lördag 29 september 2018

Höstsportlördag

Kanske borde jag ta "finkameran" och macroobjektivet för att jaga höstbilder, strosa i naturen och njuta av den årstid som jag tycker så väldigt mycket om. Det är å andra sidan otroligt händelserika helgdagar nu på höstkanten i sportens värld och jag försöker pressa ut så mycket som möjligt av utomhussporterna innan jag tvingas inomhus i sällskap med ISO 6400. Usch.

Förra helgen nationell tävling i skytte, denna helg SM-deltävling i trial

Med smått galna besökssiffror har mitt blogginlägg om skytte snart nått 4000 sidträffar. Oj oj oj vad det tog skruv bland landets dynamiska skyttar! Förra helgens skytte vid Koxäng byttes denna lördagsmorgon ut mot trial i SM-serien vid Svansta. Inte ens ett stenkast emellan arenorna. Jag har samlat bilder och material till ett blogginlägg hos SN vad det lider, först ska jag "bara" redigera de ca 250 bilderna.

Höstfärger vid trialåkarnas depåområde
Ende lokale representanten Mats Ohlsson från Björkvik på bana 1 under SM

En dag består inte endast av en förmiddag så jag hittade tid för att åka till Katrineholm också. På eftermiddagen blev det en tur till Djulö IP (vid campingen) där Katrineholm Griffins Rugby Club hade match mot Attila Rugby. Ruggigt kul sport att fota, ruggigt väderomslag att stå ut med.

En charmerande sport för de tuffaste av tuffa
Höstfärger även i Katrineholm i slutet av september

Söndagen ska också gå i sportens tecken men då blir det i egenskap av ledare för flicklaget i fotboll. Södertälje är destinationen och näst sista 11-mannamatchen för säsongen. Sedan blir det futsal, vilket är en inomhussport (vilket inte är så givet för alla lokalbokare och beslutsfattare i vårt land)!

Åh denna rugby som bjuder på så mycket att fotografera

Att ta det lugnt eller ge trädgården lite TLC ligger tydligen i framtiden.

torsdag 27 september 2018

Inte riktigt full access framifrån

Säga vad man vill om sportfotografering och bevakning av skyttetävlingar men man gör inte gärna detta med full insyn rakt framifrån. En betydligt försiktigare approach är att föredra och snett bakifrån, hörselkåpor och skyddsglasögon är anbefallt samt A och O.

Ännu en gång har jag haft glädjen och äran att bevaka Nyköpings och Oxelösunds Pistolklubbars enormt populära tävling ONYX där landets dynamiska skyttar köar för att få delta.

Klassen dynamiskt gevär avgjordes under lördagens prematch av ONYX. Notera den fokuserade blicken!

Dynamiskt skytte, eller IPSC för den bokstavsförkortningsglade, liknar troligtvis ingen annan skyttegren. Jag vet egentligen inte eftersom jag inte bevakat någon annan typ av skytte än just IPSC. Det är en killgissning. Mitt öde har under åren sammanvävts med landets dynamiska skytteelit några gånger och det har varit en stillsam flört som satt en och annan känslosträng i gungning hos mig.

Många, många timmars förberedelsearbete har det varit för att ta emot alla skyttar till ONYX 2018

Helgens tävling innebar en lördag med den så kallade förmatchen (prematch) där anmälningstaket var 60 deltagare. Det som gjorde lördagen extra speciell var den grupp skyttar som utgjorde en tävling-i-tävlingen då de sköt med gevär. En klass som jag vid tidigare års bevakningar inte sett. Denna septemberhelg på Koxäng kryddades med den finske världsmästaren Teemu Rintala. Bara en sådan sak!

Teemu Rintala

En IPSC-skytt har mycket att tänka på innan en station ska avhandlas. Varje squad (gruppindelning av skyttar som går runt banan tillsammans) får en genomgång innan de under en liten stund får reka banan. Här gäller det att memorera allt, från hur fötterna ska sättas till hur vapnet ska föras och i vilken ordning målen ska prickas. De torrövar även exakt var och hur magasinsbyten ska ske under rörelse. Att se detta skuggspel är fascinerande. När gevärsskyttarna gick banan insåg jag hur mycket ett långt vapen försvårar rörelsemönstret till skillnad mot pistolerna eller revolvrarna som är mer brukligt inom det dynamiska skyttet.

