Selfie x 6

Dagens andra inlägg, det är semestertider och tid att experimentera. Jag avser fotoexperiment, ingenting annat! Kanske finns det också tid över tack vare att idrotten (i min värld) inte kommit igång ordentligt efter sommaruppehållet.

Hur som helst är dagens andra fotouppgift löst. En selfie.

Lasse-selfie

Bilden är snarlik det jag gjorde i slutet av juli 2014. Du ser det blogginlägget HÄR>>>

6 stycken exponeringar med min Canon 5D Mark II, fjärrutlöst och inställd på helt manuella värden (för att få så lika exponering i alla inblandade exponeringar). Jag använde mitt 50 mm-objektiv. Kameran jag har i händerna på är min Canon 1D Mark IV samt 135 mm-gluggen. Den utrustningen gjorde inte någon som helst nytta denna gång mer än som rekvisita.

Nu ska jag nog ägna mig åt något annat än foto för en stund framöver denna sommarsöndag!

Smalt användningsområde

Filter och specialeffekter för Photoshop är inget jag använder särskilt ofta. Extremt sällan i sportbilderna jag tar. Det ligger i sakens natur att vara dokumentär när ett idrottsevenemang ska förevigas. När jag av en slump via Pinterest såg bilder på idrottare som var behandlade med en speciell serie effekter i Photoshop blev jag ändå väldigt sugen på att köpa detta som ett komplement.

Amanda Nordlie, denna säsong lagkapten i IFK Nyköping

Det finns inte en chans i världen att jag skulle kunna åstadkomma ovanstående effekter själv i Photoshop. Ändå är det resultatet av vad någon annan suttit och pillat med i programmet. Det säljs som en "Photoshop action" och består av massor av lager. Jag köpte tre olika actions och har testat dessa som hastigast. Det går att ändra i effekterna när de väl fallit på plats men det har jag inte hunnit laborera med.

Pontus Hulting, Gripen HC

För enskilda spelarporträtt eller som effekt i tuffa porträttbilder med någon som hoppar, dansar eller liknande kan detta funka. Troligtvis mattas intresset för denna typ av bilder ganska snabbt så det går nog inte att publicera för många. Jag kan å andra sidan tänka mig att om man är aktiv idrottare och får se sig själv på denna typ av bild blir man nog lite glad i hjärtat. Hoppas jag. :-)

En julhälsning

Jag vill i all enkelhet och kort och gott önska dig som läsare av denna blogg en riktigt God Jul. Och när vi är igång med hälsningarna så sveper jag även med ett Gott Nytt År (även om jag med stor säkerhet kommer att klämma in något eller några blogginlägg innan året skiftar).

Med en vinterbild från februari, ett lager med bokehringar samt inklippta fågelskrällen...

Jag publicerar även den bild som fick fungera som julhälsning till släktingar och vänner i analog form:

Döttrarna Jansson

Ha en underbar storhelg!

Focus stacking och blixtbilder

I ett par dagar har jag nu försökt få till EN fungerande bild som är uppbyggd av flera där jag testat s.k. focus stacking. I teorin blir det så himla bra... Photoshop hjälper till med de automatiserade processerna som krävs för att lägga samman lager och hitta de fält som är i fokus i respektive bild. En teknik som tillämpas flitigt av bl.a. insektsfotografer som vill ha större skärpedjup än vad macro-perspektivet och ljuset tillåter. Mina tester faller inte riktigt väl ut.

Jag har tagit 10 bilder i exemplet nedan som sedan blivit 10 lager i Photoshop och i slutänden en sammanslagen bild där skärpa finns genom hela motivet. Nästan. Mina misslyckanden beror troligtvis på att jag skulle behövt ännu fler bilder och flyttat skärpeplanet lite, lite mindre mellan varje tagen bild. Annars hade jag behövt mer ljus och därmed mindre bländaröppning för att på så sätt fått mer skärpedjup i varje bild.

Lärkkottar. 10 bilder som är sammanslagna.

Jag har använt min led-ringbelysning och den stativstående kameran var inställd på ISO 200, bländare 3.2 samt slutartiden 1/30 sekund. I bakgrunden står en färgad prydnadslampa. Lärkkottarna är för övrigt resultatet av något hysteriskt pyssel någon gång i historien, därav limkluttarna i botten av kottarna.

