fredag 30 september 2016

Septembers sista dag

Det är knappt så jag tror att det är möjligt men jag skulle kunna skriva samma sak som för en månad sedan; var detta sommarens sista dag? Vilken septembermånad vi har haft! Med den hårda blåsten som drog in över ostkusten under torsdagsnatten misstänker jag att det kommer in kallare väder när det slutat fläkta.



Jag har verkligen inte varit ute med kameran på några promenader de senaste veckorna. Stigtomtas omgivningar har skiftat till höstfärger (trots sommarvärmen) utan att jag lagt mig i eller försökt dokumentera. Denna fredagskväll hade jag otroligt nog en stund över och starka skäl att ta en halvtimmesrunda.

Majsfältet närmar sig skörd
Lada och ladugård som tillhör Skillra
På toppen av de höga majsplantorna har det torkat
Vägen ner mot Jönåker
Raderna i majsfältet framträder tydligt trots att majsen nu är över 2 meter hög

När det gäller kamerahus har jag då och då tagit mig råd att uppgradera. Begagnatmarknaden är mina jaktmarker och jag ligger absolut inte i framkant när det gäller varken kamerahus eller objektiv. Däremot slipper jag slänga ut hutlösa pengar på utrustning för min hobby genom att köpa någon generation äldre grejor.

Alträden vid vattenreningsverket har blad som nästan är helt genomskinliga

Något jag inte gjort mer än en gång tidigare är att förbättra befintliga objektiv. Jag köper gärna andra brännvidder än jag redan har men för något år sedan ansåg jag att jag skulle kosta på mig Canons 50 mm f/1.4 istället för det f/1.8 som jag redan hade. Tusan vet om det egentligen blev så mycket bättre... Nåväl, ett ljusstarkare och framförallt hållbarare alternativ kom i min ägo och jag uppnådde en förbättring mot det jag redan hade.

Solnedgången är nära förestående

Nu har jag gjort en liknande resa för andra gången. Jag har sedan flera år haft ett Canon EF 70-200 f/2.8. Det har verkligen varit bra och har funkat bra framförallt de gånger jag fotat sport inomhus. Det behövs ingen bildstabilisering vid sportfoto eftersom slutartiderna måste vara så pass korta. Det har dock lockat att köpa Canons 70-200 f/2.8 IS II som framförallt är känd för att vara en av de skarpaste zoom-objektiven som tagits fram hittills.



Kanske är jag larvig men jag trevar efter att kunna snäppa upp bildkvalitén lite, lite till framförallt inom sportfotograferingen. Om jag kan få 10% skarpare och tydligare bilder är jag i detta läge beredd att betala en del pengar för det. Bildernas innehåll är det upp till mig att fixa men brusnivåer, skärpa, kontraster, färgåtergivning är något jag blir tvungen att betala för att förbättra.

En kvällsvy söder om Stigtomta som jag är riktigt nöjd med :-)

Ikväll landade det ett paket på ICA med ett begagnat Canon EF 70-200 mm f/2.8 IS II USM. Tro sjutton att jag var tvungen att kliva ut i spenaten och testa det i alla hast. Jag hoppas ha tid att få testa det hårdare den närmaste tiden!

God kväll!

måndag 26 september 2016

Två dagar med dynamiskt skytte

Den passerade helgen har vigts åt dynamiskt skytte. Nej, jag är inte helt bekväm på skjutbanan och är i bästa fall en medioker skytt. Som tur var handlade det om sportbevakning och inte eget utövande. Alla parter är därmed nöjda.



Oftast handlar mitt sportbevakande om en enskild match i någon av våra större lagsporter. Någon timme vid planen och sedan ett gäng bilder att redigera samt en bloggtext att sätta på pränt i etern. Denna gång fick jag ihop 18 timmars bevakning (inklusive restid) för en sport jag endast har ytlig koll på.



För ett par år sedan bekantade jag mig med IPSC, eller dynamiskt skytte som det kallas i Sverige, för första och hittills enda gången. Material i form av bilder, bloggtext och framförallt film blev utfallet den gången. När nu arrangörerna i Nyköpings och Oxelösunds Pistolklubbar åter skulle arrangera sin tävling som de kallar ONYX blev jag långt i förväg tillfrågad om jag ville göra en liknande bevakning som 2014.