Det ser ganska knasigt ut när skyttarna torrövar och provgår stationerna
Världsmästaren Teemu Rintala testar hur han bäst ska röra sig längst stationen med sitt gevär 

Skillnaden mellan den yttersta eliten och noviserna inom denna sport är enorm. Jag gillar dock att de finns med framför mina ögon vid ett och samma tillfälle. IPSC-skyttarna utgör på så sätt en enda stor familj som möts några gånger varje år på tävlingar runt om i landet. De mest drivna skyttarna är obevekliga i sin precision, fart, förberedelse och koncentration. Som vesslor med pondusattityd och tävlingsinstinkt. De mindre slipade motionsskyttarna rör sig kanske inte lika smidigt, tar mer tid på sig och har fler missade mål. De missade målen behöver inte betyda att skyttet är sämre utan kan ha att göra med att skytten helt enkelt inte lyckats memorera stationens alla mål som ska prickas. Så komplex är denna sport.


Några av de gevär som användes under lördagen
Pia Clerté är en frontfigur inom dynamiskt skytte och framgångsrik inom gevärs-klassen

Nyköpings och Oxelösunds respektive Pistolklubbar brukar ha en sällsam "tur" när de planerat in sin tävling på höstkanten. Alltid har det varit något internationellt mästerskap eller liknande som legat strax efteråt och landets yppersta elit har därför sett ONYX som perfekt uppladdning. Denna gång var det nog snarare lite mer motlut för arrangörsklubbarna då Polis-SM i dynamiskt skytte skedde lördagen den 22:a i Göteborg. Det drog tyvärr bort några av de allra bästa skyttarna från Nyköping denna gång. (För övrigt var bevakningen av Polis-SM på Koxäng för två år sedan bland de roligaste som jag har gjort med kameran. Och vilken uppmärksamhet det blev.)

Skärmar, måltavlor, gluggar och oändligt med detaljer att tänka på för en skytt

Söndagens huvudtävling stod redo för att ta emot 108 skyttar. När anmälningstiden öppnades för Level 2-tävlingen tog det 90 sekunder innan startfältet var fyllt. Det om någonting säger hur otroligt populär denna tävling har blivit bland landets dynamiska skyttar. Med högre bandbredd till anmälningssidan hade det säkert gått ännu fortare...

I anmälningsavgiften ingick även förtäring under söndagen
Alla hundar är inte skotträdda men alla hundar verkar gilla pizza

Årets stationer togs emot positivt och betyget efteråt var mer än godkänt. Skyttarna hade en stor variation av utmaningar på stationerna och några av dem var närapå obegripligt omfattande och gav mig huvudvärk trots att jag stod bredvid och i lugn och ro kunde smälta intrycken och antalet måltavlor. Allt är givetvis inte papptavlor utan plåttavlor förekommer också och där är en träff belönande eftersom man definitivt hör ett omisskännligt "pling". Dessa mål är också en av orsakerna till att det är mycket viktigt att ha skyddsglasögon eftersom splitter riskerar att studsa tillbaka från stålplåten.

Uselt fotat av mig men en av utmaningarna var att med en hand dra upp målet som sedan skulle prickas
En annan klurighet var att på en av stationerna ta med sig en väska som tyngd för att exponera ett av målen längre fram

Jag gör mig inte besväret att rabbla resultat och segrare. Tävlingarna pågick länge under söndagen och jag stannade inte tills prisudelningen ägde rum. Via denna länk kan du se resultaten från ONYX 2018.

