lördag 31 oktober 2015

Eldshow på Kolmårdens djurpark

Torsdagens besök på Kolmårdens djurpark hade en avslutande åtråvärd programpunkt. Parkens Halloween-tema i all ära men eldshowen i skymningsljuset var det mest spektakulära av allt som bjöds. Klockan 16.30, en halvtimme innan parken stängde, började föreställningen vid rovfågelsområdet där läktare finns för en sittande publik.



Det var riktigt kul att försöka fota även om vi fick stå både för långt ifrån och väldigt snett från den centrala platsen av skådeplatsen. Jag fotade både med mitt 50 mm-objektiv och mitt 135 mm-objektiv. Högt ISO, ett par stegs exponeringskompensation och någorlunda kort exponeringstid.





Jag bör kunna ge bilderna bättre efterbehandling än vad jag nu gjort. Det relativt höga ISO-talet och Canons bandning då man försöker lyfta skuggorna i kombination med att hitta rätt i reglagen för att få elden att teckna snyggt kräver mer än vad jag pillat med. Kanske tar jag ett varv till med någon bild framöver, mest för att se om jag kan hitta rätt redigeringsmetod.






Eldshowen innehöll några olika moment och jag tycker nog att eldslukarna med fotogensmak i munnen var mest spektakulärt. Å andra sidan var även avslutningen med små korgar med någon form av aska som svingades runt var vackert.






Den här typen av eldshow hade jag hoppats få se tidigare i år när vi var i Visby på Medeltidsveckan. Tyvärr såg vi inte skymten av detta men i Kolmården fick vi vad vi längtat efter.

fredag 30 oktober 2015

Halloween på Kolmårdens djurpark

Jag är egentligen inte mycket för Halloween, Alla Hjärtans Dag med flera bjäfsiga kommersiella påfund. De slår mynt om folks önskan om att få uppleva känslor och det kan vi ju göra utan att affärsidkarna ska peka ut riktningen och plocka hem kulorna. Eller hur? Nåväl, höstlovet är här och i anslutning till det ligger också Allhelgonahelgen. Där i faggorna han man också klistrar in Halloween i kalendern.

Tillskuren pumpa, symbolen för Halloween

Under höstlovet har Kolmårdens djurpark valt att öppna upp under onsdagen till och med söndagen. Perfekt för oss som bor så nära. Och tack vare deras omsorgsfulla och genomtänkta Halloween-koncept var torsdagens besök i parken riktigt roligt. Vi har varit där så många gånger och även om vissa saker förändras med jämna mellanrum så känns det numera lite tradigt att trampa runt inne bland djurhägnen.

Utanför entrén vid Kolmårdens djurpark under Halloween
Jag vet inte om denna förare är representativ som Volvo-ägare. Gubb-varning?

Vi var liksom inte helt ensamma om att välja detta resmål. Oups vad barnfamiljer som sökt sig till djurparken. Emellanåt så där mycket att man trampar andra på deras hälsenor om man inte ser upp. Och vid de scener där det var föreställningar så var det inte ens möjligt att stå i tredje eller fjärde ledet för att åtminstone kunna höra vad de framförde.

Vi kan väl ta några obligatoriska djurbilder först. Jag tar alltid en massa sådana på Kolmården, mot bättre vetande, eftersom instängda djur inte är något fotografiskt märkvärdigt eller särskilt upplyftande. Nu behärskar jag mig och slänger upp endast några stycken här i bloggen.

Björn, som sitter.
För mig okänt klövdjur, som står.
Järv, som stårliggsitter. Typ.
Delfin, flygande.

Japp, då var sektionen med djur avklarade. Det kommer dock några fler djurbilder av det märkligare slaget straxt. Först tänkte jag förevisa några helt random utvalda bilder från besöket. Klämmer till med ett svartvitt porträtt på min yngsta dotter allra först. Valet att fota med 135 mm-objektivet triggar bl.a. porträttfoto då det objektivet är så himla "snyggt". Alltså, jag kan inte tänka mig något av mina andra objektiv som tar lika snygga bilder, rent generellt.

Alva
Klängväxtens löv utanför Tiger World
Nästa år ska nya åkattraktionen Wildfire stå klar. Oj oj, 113 km/h!

