onsdag 20 juli 2022

Mulet i Oxelösund

Med följande bilder vill jag påvisa att det faktiskt kan vara mulet i Oxelösund. Den inhemska befolkningen gör ju gällande att så icke kan vara fallet. Nu vill jag dock gå i försvar för grannkommunen, mulet är ju min typ av väderläge och därmed mer lockande än vad folk i allmänhet kanske tycker.


I måndags vid lunchtid försökte jag aktivera de hemmavarande tonåringarna vilket ledde till att de fick välja på några tänkbara resmål. Nynäs Slott och Industrilandskapet i Norrköping dissades till förmån för Skärgårdsvåfflan på Femöre. Det ska skrivas att det var mot bättre vetande som jag föreslog Skärgårdsvåfflan eftersom ingen av oss var särskilt nöjda med det som bjöds då vi besökte dem för ett par år sedan. Ändå valde döttrarna våffel-restaurangen. Precis som 800 000 andra människor den dagen ...

Alva och Lovisa med Oxelösunds hamn i bakgrunden

Bryggorna i Gamla Oxelösund


Vi konstaterade att det inte fanns en enda ledig parkering vid Skärgårdsvåfflan och att kön ringlade sig lång i väntan på beställd mat eller möjligheten att få beställa. Nej tack, det blev hamburgerhaket Camilla & Puttes nära centrum istället. Inte i närheten så vackert som ute på Femöre men en fröjd för smaklökarna i våra gommar.

Oxelösunds gästhamn

När vi ätit åkte vi till några av ställena i Oxelösund som det alltid är värt att besöka. Det finns ju pärlor och om dessa har jag ju berättat i flera äldre blogginlägg genom åren. Denna gång blev det Gamla Oxelösund och gästhamnen.



Som avrundning på vår lilla måndagsutflykt så lät jag hemresan till Stigtomta gå via Bränn-Ekeby. En nostalgitripp för mig men kanske inte lika applådframkallande hos mina medresenärer.

söndag 17 juli 2022

Torpidyll i Kiladalen

Under lördagen föll det sig så väl att vi hade möjlighet att besöka ett torp i Kiladalen. En sommarstuga som nu bytt ägare. Läget på en höjd med utsikt över Kiladalen jordbrukslandskap går inte av för hackor och man blir verkligen glad för de nya ägarnas skull. Vilket ställe!





Vi hade med oss frallan Enzo på vårt besök. Och han var nog mest nyfiken av oss alla på omgivningarna och vad de små byggnaderna innehöll. Är man hund behöver man inte lägga band på sig själv.


Vädret är lite fladdrigt just nu och det kom flera regnskurar under den förhållandevis korta stund som vi var vid torpet. Hade molnen rullat in från sydost hade vi sett dem på långt håll med tanke på hur stugans läge är. Men som oftast är det ju västerifrån som skitvädret rullar in och det var bara att gilla läget.




Jag hade med mig mitt Canon 5D Mark IV-hus och mitt ”nya” 24-70 mm-objektiv. Det var nog ett ganska bra val utifrån motiven som fanns i och runt stugan. Det vidvinkligt läget för landskapsbilder och närmare 70 mm-brännvidden för detaljbilder.


Jag gillar ju mina objektiv med fast brännvidd bäst (möjligtvis med undantag för mitt 70-200 mm-objektiv) men normalzoomen är riktigt bra och i vissa sammanhang kommer den garanterat att ge mig en lättare packning än att släpa med flera fasta gluggar i ryggsäcken.