Antalet funktionärer under IPSC-tävlingen ONYX är stor och även de kan behöva dra på mungiporna emellanåt 

Jag inser efter lördagens och söndagens besök vid Koxäng att jag inte var tillräckligt ödmjuk när jag fotade. Skytte är svårt att fota av skäl som bland annat angavs i denna bloggtexts inledande mening. Kanske skulle jag gett mig själv ännu mer tid vid tävlingsarenan. Jag är inte jättenöjd men fick i alla fall ihop två bildgallerier. Klicka på raderna nedan för att komma till bildgallerierna:

Lördagens prematch och gevärs-klass, 92 bilder >>>
Söndagens ONYX 2018, 188 bilder >>>

Tack för denna gång!

onsdag 26 september 2018

Ett varv till med reklambilder till Gripen Hockey

När september är kommen ska också bilderna till Gripen Hockey fixas. Det har blivit så pass mycket tradition att jag knappt kan värja mig längre.



Jag kände inför årets fotografering att jag kanske inte riktigt hade några nya och revolutionerande idéer att testa. Det blev bilder i samma stil och stuk som ifjol. Jag vet också hur bilderna från tidigare år har använts och vilken stil som förmedlas i programblad, matchannonser, sociala medier m.m.




När laget gick upp i division 1 inför förra året hände något och många nya spelare värvades in i truppen. Likaså var det till denna säsong som är lagets andra på division 1-nivån. Jag som inte sett en enda träningsmatch eller de inledande seriematcherna i år hade ju egentligen ingen koll på några av spelarna som jag hade framför kameran.

Adam Thim har jag i alla fall koll på!

Vi fotade dessa bilder på isen i Rosvallas stora ishall i måndags kväll. Jag släpade med studioutrustning och kameror till jobbet för att åka direkt därifrån till denna ideella fritidssysselsättning när ordinarie arbetsdag var slut.

Robin Axbom är en återvändare som Nyköpings hockeypublik är glada att åter se i stan

Bilderna i detta blogginlägg är endast några få exempel på vad vi plåtade under en timme. Jag låg på isen (med två badlakan mellan mig och isen för att inte bli genomblöt), vi fotade enskilda porträttbilder, gruppbilder i olika konstellationer m.m. Bilderna i inlägget är inte redigerade på något särskilt sätt eftersom det får hanteras av den som skickligt sätter ihop lagets reklammaterial.

Gilito Garcia

Det är riktigt kul att fota denna typ av bilder men jag får erkänna att det nog var ett år sedan jag hade studioblixtarna framme. Och på så sätt blir jag inte bättre tränad på ljussättning... Sedan är det lite speciellt att behöva hålla till ute på en snorhal och blöt is men det är som det är och jag gillar läget!

tisdag 25 september 2018

Nyupptäckt motorsportgren

Häromdagen var jag ute på äventyr med sportkamerautrustningen. När det handlar om motorsport i Nyköpöingsområdet är det inte osannolikt att man hamnar på Björshultbanan. Det andra alternativet är Svansta där motocross, speedway och trial håller till. Nu blev det alltså den förstnämnda platsen och det som lockade var en deltävling i Svenska Cupen i crosskart. Det hade jag aldrig sett, hört och upplevt förut.

Jisses så de körde och så fort de for fram

Motorsport är verkligen något för fler sinnen än synen. Det luktar, låter och smakar. Smaken är tyvärr det mist angenäma eftersom sand, damm och grus sällan är en gastronomisk upplevelse av rang. Dammet har också lett till att jag behöver rengöra sensorerna i två av mina kamerahus, tyvärr.

Damm och motorsport kanske bara kan undvikas på asfaltsbanor, i luften och ute till havs

Även om crosskart var en ny bekantskap så är Björshultsbanan en plats som jag känner mig mer och mer bekant med. Ska fotografering genomföras är det sällan optimalt att stå på publikplats vid denna bana. Det innebär nämligen att man står högt över banan och inte får den där riktiga kontakten men de aktiva och deras fordon.

Bild tagen från publikplats i höjd med startplattan
Här blev det lite intressantare men fortfarande är jag på publikplats vid banan

Min vana trogen tar jag gärna ett varv i depåområdet innan jag försöker komma ner i de fotograferingspositioner som jag vet är bäst och mest belönande. Det finns alltid, alltid något spännande att fota bland fordon, publik och förare.