Spöken, pirater, gastar och annat oknytt fick vi sällskap av var vi än gick inne i djurparken. Nu tror jag att jag hade roligare åt dem än vad de lyckades roa oss. En av varulvarna flög mot oss efter att jag råkat säga "vårrulle" om den och en annan gick och petade på mig efter att jag sagt till en av döttrarna att det tilltaget skulle vara mer irriterande än något annat de kunde hitta på. :-)

Han var lite stiff till att börja med men visade sig vara en trevlig prick!
Utanför entrén med Tropicariet i bakgrunden. Färgglatt.
Inte lika färgglad men däremot i olika nyanser av vitt
Propert klädd men lite blek i skinnet
De traskade runt lite varstans inne i djurparken

Jag avslutar med att visa fler bilder från ett par djurhägn. Borta vid apornas avdelning i djurparken hade hägnen fått tillfälligt nya ockupanter. Bäst var nog spökena, men de var ingen idé att fota eftersom det ligger i sakens natur att de inte syns...







Som jag skrev tidigare i inlägget tycker jag att Kolmårdens djurpark verkligen hade ansträngt sig med sitt Halloween-tema. Många utklädda otäckingar, mycket rekvisita och t.o.m. stora portioner med humor i det som gjordes. Ett flertal föreställningar och en kringvandrande orkester. Hela dagen avslutades klockan 16.30 med en eldshow som jag visar bilder från i nästa blogginlägg.

Hoppas du kan sova gott efter dessa spökerier ;-)

torsdag 29 oktober 2015

På toppen av Kvarseboklint

Jag tog tacksamt emot möjligheten att vara ledig ett par dagar i slutet av denna vecka. Barnens höstlov passar perfekt som förevändning när man själv är i behov av en andhämtningspaus. Torsdagen veks åt ett besök på Kolmårdens djurpark men det tänker jag berätta om i ett kommande blogginlägg. Om det var min viljestyrka och övertalningsförmåga eller det faktum att jag körde bilen som gjorde att vi först hamnade i Kvarsebo (jo, det är faktiskt längst vägen om man som Stigtomta-bo ska åka närmaste vägen till djurparken) ska jag låta vara oskrivet.

Riktning och avstånd

När man åker ner mot Bråviken genom Kvarsebo hittar man till vänster en skylt som lockar till upptäcktsfärd. Kvarseboklint är en bergknalle som brant stupar ner mot vattnet och Sörmlandsleden passerar förbi denna punkt. Vi svängde in och parkerade bilen på den väl tilltagna grusplanen. Vandringen skulle inte bli lång, i alla fall om man skulle tro skyltarna, förutsatt att man tog rätt väg genom skogen. Det gjorde inte vi...

På något mystiskt vis tog vi fel stig och hamnade vid vindskyddet
Kolmårdsskogarna brer ut sig och Bråviken sätter gränsen söderut

Nu var det ganska fin men bergig terräng så vårt felskär gjorde inte så himla mycket. Vi fick se en annan del av området först, helt enkelt. Och smyga på en mesflock som verkade innehålla många spännande fåglar. (Nej, inga bilder eftersom jag hade vidvinkel-objektivet på kameran.)


När vi kom ner på den stig vi borde tagit från början leddes vi fram genom den fina tallskogen. Berg, rötter och nivåskillnader gjorde promenaden lite svårare men det var trots allt en väldigt fin sträcka fram till Kvarseboklint.

Ingen terräng att gå i om man har högklackat. Vilket vi inte hade!

Jag har tänkt åka till Kvarseboklint i ett par års tid. Nu äntligen blev det av. Och jag är så tacksam för att jag inte sköt upp det ytterligare någon vecka eftersom det då hade varit soprent på allt var höstfärger heter. Nu fick jag den färg i bilderna som trots allt ger ett så hösthärligt intryck.

Utsikt västerut från Kvarseboklint. Någonstans där borta ligger Norrköping.

Jag bestämde mig för att det var toppenbra att inte solen sken från en klarblå himmel. Nu fick vi ett molntäcke över oss som inte var allt för massivt utan snarare bidrog med ytterligare en dimension till några av bilderna.

Utsikt söderut, rakt över Bråviken, från Kvarseboklint
Ännu en bild från Kvarseboklint där himlen och dess spegling får stort utrymme

Vi var nöjda med att sitta en stund och ta in vyerna från klinten. Promenaden tillbaka till bilen blev både enklare (nedförsbacke) och rakare (nu visste vi hur vi skulle gå längst stigarna) och Kolmårdens djurpark lockade.