Jag tar nu sats mot semestervecka nummer två (av fem). Tyvärr dröjer det ytterligare ett par veckor innan vi får ett par gemensamma semesterveckor i hushållet. Trädgårdsarbetet jag släpat efter med på grund av trasig utrustning är jag äntligen ikapp med. Nu får jag väl fokusera på träningen på gymmet och stålsätta mig inför kommande veckas värme som tydligen ska plåga oss under några dagar. Usch.

torsdag 14 juli 2022

Vidvinklig kvällspromenad

På semesterns tredje dag insåg jag att det gott och väl fanns utrymme för en kortare kvällspromenad mellan damernas EM-matcher. Tidigare under eftermiddagen hade jag gjort mina rehab-övningar och det är lätt att konstatera att träningspassen ryms bättre i ett semesterschema än under arbetsdagar.


Jag plockade fram mitt Sigma 14 mm-objektiv som monterades på ett av kamerahusen. Med mindre bländaröppningar skulle den lågt stående kvällssolen få chansen att bilda stjärnmönster i bilderna. Och så blev det även om följande bild inte på något sätt innehåller någon sol i bakgrunden.


Lavendeln hemma på tomten blommar för fullt och insekterna fullkomligen älskar denna växt. Det surrar konstant och det är fascinerande att iaktta aktiviteterna vid denna väldoftande växt.




Mina steg tog mig över TGOJ-banans räls och därefter parallellt med järnvägen västerut. Sedan upp genom skogen och hem igen. En tre kilometer kort promenad och det är en alldeles lagom distans för mig. Tyvärr får jag alldeles för ont i min ännu inte opererade höft om jag går längre än så. Promenaderna har varit ett mål för mig i återhämtningen efter förra sommarens höftledsoperation men nu måste jag förskjuta träningsmålet så att det istället handlar om att stärka den icke opererade höften så att en framtida operation kan vänta så länge som möjligt.


Det var kul att utmana mig själv med det ganska extrema vidvinkelobjektivet. Framtiden får utvisa vad det blir för objektiv på nästa foto-äventyr i närområdet.

söndag 10 juli 2022

Knata in semestern

Sommar är semestertid och så har det blivit även för mig. Fjolårets rysarsommar försöker jag glömma, förvisso ledig eftersom jag var sjukskriven men knappast fri att göra annat än att läka. Nu är förutsättningarna annorlunda och jag får ju t.o.m. vara i solen eftersom jag inte äter antibiotika längre. Wow.

40 mm, f/6,3

40 mm, f/2,8

Några speciella äventyr är inte planerade för årets semester. Vi har knappt någon gemensam semester vilket innebär att jag får gå hemma och skrota själv i tre veckor innan två efterföljande veckor är gemensamma. Kanske blir det någon bilresa i början av augusti, det är en öppen förhandlingsfråga än så länge.




På söndagförmiddagen passade jag på att ta en promenad i hemtrakterna runt Stigtomta. Det utlovades regn efter lunch vilket inte kom som en överraskning om man tittade upp på himlavalvet. Jag valde att montera det yttepyttiga pannkaksobjektivet på min Canon 5D Mark IV. När jag ser resultatet blir jag överraskad av hur det lilla 40 mm-objektivet levererar. Även på full bländaröppning är det bra. Bokehn i de två översta bilderna visar på goda egenskaper även i partierna i oskärpa.

Sorgligt att se resultatet av granbarkborrarnas framfart

Man har avverkat angripen skog men eländet är nog inte slut på långa vägar

Nu går jag och väntar på att min beställda häcksax ska levereras så att jag kan fortsätta klippa häcken där jag tvingades avbryta dagarna innan midsommar. Den gamla eldrivna saxens motor skar ihop. Nu har jag beställt en batteridriven sax med kapacitet att kapa ganska grova pinnar. Förhoppningsvis är den inte för tung att jobba med över axelhöjd. Batteriet till häcksaxen är samma som till den nyinskaffade gräsklipparen. Skönt att slippa bensinångorna respektive skarvsladden i trädgårdsarbetet!

Väder över hustaken i Tängstaområdet

I den kommande veckan ser det ut att bli tämligen omväxlande väder. Tisdag och onsdag utlovas ett par varmare dagar vilket borgar för att hängmattan kommer till användning. Det ser jag fram emot!