Både sommar och höst

Jag har inte riktigt orkat fota och ta hand om bilder den senaste tiden. Jag kan inte skylla på att jag inte haft tid för det är inte helt sant. Har gått upp till halvtid så eftermiddagarna finns tillgängliga men faktum är att jag är så trött att jag ser stjärnor och tittar i kors när jag kommer hem efter endast 4 timmar på jobbet. Jag ska inte gny över detta (för andra inlägget i rad) utan istället skriva att idag var suget att fota med macro-objektivet så stort så jag inte kunde motstå frestelsen. Det blev visserligen bara en halvtimmesrunda förbi Åsby och Skillra. (Promenaderna har jag inte tullat på en endaste dag, det är fotograferingen som hamnat på efterkälken...)

Utblommad maskros hemma på gräsmattan.

Jag har fotat ganska mycket i helgerna men då har det handlat om fotboll. De gånger jag ser till att få omväxling i form av fotografering av motiv som håller sig stilla blir extra välkomna när sportfotograferingen blir lite för intensiv. Nu har jag och andra fått för sig att jag ska testa att fota ishockey också... Jag som inte ens vill titta på ishockey vare sig på TV eller live... Behöver köpa en hjälm till detta då jag annars riskerar att få en puck i planeten (vilket kanske skulle kunna ställa saker och ting till rätta!)

Ovanligt visset grässtrå.

De senaste dagarna har promenaderna fått ta hänsyn till väderleken. Det var länge sedan. Det har regnat vilket gjort att jag fått skjuta upp genomförandet någon eller några timmar. Dagens mitt-på-dagen-väder var däremot utmärkt och ännu en gång dög det att traska omkring i kortbyxor vilket jag tycker är värt att nämna.

Bärfis-liknande skalbagge på rönnbär.

En liten blomfluga kunde hitta en blomma att sitta på.

Humla på rödklöver.

Som synes av bilderna här ovan är det inte blött, brunt och hösteländigt i alla hörn av vår natur. Ännu. Men det kommer, var så säker. Men vi väntar väl ett tag till innan november-dystra tider är här. Jag konstaterar dock att stararna verkar ha flugit iväg, likaså har tofsviporna försvunnit. Jag trodde att alla svalor gett sig iväg också men igår såg jag några ladusvalor runt Skillra. Tranor kan fortfarande höras vid Hallbosjön och de kringliggande gärdena. Än håller sig några flyttfåglar kvar och samlar sig innan den långa resan söderut.

Rödklöver i utmärkt kondition.

Jag avrundar med ett par höstfärgade bilder. På sätt och vis går jag och många med mig och längtar efter färgexplosionen som hösten bjuder. Allra helst om solen skiner från en djupblå himmel. Vissa trädslag kan ju ge oss de där klarröda, orangea och gula färgerna som är så makalöst häftiga.

Asplöv.

Lönnlöv.

Visset

En titt ut i trädgården och jag konstaterade att den sena eftermiddagssolen hittade fortfarande ner till den vissnande växtligheten. Värmen är fortfarande inställd på "sommar" men ändå börjar växterna ge upp en efter en. Själv är jag kanske inte direkt vissen men väldigt trött. Jag trodde aldrig att jag skulle bli så påverkad av att "bara" jobba halvtid... Hemma vid lunchtid och då gäller det att passa på att äta och sedan ta en promenad innan soffan suger ner mig i dynorna för vila och återhämtning.

Rosenspirean är i stort sett utblommad.

Paradisbusken har blommat ut för länge sedan.

Den lilla energi och kraft jag har kvar när kvällarna närmat sig har gått åt till bloggandet om damfotboll på ny plats. Min gamla blogg "Nyköpings Damfotboll" lever vidare men nu hos lokalsporten.se. Allt sitter inte perfekt ännu på det tekniska planet men jag tror det blir toppen för både mig och lokalsporten på sikt.

