fredag 14 september 2018

Måste bollen vara med?

Den som har sprungit runt på en fotbollsplan som spelare vet att man under en 90 minuter lång 11-mannamatch inte får särskilt många minuter med bollen. Hårt jobb med många löpningar i tomme. En och annan närkontakt med motspelare men inte mycket duttande på bollskrället.



I en diskussion på en av Fotosidans forum dök det upp tankar för ett tag sedan kring fotbollsbilder. De allra flesta som deltog i diskussionen var överens om att bollen alltid måste vara med i bilden om det ska vara en bra fotbollsbild.




Jag är inte riktigt lika kategorisk och bestämd vad gäller fotbollens närvaro i fotbollsbilderna. Den är garanterat med i de flesta av mina egna alster men som jag påpekat sker en hel del aktiviteter på en fotbollsplan där man som spelare inte har förmånen att inneha kontroll på den där runda tingesten.



Om fotbollen behövs för att förklara vilken sport som illustreras? Jodå, det argumentet kan jag acceptera. Det skulle kunna vara rugbyspelare på bilden. Men inte curling. Eller motorsport. Eller hästhoppning. Knappast volleyboll och näppeligen basket.




För mig är fotboll kul att försöka fånga när spektakulära situationer utspelar sig. En stillbild med ett ögonblick på en 1/1000 sekund fryser förhoppningsvis något dramatiskt eller intressant som betraktaren kan ta del av i efterhand. Men en cool fotbollsbild är också utövarens ansiktsuttryck. Något som inte framkommer på samma tydliga sätt inom motorsport, ishockey, amerikansk fotboll och andra sporter där hjälmar och annan utrustning döljer hela eller delar av ansiktet.




Nej, jag tycker inte alls att bollen måste vara med i en fotbollsbild. I en perfekt värld kanske utövarens ansiktsuttryck är optimalt när också bollen syns i bilden men mycket oftare är minspelet bättre innan eller efter att bollen lämnat scenen/bildrutans yttre linjer.




Jag tror mig inte sitta inne med någon absolut sanning vad gäller bra fotbollsbilder eller inte. Det finns så många otroligt skickliga sportfotografer där ute som kan läxa upp mig och slå mig på fingrarna. Jag har dock tagit tillräckligt många 100 000-tals fotbollsbilder för att få tycka något för min egen personliga del. Det är alltid något.



Bilderna i detta blogginlägg kommer från de senaste helgernas fotbollsmatcher som jag bevakat. Faktum är att ett par av matcherna har fotograferats med min trasiga Canon 1D Mark IV där den bakre displayen är svart. Jag kan med andra ord inte kontrollera hur bilderna har blivit förrän jag kommit hem och flyttat över bildfilerna till datorn. Det går det också men jag behöver tyvärr åka till Stockholm för att lämna in kameran för ett kostnadsförslag på en service. Det kommer inte att hända i första taget, Stockholm undviker jag gärna in i det längsta och jag kan liksom inte vara ledig hur som helst.

2 kommentarer:

  1. Hektisk helg?

    Jag håller med om att sportbilder utan den viktigaste ingrediensen ofta är mer spännande än om föremålet dominerar bilden.

    Den sista bilden i inlägget motiverar både din och min ståndpunkt. Är det rugby eller fotboll? Har han just sparkat på en boll eller sparkar han i gräset av ilska?

    Mycket lämnas åt betraktarens fantasi och det tror jag gillas av många.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Öppna" bilder som inbjuder till en friare tolkning för betraktaren är positivt. Det måste inte alltid vara uppenbart. Och för mig som försöker ta sportbilder i tid och otid kan det vara bra med så bred spännvidd i innehållet.

      Radera