isen. I sådana här sammanhang är det viktigt att kamera och motiv är på samma avstånd och att blixtarna beter sig likadant på bild efter bild. När allt är inställt är det bara vinkeln på kameran som måste ändras utifrån spelarnas varierande kroppslängd.

Gripen-senioren Johan Norberg är förhoppningsvis på väg mot en comeback

Det är kul att fota med studioblixtar. Inte helt lätt och det finns mycket som kan gå fel om tekniken strular. Allra värst är att det är så sjukt mycket att släpa på när man ska fota på detta sätt. Stativ, blixtar, batteripack, softboxar osv. gör att man krymper flera centimeter men får avsevärt längre armar av allt släpande. Denna gång blev det tidsödande efterbehandling för att få till en svart bakgrund i den övre delen av alla spelarporträtt.

Jag har ägnat denna veckas vardagskvällar till en ny sportblogg som inom kort kommer att släppas. Mer om detta när allt är lanserat.

söndag 19 november 2017

Kolmårdskusligheter

Detta får bli det avslutande blogginlägget som avhandlar årets besök till den Halloween-pyntade djurparken i Kolmården. Här kommer spöken, gastar, skyltar och diverse hemskheter. Låt oss börja med skyltarna som tillfälligt satts upp när parken tog emot tusentals besökare dagligen under halva höstlovsveckan i början av november.






Bortåt Kolmårdskyrkan fanns spökhuset som också hade sällskap av den gamla riddarborgen. En välbesökt anläggning där givetvis spökhuset drog till sig långa köer.






Den piratliknande spökorkestern gick genom djurparken och spelade men återfanns också vid riddarborgen där de bjöd underhållning till de som köade för att komma in i spökhuset.













Både här och där stötte man på de uppsminkade "spökena" när man gick genom djurparken. Kanske inte lika många som t.ex. i förfjol och ifjol men det kan bero på att det nya spökhuset krävde bemanning som därmed innebar att det blev glesare med spöken ute i djurparken. Jag saknade vampyrerna och varulvarna som tidigare år stått i aphägnen.










Närmast väntar julfirande på Kolmårdens djurpark då de skiftar inriktning från det mer moderna påfundet Halloween till något mer traditionellt som vi är mer välbekanta med. Återstår att se om jag hittar till Kolmården när det är aktuellt.

lördag 18 november 2017

Kolmården, en tillbakablick

Ja, jag vet, det har passerat mycket vatten under broarna sedan senaste besöket på Kolmårdens djurpark i början av november. Ändå är jag inte färdig med bildredovisningen från Halloween-firandet i parken. Det har kommit saker emellan såsom en massa sport. Du som följer denna blogg med en förhoppning att få ta del av naturbilder får bita ihop och stå ut. Någon gång hinner jag till de motiven också. Hoppas jag.

Den röda pandan är ruggigt gullig

Djurparksbesöket härom veckan kantades av allt annat än toppenväder. Mulet, eftermiddagsljus och en långt gången höst. Det har dock varit kallare vid tidigare års besök i samband med skolornas höstlov. De små vattensamlingarna i djurparken var ännu inte frusna detta år.







Åkattraktionen Wildfire är åter öppen. Fjolårets påtvingade stängning är ett minne blott och köerna ringlar på nytt långa med förhoppningsfulla resenärer som vill åka en tur i den stora bergochdalbanan. Det är en mäktig konstruktion vars grova träreglar följer Kolmårdsbergets böljande former. Nej, jag har inte testat denna attraktion. Ännu.

Wildfire

Brådjupet, konstruktionen där bl.a. djurparkens sälar håller till, brukar inte vara den mest livliga platsen i parken. Vid vårt besök var det som omväxling full fart på de maritima däggdjuren och vi stod länge och tittade på deras förehavanden.

En av Brådjupets innevånare

Vid savannen är det svårt att låta bli att bli betagen av noshörningarna. De kompakta och väldiga djuren tillhör de jag definitivt inte skulle vilja möta öga mot öga i det vilda. Som djurparksfångar ser de dock lugna och sävliga ut. Ändå fick de gå för sig själva, de andra djuren i hägnet höll sig på behörigt avstånd.

De tre noshörningarna får utgöra bakgrund för de övriga djuren i denna bild

Det kommer att bli ett inlägg till i efterdyningarna av Kolmårds-besöket. Lite random bilder, en hel del på de musicerande piraterna och på de andra spökena som rörde sig i djurparken.

Tända stearinljus i kyrkan inne i djurparken

Tack för idag, slut för idag.

onsdag 15 november 2017

Handbollsfesten är över för denna gång

Det har gått alldeles för många dagar sedan Sverigecupen i handboll avgjordes. Åtminstone om man som jag borde berätta om det i termer som en aktuell händelse, en nyhet. Nu är det sen onsdagskväll och sista bollen kastades över golvet i Rosvallas A-hall under söndagskvällen. Nåväl, intrycken har sjunkit in och alla deltagare, publik, anhöriga, funktionärer, arrangörer och övriga intressenter har vilat ut.