Tomten på baksidan av vårt hus består delvis av skog. Några hundra kvadratmeter i sluttning där björkar och tallar växer. Vintern har gått hårt åt blåbärsriset (det har nästan gått ihjäl) och den torra sensommaren har gjort att kantarellerna inte tittat upp. Häftigt att annars kunna plocka några liter kantareller på villatomten!

Jag gillar skogsdelen av tomten. Man kan faktiskt botanisera lite där med kameran. Och allra mest är det perfekt med björkarna som står på ett lagom avstånd för en uppspänd hängmatta som hamnar halvskugga under lövverket.

Jag laddar batterierna för att under morgondagen bege mig till Stockholm för att fota en fotbollsmatch. Grimsta IP, IF Brommapojkarnas hemmaarena, ska gästas och jag är glad att det inte är jag som ska köra upp dit. Min uppfattning om geografin i Stockholm är minst sagt skev.

Avslöjad!

Lördagen inleddes med dimma. Det hjälpte liksom inte att gnugga sig i ögonen gång efter gång, dimman var kvar. Länge. För en mindre morgonpigg fotograf var det bara att tacka och ta emot, sätta på sig promenadskorna och rigga vidvinkelobjektivet på kameran.

Frubäcksvägen hemma i Stigtomta

Eftersom klockan var straxt efter 08.30 innan jag kom iväg var jag orolig för att dimman skulle skingras vilken sekund som helst. Frukost, morgontidning och kaffe fick stå tillbaka i min iver att få en omväxlande fotosession. På sätt och vis var det ändå bra för nu tog jag en avsevärt längre promenad än jag annars hade gjort. Helgen i övrigt har mest ägnats år stillasittande fotbollsfotografering och därpå följande redigering och textskrivande.

Kyrkbyn på väg ut ur Stigtomta (eller in beroende på färdriktning!)

Stigtomta kyrka.

Stigtomta kyrka lite från sidan.

Förutom de lite ödesmättade bilderna på kyrkan dominerade en detalj bilderna i kameran när jag kom hem och granskade dem. Den fuktiga luften avslöjade varenda litet spindelnät som fanns ute i naturen. Och det var inte några enstaka! Jag visste inte att det var SÅÅ gott om spindelnät. Stora som små, överallt satt det noggrant utförda små underverk och väntade på att få torka upp.

Spindelnät där byggherren dessutom var hemma.

Nät på den enda lille pinne som fanns vid Stora Ramshults gärde.

Enbuskarna på vägen mot Salinge var bärare av många nät.

Hagen innan Salinge på vänster sida var ganska vältäckt av spindelnät.

En liten tall vid Kavlinge hade också nät på barren.

Jag avrundar med en icke-spindelnäts-bild. Jag vet att det anses ytterst klichéeartat att fota höbalar. Jag gjorde det i alla fall och kommer säkert att göra det fler gånger. Sorry, men den friheten tar jag mig här på min blogg... ;-)

Höbal. Dimma. September.

Jag gick in i skogen...

... för att hämta några fågelbilder. Ut kom jag helt utan en endaste liten pippi-bild. Teleobjektivet var mest ett bojsänke runt halsen som tvingade mig ner mot marken ett par gånger för att fota svampar vilket hade varit lämpligare med macro-objektivet.

Första bilden blev ett spindelnät. Det var så himla fint där det satt 3 meter ovanför marken. Men hur jag än snurrade runt för att hitta en vinkel där nätet kom till sin rätt så blev aldrig bilden optimal. I vissa vinklar syntes inte nätet alls och det duger ju inte som foto. Eller snarare så blir det märkliga och tämligen ointressanta bilder att visa upp. Suddig skog... Men efter att ha snurrat runt som en skitnödig hund bland blåbärsriset en stund fick det bli som nedan.

Svartvitt? Jo, för att få bort fokuset från de grönblänkande eklöven i högerkanten.