Tyvärr fanns det en hel del att leva upp till eftersom filmen från september 2014 nått stor spridning i de svenska skyttekretsarna. Sedan tidigt i våras har jag våndats över detta. Allra helst som jag nu varken hade en riktig videokamera, proffshjälp med redigeringen eller kommentatorsröst att tillgå.



Utöver video-ångesten har det blivit en inre kamp om att skriva en initierad (?!) text till en Polis-tidning eftersom lördagens tävling var Polis-SM i dynamiskt skytte. Jag låter just nu min hjärna hitta vägar framåt för hur jag ska lägga upp berättelsen om årets tävling i Polis-SM. En sak vet jag i alla fall, jag har bilderna jag behöver. I överflöd.



Skytte är en sport man inte bör fotografera helt utan självbevarelsedrift. Det blir inte bra. Att finna sig i att det mest är ryggtavlor framför kameran faller sig naturligt. Att se skytten i vitögat får i huvudsak ske när de står och pratar med varandra före eller efter själva skjutmomentet. (Några vinklar för att fota de tävlande snett framifrån fanns på skjutbanan vid Koxäng utanför Nyköping och de chanserna tog jag givetvis.)



Dynamiskt skytte bjuder gudskelov på en viss rörelse och action. Mycket annat skytte är statiskt och sker liggande, stående eller sittande på skjutbanan där endast ett höjt ögonbryn eller krökt pekfinger antyder att personen ifråga är vid liv... Jag som fotar lagsporter är mer van vid att det händer grejor mellan spelare vilket inte händer i sportskyttesammanhang.



Säkerheten är rigorös vid tävlingar i dynamiskt skytte. Det behöver den vara eftersom skytten springer längst en kortare bana som är full av mål som ska träffas. Jag vill i alla fall inte vara på en tävlingsplats där det viftas med skarpladdade vapen helt utan kontroll. Domare och funktionärer staplas bildligt på varandra för att ha koll på varje moment som händer på banan.



Att fota Polis-SM innebar en svårighet jag aldrig tidigare behövt tackla. Vissa deltagare ska absolut inte synas på bild. Något som måste respekteras till 100%, om inte annat så av säkerhetsskäl för den enskilde individen. Alltså, inte nog med att jag snabbt fick slut på motividéer så fick jag under lördagen också avhålla mig från att fota människor. Jag gillar att fota människor som sportar... Några undantag fanns givetvis under lördagen där jag visste att det var OK att framträda på bild för personen.



Söndagens tävling var en öppen tävling med 126 deltagare från hela landet. Lördagens poliser, inkl, specialinbjudna från Försvarsmakten, Tullverket och Kustbevakningen, var ett 90-tal. Med andra ord så sparade jag på fotandet av deltagare till söndagens tävling.



När man går inom ett begränsat område i så många timmar som jag gjorde under helgen så blir man tvungen att tänka lite kreativt och leta detaljer för att få ihop ett acceptabelt fotomaterial. Som tur var tittade solen fram under söndagen och då fick jag i alla fall lite lyster i bilderna.

Länk till bildgalleriet från Svenska Polismästerskapen i dynamiskt skytte 160924>>>
Länk till bildgalleriet från ONYX 2016 160925>>>

Nu ska jag ägna min energi åt bildbehandling och sedan filmredigering och textskrivande. Något jag lär hålla på med ett flertal dagar innan detta äventyr nått sin slutpunkt.

tisdag 20 september 2016

Onödigt dyrt eller alldeles för billigt?

För några år sedan köpte jag ett par riktigt billiga studioblixtar. Svag effekt, plast som nu spruckit och allmänt rangliga. De kostade ett par tusenlappar och det har absolut inte varit bortkastade pengar trots att jag inte använt dem så mycket de senaste två åren. Mycket experiment och testande inledningsvis har i alla fall givit mig ett hum om hur det funkar med studioblixtar. Under de senaste två åren har jag haft avsevärt bättre studioblixtar på mitt jobb där produktfoton och ibland miljöbilder tas regelbundet.