Jag tycker nog att kort skärpedjup duger på detta motiv och därmed hade det räckt med en bild (som vanligt). Nu ville jag testa tekniken och hittade inget bättre för stunden att illustrera blogginlägget med.

En av de ingående bilderna med samma värden som i texten här ovan.

Tidigare under onsdagen hade någon snäll arbetskamrat ställt in några japanska lyktor i ett av våra mötesrum. De är fantastiskt fina och lyser verkligen upp ute i de multnande höstrabatterna. De kvistar som stod i en kruka på jobbet funkade fint som inredningsdetalj. Med tanke på att jag har min kamerautrustning på jobbet om dagarna så kunde jag inte låta bli att ta några bilder.

Japanska lyktor med blixten rakt från sidan

Jag testade att sätta den externa kamerablixten på fjärrstyrningen jag har och rikta ljuset från lite olika håll. Detta öppnar upp för så himla mycket mer och bättre ljussättning än att ha blixten sittandes mitt uppe på kameran i blixtskon. Nu fotar jag extremt lite med blixt så det skadar inte att både experimentera och lära sig vad som funkar och vad som blir pannkaka.

Motljus med blixten i bokhyllan bakom de japanska lyktorna

Jag behöver verkligen mer träning med konstgjort ljus, oavsett om det är med studioblixtar eller en extern kamerablixt. Det är skitsvårt, minst sagt, att styra och kontrollera ljus så att det bli smakfullt och "lagom". Jag är nog som de flesta andra hobbyfotografer, vi föredrar naturligt ljus in i det längsta. Det underlättar på något sätt och är lättare att hantera.

Japanska lyktor i skenet av en blixt

Återigen ett inlägg med bilder som inte glänser och sprakar. Men kanske det måste få vara så ibland (ofta) i väntan på att insikterna och kunskaperna ska komma för att till slut få en önskvärd bild?

Football heaven

Ok, denna publicering kan bli plågsam. Jag har inte något att gömma mig bakom. 7 lager i Photoshop med viss transparens här och där är inte mycket att skyla sig med. Innerskuggan på sina ställen i bilden ger inte heller skydd för mig som upphovsman. Biokovobergen, solnedgång över Brink samt en och annan fotboll som fotats under åren. Dessutom ett barn i en stor plastbubbla. Surrealistiskt, javisst, men är det något som överhuvudtaget ska visas?

Jag kallar bilden Football heaven.  "Konst" ska väl ha namn, det blir liksom lite pretentiösare då.

Football heaven

Klicka gärna på bilden i inlägget, du ser den i större storlek då. Om det nu hjälper...

Om jag är färdig med bilden? Kanske inte, men just nu vet jag inte vad jag ska tillföra. Du kanske tänker "Radera, det är det enda som hjälper". Fine by me, jag ser det i alla fall som ett kul experiment.

Idyll med sötsura inslag

När familjen häromdagen ännu en gång valde Kvarsebo som badplats tog jag med kameran och mitt 50 mm-objektiv. Promenaden jag tog längst Bråvikens norra strandlinje skedde mitt på dagen och temperaturen tangerade 30 grader. Stranden var precis proppfull med folk och det roliga var att det handlade om allt från nyblivna föräldrar med sitt spädbarn som bihang till de mest seniora medborgarna med rullatorn stående bredvid sandstranden. Dynamiskt kul!

Kvarseboklint där borta till vänster och hitom klippan finns badplatsen

Ett par duschar finns utställda för den som vill skölja av sig bräckvattnet

Jag gick i båda riktningarna från badplatsen och fick dels se grunden och ursprunget till Kvarsebo. Historien tydliggjordes med en skylt, vilket underlättar för mig. Här kommer min enkla lösning på delgivandet:

Informativ tavla

Längst stranden in mot Norrköping återfanns några praktfulla villor. Strandnära och mycket fashionabelt. Varenda hus tycktes försedd med skyltar som upplyste om att de var video/kamerabevakade... Att det luktade dy och förruttnelse från den långgrunda sandstranden får nog ändå räknas in på minuskontot.

I min promenads andra riktning, ut mot Bråvikens mynning, var det mer intressant ur ett fotografiskt perspektiv. Jag har tagit mig friheten att bildbehandla lite crazy på några av dessa bilder. Inte svartvitt denna gång men halvsteg därifrån. Den nedgångna fiskehamnen och kringliggande byggnader skrek på uppmärksamhet genom kameraobjektivet.