Eder utsände i handbollsvärlden (men "Fotbollslasse" som alias passar egentligen inte alls)

Sverigecupen är en handbollsturnering med landets alla distrikt som samlar ihop sina för tillfället bästa 15-åringar för att mötas, mäta sig mot varandra och utvecklas mot jämngott och tufft motstånd. Inte bara tävling utan också otroligt värdefull utbildning. Detta år är det spelare födda 2002 som får representera sitt distrikt. Och som vanligt var det storstadsområdena som står sig bäst i konkurrensen.

På Rosvalla i Nyköping ligger fyra av Sverigecupens fem planer som används (den femte är Sporthallen en bit bort)
Min nya arbetsgivare Datarådgivarna lånade ut datorer till alla informationsskärmar på arenan
Timeout och tillfälle till korrigeringar, instruktioner och utbildning
Matchcoachning
Även de unga domarna får mängder av rutin och erfarenhet av Sverigecupen

När fredagens gruppspel, lördagens fortsättningsspel och slutligen söndagens placeringsmatcher klarats av stod Stockholmsområdet, Göteborg och Skåne med framskjutna placeringar. Ett inte alls ovanligt scenario när handbollsdistrikten mäter sina krafter mot varandra.

En av IFK Nyköpings representanter i Södermanlands P02-lag var Jonathan Eide

Jag kommer att fatta mig mycket kort när jag nu lämnar över mitt material. I första hand var jag på Rosvalla under tre dagar för att fotografera. Arrangörsklubben IFK Nyköping har tagit del av mina bilder tidigare och bad om bildmaterial från cupen även detta år. 2014 arrangerade de stortävlingen för första gången och 2015 fanns jag också på plats. Ifjol var jag iväg på futsal-seriespel med Stigtomta IF:s flicklag. Detta år krockade det åter med vårt futsalspel men nu fanns det backup vad gäller tränare/ledare.

Cupgeneralen Stefan Germerud från IFK Nyköping till vänster i bild

Jag gör detta helt ideellt, mestadels för att jag tycker att det är så roligt. Några ambitioner att täcka alla distrikt och alla spelare fanns inte. Det hade varit en uppgift som hade krävt mer än jag någonsin skulle klara av. Nu tittade jag till cupen under några timmar på fredagskvällen, några timmar mitt på lördagen samt finalpasset på söndagseftermiddagen. Sorry alla lag och spelare som därmed inte råkade fastna på bild... Men förhoppningsvis återfinns de bilder av ledarskap/utbildning, känslor, action och arrangemanget som IFK Nyköping önskade från min närvaro.

Fotokompisen Peter Sonander var på Rosvalla i samma ärende som jag under Sverigecupen

På pojksidan vann Göteborg Vit över Skåne Gul i finalen med ganska säkra 21-12. En match som var jämn i halvlekspausen, 8-8, men där tätt försvarsspel och suveränt målvaktsspel gjorde att Göteborg kunde dra ifrån i andra halvlek. I flickklassen möttes Skåne Röd och Göteborg Blå och även den finalen var jämn i halvtid, 8-9 i Göteborgs favör. Göteborgstjejerna vann till sist med 17-14 och därmed tog distriktet på Sveriges framsida (!) en dubbelseger detta år.

Gemensamt jubel när pokalerna delats ut till segrarna i flick- respektive pojkklassen
Segrande Göteborg Vit i P02 2017
Segrande Göteborg Blå i F02 2017

Som brukligt på Sverigecupens avslutande eftermiddag var det gott om publik i Rosvallas A-hall. Läktarna tar flera tusen åskådare, fullsatt var det absolut inte, men närapå halvfullt. Handboll är en härlig sport och den suger in och drar med sig publiken i matchpulsen.

Publik på A-hallens läktare under finalspelet i Sverigecupen

När det var dags för prisutdelning kom ett par digniteter från den lokala politikerscenen. Urban Granström är inte bara tidigare handbollsspelare utan även Kommunstyrelsens ordförande. En av hans partikamrater är Veronica Andersson som närvarade i egenskap av ordförande för arrangörsklubben IFK Nyköping.

Urban Granström
Veronica Andersson

Det var gott om fotografer när finalerna spelades. Men även på vissa andra matcher under helgen fanns fler foto-entusiaster på plats utöver undertecknad. För att få vara nära planen under matcherna krävdes fotoväst (utdelad av arrangören) men det slarvades det väl lite med här och där. Själv satt jag huvuddelen av tiden några meter bredvid målet på planens kortsida och det gick hyfsat, bara tre klisterkletiga bollar hamnade på mig varav en i ansiktet...

Ivrigt fotograferande vid lineup innan finalen

Här nedan hittar du mina bilder från Sverigecupen 2017:

Fredagen den 10/11 -17, 172 st
Lördagen den 11/11 -17, 169 st
Söndagen den 12/11 -17, bronsmatch P02, 89 st
Söndagen den 12/11 -17, final F02, 80 st
Söndagen den 12/11 -17, final P02 inkl. prisutdelning, 143 st

Tack Sverigecupen för i år och på återseende (hoppas jag)!