Familjen, mitt promenadsällskap till Kvarseboklint denna torsdag i oktober.
Ljungen har blommat ut men har fortfarande lite färg kvar att bjuda på

Från Kvarsebo till djurparken är det inte nämnvärt långt. I morgon ska jag berätta om Halloween-dagarna under höstlovet som gör att ett djurparksbesök trots allt kan vara värt ett besök. Trots den kärva årstiden.

tisdag 27 oktober 2015

Skifte i sportbevakningen

Lördagens besök i Stockholm blev kameralöst. Ett klokt beslut att strunta i kameran. Varken under resandet med kollektivtrafik, besöket på Naturhistoriska Museet eller restaurangbesöket i Gamla stan hade det tagits några bilder av intresse. Mobiltelefonens kamera duger gott i dessa sammanhang.

Familjeutflykten under lördagen ringades in av ett par sportbevakningar. Just nu sker min övergång till inomhussporterna då fotbollssäsongen på lokal nivå är till ända. Nu blev det handboll på fredagskvällen och den förmodat sista 11-mannafotbollsmatchen på söndagen.

Rosvalla A-hall, lineup med släckt takbelysning fotad med fisheye-objektivet

Fredagens handbollsmatch spelades mellan IFK Nyköping och HK Tyrold (Stockholm). Jag är lika road varje gång jag försöker fota handboll (men inte lika nöjd när jag sedan ska blogga om sporten). Inomhus har jag lärt mig uppskatta min Canon 7D Mark II som är det nyaste kamerahuset jag äger och därmed har kameran bäst förutsättningar att klara det svagare inomhusljuset.

IFK-anfall där Olle Ivarsson-Hamberg avslutar, sett genom 17-40 mm-objektivet

Jag roade mig med att fota med mitt fisheye, mitt vidvinkelzoom (17-40 mm) och mitt telezoom (70-200 mm). Actionbilderna togs i huvudsak med telezoomen men det var lite kul att testa vidvinkelobjektivet för att få med både målvakt och utespelare på några bilder. Man måste ju få testa, eller hur?

Viktor Brofjord i IFK Nyköping fyller ut hela bildrutans diagonal (nästan)
IFK Nyköpings Simon Skuthälla i färd med att avsluta

Fredagens handboll var kul. Den sporten har jag inte fotat mig mätt på ännu. Visst händer en del framför kameran som inte blir fotat, särskilt om jag inte hinner med eller för att någon skymmer situationen jag vill fånga. Huvudsakligen är det ändå bara att vara beredd att det ska hända något spännande inom en begränsad yta. Och trycka av med förhoppningen att skärpan sitter på rätt ställe i rätt ögonblick. :-)

Söndagens fotboll bjöd inte på något himlastormande nytt. Visserligen har jag inte fotat Nyköpings BIS division 1-herrar särskilt ofta men utöver ett antal personer jag ville ha på bild handlade det mest om att försöka fota i vinklar som avslöjade hösten och hur sent på säsongen som matchen spelades.

Nyköpings BIS Enis Ahmetovic i röd tröja framför en höstfärgad fond på Rosvalla

Ska jag utmana mig själv under en fotbollsfotografering får jag snart sätta mig ner och djupanalysera. Sätta upp någon slags resultatmål, delmoment och specialmotiv som jag ska försöka få på bild på bästa möjliga sätt. Just nu känns det ganska skönt att fotbollssäsongen är slut, lite distans och vila från den sporten gör bara gott tills suget kommer tillbaka framåt vårkanten.

Nyköpings BIS huvudtränare John Wall coachar under matchen mot BK Forward

En spelare jag följde extra mycket under söndagens match var Mahmoud Eid. Han har precis skrivit på för Åtvidabergs FF och kommer alltså att försvinna från Nyköpings fotbollsscen i och med denna säsongs avslutning. Mahmoud är landslagsspelare för Palestinas fotbollslandslag och det har varit något som gjort lokaltidningen sysselsatt emellanåt. Vi har inte så många idrottare på den nivån i vår lilla stad...

Mahmoud Eid avslutar sitt spel i div 1 på lördag innan det blir Superettan med Åtvidaberg 

Jag avrundar med en actionbild. Även den visar Mahmoud Eid i farten. Fotbollsmatcherna har jag huvudsakligen fotat med min Canon 1D Mark III och mitt 300 mm-objektiv denna säsong. Funkar bra, tycker i alla fall jag.

Mahmoud Eids Nyköpings BIS fick 1-1 mot BK Forward i söndags 

Nya tag och nya sporter är att vänta. Med högt uppskruvat ISO. Tyvärr.