135 mm Norrköping

I fredags var jag på Norrköpingskontoret och jobbade. Något som händer regelbundet men inte mer än max en gång i veckan. Denna fredag var även kameran med samt några av porträtt-objektiven. Nya kollegor skulle fotas till företagets hemsida. Med porträtt-objektiv menar jag 85 mm, 135 mm och mitt 70-200 mm-zoom. Jag hade självklart kunnat haft med även mitt 50 mm-objektiv men till de bilder som skulle tas denna gång var det tveklöst ett kortare tele som behövdes.

När arbetsdagen närmade sig sitt slut vred jag på mitt 135 mm-objektiv på kameran. Promenaden från kontoret till parkeringshuset vid Skvallertorget bjuder på det bästa som det gamla industrilandskapet har att visa upp.

Tyvärr konstaterade jag att brännvidden 135 mm blev väldigt tajt mellan alla byggnader. Jag har bra koll på vad 100 mm innebär på ett fullformatshus men ytterligare 35 mm tele gjorde att jag oftast kom på mig själv med att vrida upp kameran för att åtminstone kunna ta stående bilder.

Det finns mycket att fotografera i industrilandskapet. Jag skulle däremot behöva avsätta mer tid än att bara rusa fram mellan parkeringshuset och kontoret. Och inte ha ett 135 mm-teleobjektiv på kameran.

Närvaron av studenter är påtaglig. Under sommarmånaderna när jag var nere i Norrköping kändes det nästan ödsligt men nu i september kryllar det av folk bland de gamla industrifastigheterna vid strömmen.

Jag ska nog utforska och lära mig en bit i taget av Norrköping. Den stan och jag är inte kompatibla, jag har noll koll på vad, var och hur. Med mekanisk nötning, envishet och repetition har jag lärt mig en väg till och från Skvallertorget, det räcker väldigt långt för mig just nu. Det kommer ju sådana där spårvagnar när man minst anar det också.

Med lite tur hittar jag också till City Gross Arena, Ingelsta köpcentrum, Bollspelaren, Himmelstalundsfälten och vägen ner mot Söderköping. That's it, no more nor less.

Jag kämpar vidare för att lära mig Norrköping. I små steg och med kameran som sällskap kanske jag får grepp om grannbyn i söder så småningom.

Med svetten rinnande genom Medeltidsmarknaden

Jag har börjat min redogörelse för familjen Janssons Gotlandsresa och det är nu dags för inlägg nummer två som, logiskt nog, tar hand om resedag nummer två. Fiffigt. Att åka till Gotland under vecka 32 innebär att man har ett annorlunda arrangemang framför sina ögon. Medeltidsveckan pågår och har sin mittpunkt i Visby. Och kokar man ner det ännu hårdare är arrangemangets epicentrum där Medeltidsmarknaden äger rum.

Det medeltida tältlägret är emellanåt öppet för allmänheten att gå igenom och undersöka

Självklart finns det oerhört många olika aktiviteter under Medeltidsveckan. Och det är inte själva marknaden som utgör själen i denna traditionella vecka. Artisterna och alla uppträdanden i Visbys kyrkoruiner är en av många saker som lockar, föreläsningar och kunskapsutbyte är annat och dryckeslag när solen gått ner är ett tredje.

En jättelik scen byggdes upp inför schweiziska gruppen Koenix 10-årsjubileumskonsert

Mångfaldsmanifestation i Nordergravar

Jag läste någonstans att det är ungefär lika många besökare på Gotland under Medeltidsveckan som det är under Almedalsveckan. 40 000 människor samsas om det lilla färskvatten som finns kvar på ön efter ännu en extrem torrsommar. Jag kan känna avsevärt mer sympati för udda lajvare och medeltidsentusiaster än med lobbyisterna som trängs, minglar och super under Almedalsveckan tillsammans med journalister, politiker och makthavare.