Jag är långt ifrån någon mästare på att använda studioblixtarna på jobbet. De tillhör i alla fall det övre skiktet i Elinchroms produktlinje. Fyra blixtar med tillbehör har vi köpt in och de har två olika effekt. Nu har jag efter mycket funderande köpt ett par nya studioblixtar med tillbehör till mig själv. Delvis inspirerad av det jag lärt mig på jobbet men också med tanken att jag kan ha glädje av egna blixtar vid diverse tillfällen. Jag köpte Elinchroms enklare modell D-Lite RX 4. I ett set med två blixtar, stativ, softboxar, transportväskor m.m. Tyvärr är blixtarna i plast (till skillnad mot jobbets metallblixtar) men av otroligt mycket bättre kvalitet än de jag ursprungligen köpte till mig själv.

ISO 400, f/2.8, 1/800 s, 135 mm

Jag fotar ju lagbilder ibland och de två blixtar jag köpt bör vara tillräckligt starka för att täcka en större grupp med ljus. Dessutom har de blixtar jag köpt möjlighet till Hi sync och då blir det plötsligt riktigt intressant! Istället för den normala snabbaste slutartiden runt 1/200-dels sekund kan jag använda mig av mycket snabbare synktider. I bilden ovan har jag 1/800 sekund. Till detta måste man dock komplettera blixtpaketet med Elinchroms Skyport Plus HS (för Canon i mitt fall).

Kortare slutartid kan vara intressant för två olika scenarier. Dels om jag vill frysa snabba rörelser (kanske inte vid riktigt sportfoto då det ju inte är lämpligt att slå en blixt i ögonen på idrottaren) och dels när en stor bländaröppning önskas (eftersom bilden annars kan bli överexponerad med en slutartid på 1/200 sekund).

ISO 100, f/3.5, 1/200 s, 50 mm

Jag har än så länge bara packat upp studioblixtarna men ville i alla fall kolla att de fungerade och inte gått sönder i leveransen. Jag testade ett par olika fjärrstyrningsenheter på ett par av mina kamerahus. Bilderna i dagens inlägg är verkligen inget särskilt utan bara vad som råkade stå i vägen när jag testblixtrade med en blixt och ett paraply framför. Helt utan någon direkt riktning eller noggrann inställning av blixtstyrkan m.m.

Nu har jag fler saker att leka och experimentera med!

fredag 16 september 2016

Finbesök av Siri

Fredagskvällen bjöd på en ny bekantskap. Min näst äldsta dotter Ida kom med pojkvän på besök till oss i Stigtomta. I deras sällskap var även Siri. En inte allt för stor hundvalp. Denna lilla labrador charmade oss å det allra värsta, förstås.

Matdags, en labrador har inga gränser...
Siri slog en drill på vår gräsmatta
Siri poserade i ungefär en 1/10 sekund...

Tyvärr var det lite för mörkt när Siri var utanför vårt hus. Jag hade mitt 135 mm-objektiv på kameran men det behöver ganska rejäl slutartid för att jag som fotograf inte ska orsaka skakningsoskärpa. I höstkvällen var ISO uppe på 1600 men det räckte ändå inte riktigt för osuddiga bilder.

Siri följde matte för upptäcksfärd på skogsdelen av vår tomt
Med blicken fixerad på husse

Jag laddar i Siris sällskap för ännu en fotbollshelg. De tar snart slut. Första helgen i oktober spelar flicklaget sina sista matcher för säsongen och därefter är det andra saker som får uppmärksamhet.

Den intressanta "Blomman för dagen" ringlar ut i tomma luften

Ha en härlig helg! Det tänker jag ha :-)

torsdag 15 september 2016

Årets sista sommarkväll?

Redan för en månad sedan var det så torrt att björkarna valde att skifta färg på sina löv och förbereda sig på att offra löven till förmån för livet kommande år. Det har inte blivit ett dugg bättre när vi nu kommit till mitten av september. Hur ska det bli när hösten kommer på riktigt, när ska man veta att färgskiftningen beror på årstidsskiftningar och inte på torka?

Det lär nog komma regn vad det lider...

Blomman för dagen har gjort sitt när solen går ned

Svampentusiasterna har det inte lätt. Med vattenkanna som sällskap ute i skogen skulle de möjligtvis kunna vattna upp några trattkantareller innan frosten kommer. Men jag vet inte vad det skulle vara bra för, svamp är ju en konstaterad åkomma och ingenting annat.