Den ende hemmaåkaren, Adam Carlsson från SMK Nyköping, på väg ner till startplattan

Jag fick kämpa lite mer än vanligt i lördags för att komma in på innerplanen. Efter att ha knackat på hos tävlingssekretariatet blev jag hänvisad med min förfrågan om fotoplats till den tävlingsansvarige. Jag fick hjälp att hitta honom på området och efter en förklaring vem jag var och varför jag ville bevaka tävlingen fick jag klartecken. Strålande! (Jag tycker det är helt på sin plats att vara mycket restriktiva då det framförallt handlar om säkerheten.)

Några av alla banfunktionärer under crosskarttävlingen på Björshultsbanan

Nära målgången kan man med fördel fota från innerplanen. Sedan går det att hitta en eller annan plats där delar av banan är åtkomlig. Jag har min favoritpositionen längst ner i rundeln vid banans storsväng.

Startplattan och starten kan i vissa situationer vara intressant
I slutet av varvet var det härliga höstfärger bland ormbunkarna i bakgrunden

När det är folkracetävlingar brukar rundeln nere i hörnet vara full av släpkärror till tävlingsbilarna. Denna gång var det bara jag och ett par stationer med banfunktionärer som delade på allt utrymme. Jag kunde fota från några positioner och få intressanta bilder. Det är i alla fall vad jag tycker själv...

När crosskartarna kom till första böjen och det lilla backkrönet blev de synliga för kameran

Denna gång skippade jag helt att fota med längre slutartider. Jag vet, om det ska vara RIKTIGT motorsportfoto ska det vara panorering med längre slutartid för att ge fartkänsla. Jag vet. Men jag iddes inte riktigt denna gång.

Mot den mörka skogen gav kamerans automatik lite längre slutartider

En crosskart liknar inget annat fordon som jag försökt fota tidigare. Och jag tycker de var intressanta oavsett vinkel. Det blir kanske så när de har så speciella egenskaper.

Även bakifrån är en crosskart hyfsat intressant


Motorsport är tyvärr sådan till sin konstruktion att man sällan får med deltagarnas ansikten när de tävlar. Det är hjälmar och annan skyddsutrusning samt oftast en mörk kupé som gör att de förblir anonyma så länge de kör. Enstaka gånger kan man få en glimt av hur de ser ut därinne i bilen.

Ett udda tillfälle då föraren syns tydligt

Jag roade mig under någon timme och fick ihop ett bildgalleri med 256 bilder som du hittar HÄR >>>

Jag återkommer med fler bilder från sportens värld. Det är ungefär det enda jag hunnit fotografera den senaste tiden.

tisdag 18 september 2018

Brittsommardag

För att verkligen dra nytta av denna underbart sköna brittsommardag tog jag mig ut en sväng med kameran efter arbetsdagens slut. Jag har sedan någon vecka spanat in ett fält med små solrosor och det passade utmärkt att ta sig dit nu när vädret var ljuvligt.

Solrosfält vid Bärsta


I korsningen där Jönåkersvägen erbjuder en infart till Hallavägen finns den lillstora odlingen av solrosor. Jag ger mig sjutton på att de lårhöga blommorna skulle haft potentialen att bli betydligt högre och ståtligare om vi inte haft en sådan ökentorka denna sommar. Men jag kan inte heller svära på att det är så eftersom det lika gärna kan handla om en sorts solros som inte blir högre, hur mycket den än kämpar.





Brittsommardag förresten, det är ett ord som inte ska särskrivas. Det finns ju en del personer som tenderar att särskriva precis allt de får för händer. Fröken Britt Sommar har kanske en eller annan dag men det är inte vad jag tänker mig kring denna septembertisdag.




 Idag minns jag exakt ett år bakåt i tiden då jag tog en tripp till Gotland på egen hand. Jag var då i ett tillfälligt vakuum mellan två jobb och gjorde en spontanresa till den bästa av öar. Sedan dröjde det inte länge förrän jag var där på nytt eftersom första helgen i oktober också innebar ö-vistelse.




Allt är inte solrosor som växer

Vi kämpar vidare och hoppas på fler brittsommardagar innan september är över.