Sjörövare fanns i Visby undermedeltiden men knappast pirater (1700-tal, typ)

Piraternas deltagande i Medeltidsveckan är och har varit en källa till många diskussioner men jag tycker de är coola

Tält i vallgraven ner mot Snäckgärdsporten

Vi har fastnat lite för Medeltidsveckan. Inte i lika stor utsträckning som de verkliga entusiasterna som klär sig i medeltida kläder. Trots trängseln bland allt folk råder en speciell stämning i Visby under denna vecka. Det är fascinerande att titta på alla människor som ansträngt sig för att gå tillbaka åtskilliga århundraden i tiden. Visby skänker den perfekta miljön för denna tidsresa.

Speciellt tillstånd för eld krävdes för de som tillagade och serverade grillad mat på Medeltidsmarknaden i år

En mindre aptitlig variant av vildsvin

På marknadsområdet finns scenen "Forum Vulgaris" som är platsen för många uppträdanden under veckan

Under Medeltidsveckan förväntas man se gatuunderhållning som bjuds av några gycklare som återkommer år efter år. När vi var i Visby 2011 stötta vi först ihop med Medeltidsveckan och då såg vi en sen kväll gycklaren LuQas utanför en ruin där han stod och jonglerade med eldfacklor. Detta år var han mitt i marknadsområdet där man numera gjort iordning Gycklaränget.

Tyvärr var det på tok för varmt inne på marknadsområdet och längst Visbys kullerstensbeklädda gator denna sommar. Vi stod inte riktigt ut att traska runt för att ta del av Medeltidsveckan. Ungdomarna i sällskapet höll god min, den lille hundvalpen behövde skyddas från sol och värme och gamla gubbar som undertecknad ser ännu mindre vackra ut med svettfläckar överallt på tröjorna.

Turister och Medeltidsveckodeltagare hittade skugga och viss svalka utanför ringmuren ner mot havet

Det gick för sig att längta till kvällens lägre temperaturer och möjligheten till kvällsbad vid stugan som vi hyrde. En halvtimmes promenad från Visbys ringmur hade vi vårt boende och det var verkligen helt okej.

"Vår" badbrygga utanför stugan som vi hyrde

Jag ber att få återkomma med fler Gotlandsinlägg under de närmaste dagarna.

Söderköpings Gästabud

Egentligen är det obegripligt att det finns en vurm för medeltiden. Den mörka tidsåldern. Skitigt, sjukligt och eländigt i politiskt och religiöst avseende. Det är dessutom lite klurigt att det vävs in vikingarelaterade detaljer, föregick inte den epoken medeltiden? Nåväl, jag är ingen expert och mina skolkunskaper i historia är ringrostig.

På rekommendation åkte delar av familjen till Söderköping under 3 timmar i lördags. Alldeles för kort tid för att göra en recension av det som sedan 2006 kallas Söderköpings Gästabud. Vi träffade bekanta i Visby under Medeltidsveckan som talade varmt om detta medeltidsarrangemang.

Rådhustorget i Söderköping, den idylliska pärlan vid Göta Kanal

Gästabudet i Söderköping har i stort sett alla komponenter som Medeltidsveckan i Visby bjuder på. Och det är ju avsevärt kortare resväg till Söderköping för oss Stigtomtabor. Den knappa timmen det tar ner till kanalstaden är överkomlig.

I bortre delen av bilden ligger Kyrkparken där marknadsplatsen är

Inte bara den geografiska närheten talar för att man som sörmlänning ska besöka Söderköpings Gästabud. Enligt medeltids-kännarna är det säsongens sista medeltids-event och då brukar alla inblandade knallar, gycklare, musikanter och riddare bjuda till lite extra.

Matställena samsas om utrymmet på Hagatorget

Under dagarna tre pågår gästabudet. Och familjen Jansson iddes inte lägga mer än tre timmar på kalaset varav minst en timme spenderades med att äta inte allt för högkvalitativ glass... Vi var nyfikna och lyckades stilla denna känsla i solskenet trots relativt kort besökstid.