Den utblommade lavendeln får stå orörd tills i vår

Vilken makalöst märklig inledning vi haft på hösten. Sommarvärmen har varit påtaglig på dagarna och det enda som antyder att vi egentligen har höst är det allt mer tilltagande mörkret. Nu är det bråda tider om man ska hinna göra något vettigt utomhus efter att arbetsdagarna är slut.

Torsdagskvällens solnedgång fick min uppmärksamhet
Med majsfältet i botten, landsvägen mot Jönåker framför mig och Åsby under solen 

Enligt väderprognosen är innevarande torsdag årets troligtvis sista sommardag. 25 grader klibbig värme. Den tilltagande fuktigheten i höstluften bjuder på en del att uthärda när temperaturen är så pass hög. Min 30-minuterspromenad förvandlades till en svettorgie. Och jag gick osedvanligt långsamt.

Magasinet vid TGOJ-banan vid vägen mot Prästgården och Skillra

Torsdagskvällen skulle ha innehållit en fotografering tillsammans med några av Gripens ishockey-lirare. De skulle fotas med en ny klädkollektion men plaggen hade inte levererats och där stod jag med min omsorgsfullt packade kamerautrustning... Nej, det var inte riktigt så allvarligt men allt låg i bilen när jag fick beskedet att vi puffar detta framför oss ytterligare en vecka.

Den nedgående solen tittar fram genom majsfältets långa plantor

Naturligtvis är mina fotouppdrag till idrottslagen i Nyköping genomförda på ideell basis. Så får det vara, det är kul att kunna bidra med några små strån till stacken då och då. Faktum är att jag i nästkommande vecka har två större åtaganden som ska genomföras med både kamera, penna & papper och filmkamera. Utmanande men kul. Förhoppningsvis kan jag leverera något som duger.

Bortåt Åsby går solen ned bakom en molnkant

Jag har beställt bättre studioblixtar än de jätte-jätte billiga jag köpte för några år sedan. De nya är inte några proffsblixtar men de ska förhoppningsvis hålla och ha prestanda så det räcker för t.ex. lagbilder inomhus. De kommer dessutom till nytta på en "liten grej" som inträffar i början av oktober. Kanske berättar jag mer någon gång, kanske inte... ;-)

Tjoflöjt!

söndag 11 september 2016

Lördagssvep i hamnen

Nu snurrar hjulen fort. Fredagskvällen tillbringades i Eskilstuna, fotbollsmatch för flicklaget. P.g.a. en besiktningstid för min bil var jag tvungen att skolka från flicklagets fotbollsmatch under lördagen i Gnesta. Däremot blev det en heldag i Eskilstuna under söndagen där flicklaget åter spelade match (!) och jag och näst yngsta dottern valde att avsluta helgen uppe i storstaden där Eskilstuna Uniteds damer spelade allsvensk match mot gästande Mallbacken.

Nyköpingsfjärden med Rosvallahöghusen i bakgrunden

Intensivt med tre matcher på lika många dagar för våra fotbollstjejer. Lika intensivt för oss ledare. Nu är dessutom Eskilstunavägen extremt "rolig" att åka fram och tillbaka på så det har varit en prövande helt på många sätt. Jag hann bevaka en dammatch på lördagseftermiddagen så den lilla stund som inte gick i fotbollens tecken denna helg var extremt kort.

Vattensportens Hus i bakgrunden

Bilbesiktning en lördag hör inte till vanligheterna. Och jag var där utan att någon kom före eller efter mig. Det gick väl inte så vidare bra att besiktiga bilen heller men det får bli en sak mellan mig, min plånbok och lämplig bilverkstad de närmaste veckorna. Handbroms, krängningshämmarstag och skyltbelysning var tre feta 2:or i protokollet.

Gästhamnen i Nyköping

Jag besiktigade bilen hos Nyköpings ursprungliga bilbesiktning, den som idag kallas Opus (?), och då var jag ett stenkast från Nyköpings Hamn. När bilen var kontrollerad parkerade jag i hamnområdet och tog en promenad i omgivningarna. I all hast, någon längre tid hade jag inte att avvara. Kameran var med och ett par objektiv.

Spegling av Vattensportens Hus

Nu skruvade jag på mitt macro-objektiv och tog nog inte en enda macro-bild så man kan ifrågasätta mitt omdöme... Brännvidden 100 mm må vara lite snävt för landskapsfotografering men jag har vant mig och tycker det passar till många olika motiv.