Någon algblomning kunde inte skymtas. Förhoppningsvis når den inte så långt in i Bråviken. Vattentemperaturen är hög just nu och sjöbrisen driver in algbältena som bildas längre ut i Östersjön. Det är ett rent elände och makalöst hemskt men jag kan lova att jag redan i slutet av 70-talet och början av 80-talet såg vart åt det barkade. Östersjön och Bråviken har inte varit friskt på många år och jag är tveksam om det går att vända denna hemska trend. Tyvärr. Det handlar inte bra om att vi i Sverige måste ta större ansvar, vi har ju ett gäng grannar runt Östersjön som alla måste anstränga sig precis lika mycket... Och det måste ske NU.

Ingen apokalyps idag, förhoppningsvis inte imorgon heller och vi hörs rätt som det är på nytt! :-)

Åh du varmklibbiga sommarkväll

Mot bättre vetande. Dagarnas höga temperaturer dröjer sig kvar länge. När kvällen kom kunde jag ändå inte låta bli att ta en 45-minutersrunda med macroobjektivet runt Skillra. Kvällssol, motljus och kort skärpedjup. Klockan var 20.30 och det var fortfarande 26 grader varmt, det klart att jag svettades ymnigt av promenaden trots lågt tempo.

Ledsna blad hemma i trädgården

Det saknas fukt och väta i marken. Grundvattennivåerna är mycket låga runt om i Sverige. Brandrisken är överhängande och lördagens stora begivenhet i Vrena, Ångans Dag, skulle inneburit ett ånglok mellan Oxelösund och Vrena med stopp här i Stigtomta. Ångloket förblev orört då brandrisken helt enkelt var för stor. Där försvann ett givet och inplanerat fotografiskt mål för mig, synd!

Rallarrosen vid TGOJ-banan fick se ett ellok istället för ett ånglok under lördagen

Kvällssolen skänker hur som helst lite sinnesro och inspiration. Det går inte att uppbringa den minsta lust att fotografera mitt på dagarna i detta väder. Dels för att det är för varmt men också för att ljuset är så hårt och ovarierat. Jag kanske har blivit kinkigare med åren men starkt solsken när det är varmt tycker jag är svårhanterligt i fotografiska sammanhang. T.o.m. fotbollsmatcher i detta ljus brukar vara svåra att bemästra.

Fodermajsen börjar blomma...

...och längre ner på stjälkarna sitter anlagen till majskolvarna

Juli har hittills inneburit ett högt tempo i bloggen. Jag tar nu ner publiceringstakten rejält men det är förhoppningsvis bara temporärt. Har lite annat att stå i bara.

Den nya lärkkotten står upp på grenen

Kan berätta att jag nu tittat klart på Moderskeppets grundkurs i Photoshop. Mycket givande för mig! Nu ser jag fram emot några fler DVD-skivor jag köpte i våras; "Svartvitt i Photoshop", "Fantastiska Landskap" och "Fotografera Landskap". Samtliga utbildningar låg under utförsäljning vilket jag tror har att göra med att de använder sig av äldre versioner av Lightroom respektive Photoshop.

Gräs. Kvällssol. Motljus.

Gräs. Kvällssol. Motljus. Ja, jag siktade in topparna på gräset.

Ett par av utbildningsskivorna köpte jag för jobbets del ("Allt om Raw" och "Stora Photoshopkursen") och de är nu avklarade. Det tar sin tid att sitta och lyssna igenom materialet. Nya saker som jag tidigare inte testat behöver jag ge mig på direkt. Ändå har mycket glömts så fort jag stängt av utbildningsfilmen... Nu var bilden häromdagen, Frukostlasse, ett kul test som kom till genom ny kunskap men också av den inspiration jag tillfälligt fick.

Nyckelpiga i milt sidoljus

Det är inte säkert att det kommer att märkas ett endaste något i mina kommande bilder att jag lärt mig mer om Photoshop. I grund och botten är det med kameran i handen och i situationen då bilden tas som resultatet grundas. En ointressant bild är ointressant genom hela processen och kanske endast i undantagsfall kan räddas eller göras något positivt med i en kreativ bildbehandling. Och en från början bra bild ska inte förstöras av klåfingrighet i ett bildbehandlingsprogram. Balansgången och känslan för vad som kan och ska göras med en bild både när den väl tas och sedan ska framkallas digitalt är grejen som är så himla kul att ägna energi åt. Och lära av. Aldrig slå sig till ro. Precis som med t.ex. flugfiske måste man inse att man aldrig blir fullärd. Och med ännu mer ödmjukhet inser jag att jag egentligen vet och fattar väldigt lite inom bland annat dessa områden.