Söderköping är inte stort men dessa skyltar behövdes trots allt

Ett omfattande program med hållpunkter både vad gäller tid och plats gjorde den tjocka foldern som delades ut absolut nödvändig. Man kan inte skylla på att man inte blir informerad om man går igenom trycksaken. Nu kändes det som att resmålet Söderköping "pratade" med oss lika mycket som Gästabudet och vi borde kanske turistat i staden innan vi tog del av det häftiga medeltids-evenemanget.

Tältlägret i otroligt fina Brunnsparken

Jag har varit i Söderköping någon enstaka gång tidigare. Så charmigt och givetvis med Göta Kanal som en av de mest intressedragande attraktionerna. Den äldre bebyggelsen sätter också sin prägel på orten. Inte på långa vägar i närheten av Visby vad gäller medeltidskoppling men likväl tilltalande.

Publiken väller ut från tornerspelsarenan i Brunnsparken

Nyfiken på Söderköpings Gästabud? Du hittar mycket information om årets festligheter på deras hemsida HÄR. Programmet för 2016 finns att läsa HÄR men när du ser detta blogginlägg är hela kalaset över. Söderköpings kommun skriver om gästabudet HÄR. Och vill du veta varför gästabudets startades och av vilka så kan du läsa denna artikel i NT.

Den medeltida marknaden är en av höjdpunkterna under Söderköpings Gästabud

Tänk om Nyköping haft detta. Är det något som genom åren propagerats för så är det ju Nyköpings Gästabud. Ett flerdagarsarrangemang med tornerspel, stor marknad, musikaliska inslag, spel & lekar, föreläsningar och kunskapsspridning vore något för oss i sydöstra delen av Södermanland att bjuda in världen till. Hertig Karls marknad i alla ära men det är som ett litet knott i en enorm myggsvärm.

Kanderade sötmandlar i en pappersstrut är gott. Verkligen.

Jag hade roligt med kameran och försökte tillämpa samma taktik som senast i Visby under Medeltidsveckan. Gatufotografering och ett försök att dokumentera vad som hände i all hast. Vi såg ju inte särskilt mycket under den korta stund vi var på plats. Min Canon 5D Mark II fick sällskap av några objektiv med fasta brännvidder denna gång; 50 mm, 85 mm och 135 mm.

Medeltida lekar förevisades. Obegripligt men roligt att titta på.

Som antyds av objektivvalen så var det kort skärpedjup som eftersträvades tack vare objektivens stora bländaröppningar. Jag hade även med mitt 28 mm-objektiv men det kom aldrig till användning. Något vidvinkligt motiv i trängseln på Söderköpings gator hittade jag inte att föreviga denna gång.

Medeltiden intog Rådhustorget

Med de två yngsta barnen i sällskapet kunde vi tydligen inte undgå att söka oss till glasstället som "alla" verkar besöka. Smultronstället är omtalat och vi har varit där tidigare för 7-8 år sedan. Jag kanske låter tråkig när jag hävdar att det inte är ett dugg märkvärdigt men so be it. De oftast långa köerna är en sak men det är verkligen kvantitet före kvalitet på glassen. Varken gräddigt eller exklusivt utan oftast plastigt, frostigt och med tillbehör som smakar mediokert. Men det är mycket. Och satans dyrt i förhållande till smakupplevelsen. Så där ja, det var en rejäl sågning... Servicevänlig och glad personal var det i alla fall och det uppskattas.

Glada miner innan glassfrossan

Mmmm

Mmmm

Vi gick över slussportarna och Göra Kanal är ett anmärkningsvärt byggnadsverk som borde undersökas närmare någon gång i framtiden. En sväng med någon kanalbåt vore trevligt att företa sig. Låter som ett pensionärsuppdrag att spara på några år ytterligare.

En märklig syn med husen vars husgrunder ligger flera meter under vattenytan

Om det är värt att besöka Söderköpings Gästabud i framtiden? Definitivt! Jag ska i alla fall försöka hålla uppsikt kommande år med förhoppningar att datumen funkar i all övrig planering.

Jag har satt ihop ett bildgalleri med Gästabudsbilder som du hittar på Flickr HÄR>>>

Tjingeling!