Framför den ombyggda silon finns nu nyuppförda bostadshus

Under den tidiga lördagsförmiddagen var det inte många flanörer ute och rörde på sig. Vissa motionerade längst fjärden, någon stod och fiskade vid Vattensportens Hus men det var förvånansvärt lugnt i sommarvädret.

Nyköpingsåns mynning med Hotell Kompaniet i bakgrunden

Några som däremot lagt beslag på hela hamnområdet var gässen. Fy fasen vad äckligt det blir med dessa stora fåglars närvaro. I alla fall när de samlas i så stora mängder. Alla bryggor, gräsytor och andra öppna ytor är fulla av avföring, De skränar och låter, men det är en lindrig smäll att ta för mig som passerande besökare. Hela småbåtshamnen blir mer eller mindre förstörd av dessa fåglar.

På de flesta bryggor härskade gässen
Gässens värstingar var på bortre sidan av kravallstängslet. Eller?
Ofattbart många gäss vid småbåtshamnen

Jag sökte mig till graffitimålarnas område. Där bjuds man på färgexplosioner och snygga mönster, inte alltid lätta att läsa för mina otränade ögon. Motiven skiftar regelbundet och för mig gör det ingenting alls att denna konstform får leva under kontrollerade former. Jag är inte ett dugg imponerad när den hamnar på husfasader och annat där den definitivt är skadegörelse och inte konst.

En liberal livssyns (som funkar så länge den inte går ut över andra personer)

Snyggt i Nyköpings hamnområde

Jag närmar mig nu en vecka som är intensiv på vardagskvällarna. Det fortsätter så en vecka in i oktober men därefter hoppas jag på tid för återhämtning. Det lär behövas. Till er bloggare jag följer och regelbundet besöker ber jag om tålamod, jag har inte glömt bort er men har inte haft möjlighet att lägga någon tid på kommentarer. Det kommer men sporadiskt under en tid framöver.

Ha det gott!

lördag 10 september 2016

Vrenadagen 2016

Det har gått en hel vecka sedan jag besökte Vrenadagen. Inte förrän nu kan jag redovisa de sista bilderna. En slags samvetsfråga då jag inte bara fotade ånglok, Munter eller såg på de beridna bågskyttarna. Vrenadagen är så pass mycket mer än det uppräknade. Framförallt handlar det om människor som engagerar sig och känner mycket för sin hembygd. Vissa inslag under Vrenadagen är jag personligen mindre intresserad av men andra attraheras och det är väl toppen att det finns något för var och en som besöker arrangemanget. (Jag har svårt att lockas av marknadsstånd där det säljs allt från egenskrivna böcker, fint hantverk och krimskrams.)

Allra först djupdyker jag med några bilder i de bilar som fanns uppställda vid Vrena Station. Det finns ett stort motorintresse i Vrena och även framgångsrika tävlingsförare. Rally och rallycross är ett par exempel där Vrenas stjärna lyser extra stark.



Unga rallycrosstalangen Rasmus Karlsson kan ses i bildens högerkant
Prisvinnande EPA



En harkrank som klamrar sig fast på den klargula billacken

Jag fastande en stund vid veterantraktorerna. Några av dem såg och filmade jag förmodligen häromåret då det var veterantraktorrally i Stigtomta. Fina maskiner som gjort stort nytta genom alla år de funnits.









Grålle
Fram till kyrkan kantades trottoarerna av små bord där det såldes grejor. Jag passerade förbi utan att lägga någon större energi på detaljerna. Det fanns annat att se och göra för mig.





Nedanför kyrkan var själva Vrenadagens hjärta. Detta förstärktes av att den inre kretsen som jobbade med arrangemanget hade tröjor som tydligt förkunnade vad de hyste för känslor för Vrena.


En fototävling med motiv från Vrena fanns att beskåda
Regelbunden information till besökarna underlättade
Två kalvar skulle få sina namn av Vrenadagens besökare

Jag avslutade mitt Vrenabesök med att gå ett varv runt den lilla och väldigt fina kyrkan. Det finns en hel del intressanta detaljer kring kyrkan som eventuellt får mig att titta till den någon mer gång i framtiden.

Vrena Kyrka

Nu kan jag lägga Vrenadagen bakom mig och sikta framåt samt leta nya fotomotiv.


Ha en härlig helg!