Jag gick längst skogsstigarna och njöt av den fina och gröna mossan under tallar och granar. Samtidigt spanade jag efter någon svamp som behagade visa sig där solen kunde nå ner till den. Teleobjektivets ljusbehov för att ta bra bilder utan skakningsoskärpa krävde också ett ISO uppskruvat till minst 800. Återigen hade det naturligtvis varit bättre med macro-objektivet för dagens promenad.

Det blev en svamp på bild till sist!

Innan jag klev ut ur skogen och in i civilisationen hittade jag ett kärrliknande område där marken var täckt av skogsfräken. Några av dem var starkt upplysta av solen och det får bli den avrundande bilden idag. Jag passar på att önska en god helg och ger mig hän åt fotbollsfotografering de närmaste dagarna!

Skogsfräken.

Middag Motljus Macro

Lite sur för att jag inte lyckades fånga något med kameran under gårdagens promenad tog jag en ny runda vid 18.30-tiden. Nu skulle det väl banne mig finnas ett säkert motivområdet i alla fall! På med macro-objektivet och sedan ner till TGOJ-spåret samt följa den grusväg som går parallellt med spåret en bit i kvällssolens sken. Närbilder på blommor och andra växter i motljus är ändå ganska säkra.

Sett till de nedanstående bilderna skulle det fortfarande kunna vara sommar. Blommor i klara och fina färger som inte ser allt för vissna ut.

Men ett par undantag från sommarblommorna hittade jag. De avslutande två bilderna är snarare tydliga tecken på höstens kulörer. Förstärka av den nedgående solens nyanser och sken.

Jagandet efter motiv fortsätter!

Så hände det...

Dagens halvlånga promenad (jag är fortfarande luddig i huvudet av min mansförkylning) genomfördes i härligt solsken. Jag chansade med att låta teleobjektivet sitta på kameran då jag hoppades på de två små rovfåglar jag sett vid fälten mellan Prästgården (Skillra) och skroten. Av fåglar såg jag ingenting och banne mig var jag på väg att ta en promenad helt utan att få med mig en enda ruta på minneskortet. En vissen rallarros vid TGOJ-banan fick bli dagens räddningsplanka.

Rallarrosen räddade mig från att bli fotolös idag.

Varför jag inte hittade något funderar jag nu på. Tankarna är nog lite på annat håll. Det kan nog skyllas på att jag fortfarande känner av inskolningen på arbetsplatsen, förkylningen med feber gör sitt till och dessutom har jag nu flyttat mitt fotbollsbloggande till en ny plats vilket lanserades igår kväll. Splittrad och lite disträ helt enkelt.

Jag tar nya tag. Någon annan dag. :-)

Partiell höst

Nu är vi där. Den första av höstmånaderna har enligt gängse uppfattning påbörjats idag och vill man leta hösttecken är det inte svårt. Det går också bra att blunda för bevisen och ännu känna sommarens närvaro. Idag i snålblåsten gick det visserligen bra att traska runt i t-shirt och kortbyxor (det är väl en vanesak kan jag tro) men lite svalare vindar var det onekligen.

Skillra

Prästgården

Jag tryckte på vidvinkel-zoomen och lirkade även dit ett polarisationsfilter för att kunna lyfta fram den molntussiga himlen. Effektsökeri? Ja, möjligtvis, men också ett sätt att fånga det ögat ser på kamerasensorns mer begränsade teknik.

Stordalen på vägen runt Stigtomta strutsfarm och skrot.

Jag tog några bilder som förstärker intrycket av en påbörjad höst. Vissnande växter och jordbrukens halmbalar är inte subtila tecken utan fullkomligen skriker ut höst.

Jag avslutar med en bild på en fantastiskt fin björkdunge som växer mitt emot gården Skogstorp. Jag har fotat den några gånger tidigare och även testat tekniken med att dra kameran nedåt i samband med exponeringen. Denna gång blev det nästan akvarell-likt. Jag har inte gjort mer än beskurit bilden lite, lite och lagt på lite kontrast.

Nu har han konstnärat lite grann...

Så fick det bli. Det första höstinlägget på fotobloggen. Ha en fortsatt härlig dag!