Ängshaverrot, nedgående sol och kort skärpedjup.

Så här i slutet av juli har sommaren och blomningen passerat zenit. Insektslivet står på topp, trots torkan, och snart kommer naturbilderna att fyllas av mer ljust rödbruna toner. Sädesfälten mognar och ser jag tillbaka ett år så vet jag ungefär vad jag kommer att fota den närmaste månaden. I alla fall hemmavid. Men det blir ändå annorlunda motivval en kortare tid framöver, om än med kamerautrustning jag bara till nöds använder och i sammanhang där inte fotograferingen är huvudsaken.

Visset, ja, men vackert på sitt sätt!

Ha en alldeles förträfflig dag!

Frukostlasse

Mitt alterego i sportsammanhang är Fotbollslasse. Under det namnet bloggar jag och visar idrottsbilder. Efter förmiddagens övningar med kameran och i Photoshop får jag väl istället kalla mig Frukostlasse...

Det blir faktiskt bara en bild i detta inlägg. Det hör inte till vanligheterna. Och du kan kalla det #selfie om du vill. Jag har med hjälp av 4 olika bilder skapat nedanstående bild i Photoshop. Tekniken är tydligen vanlig och väldigt kraftfull men jag har stått utanför denna typ av bildbehandling tidigare. En grundkurs i Photoshop, som jag köpt från Moderskeppet, har på ett jättebra sätt fyllt kunskapsluckan. Tekniken kan som i detta fall användas för att leka med men kan också göra stor nytta i andra sammanhang. Inte i sport- och naturfoto (måste vara dokumentär enligt min och alla andras mening) men i den typ av fotografering och bildbehandling jag numera försöker hålla på med i mitt arbete på en marknadsavdelning passar tekniken perfekt. Reklam är fantastisk! ;-)

Frukostlasse

Jag hoppas att jag inte missat någon hand eller fot på bilden. Ett par fötter höll på att glömmas bort men det upptäckte jag i sista sekund. Och en femte bild tog jag men där hade jag inte tänkt till och den Frukostlasse kunde inte smältas ihop med de övriga. Därför är det en kvartett, ingen kvintett. Denna gång. Tyvärr har min Canon 5D bara en 2 sekundersfördröjning så jag har istället använt en fjärrutlösare (IR) som jag synligt "viftar" med på bilderna. Den är lite kinkig denna fjärrutlösare så den måste alltid riktas rakt mot kameran för att funka. Radiostyrning skulle vara bättre men är så himla mycket dyrare.

Nu; betala räkningar och sedan ut i värmen!

En lek med få färger

Jag ägnar alldeles för lite tid i det digitala mörkrummet med mina bilder. Är nog mer för att snabb-dokumentera det jag ser och vad jag upplever. Inom  sportfotograferingen är det oundvikligt, inte bara för att jag själv inte kan regissera bilderna till vad jag själv vill, utan för att slutresultatet ska ut till allmänheten så fort som möjligt efter händelsen. När jag fotar för övrigt vill jag att det ska vara så dokumentärt som möjligt. Det jag sett vill jag förmedla till andra.

Idag har jag testat en bildbehandlingsteknik som jag inte lekt med tidigare. Kul att som omväxling jobba lite längre med en bild när den är fotograferad. För att få motiven gjorde jag mig ingen ansträngning. Jag gick helt enkelt ut på tomten och fångade upp ett par snapshots för att testa tekniken och för att visa exempel.

Kaffepanna vid sandlådan.

Mini-påskliljor i rabatten.

Genom att göra allt monokromt och sedan lyfta fram en del av bilden i dess ursprungliga färg koncentreras blickfånget till just den detalj som bildskaparen önskat. Bra eller dåligt? För mig var det kul att testa i alla fall! Men även en oredigerad bild kan ge samma resultat beroende på omständigheter och teknik vid fotograferingen. Den avslutande bilden på blåsippan (den är säkert 1,5 cm hög) har en omgivning som är svagt enfärgad och dessutom är skärpedjupet minimalt vilket lyfter fram den eller de detaljer som önskas framhävas.

Familjens alldeles egna blåsippa!

På återhörande!