Julstämningen finns inombords

Efter en kortare promenad i utkanten av Stigtomta på julaftonens förmiddag var det tydligt att vi inte skulle få någon som helst hjälp av naturen med julstämningen. Inte det här året heller. Stormen Staffan började dessutom göra sig påmind vilket inte bara förde med sig byiga vindar utan också en del värme.

Jag tog chansen att sträcka på benen innan stillasittandet skulle börja. Obegripligt så mycket det ska sittas under julhelgen. Kanske är det för stort fokus på skinkor under denna storhelg. Är det inte ätbara varianter så är det den egna rumpans uthållighet och sittkvalitéer som är av intresse.

Jag tänker inte gå djupare in på vårt julfirande. Var och en blir salig på sin tro och sitt sätt att fira denna helg och för mig är det en familjeangelägenhet som inte vädras i någon blogg. Knappt ens i sociala media (om jag rannsakar mig själv.) Det är ganska givet att vår jul, precis som de flesta andras, innehåller ett visst antal traditionella inslag.

Att det är snörfritt fram till skrivande stund är egentligen väldigt skönt. Min rygg är fortfarande inte bra efter stormen Helgas bjudning av stormfälld gran på grannens tomt. Alltså är jag tacksam för att inte behövt skotta någon snö. Och värmen gör att det fortfarande går att promenera utan mössa och vantar. Enkelt och bekvämt.

Mina lediga dagar före  jul var behövliga. Både för att varva ner och för att hinna göra klart alla julförberedelser. Nu är det snart mellandagar och därmed börjar också en ovanligt slitsam arbetsperiod för mig. Jo, det blir så runt årsskiftet och större delen av januari.

Till min irritation har jag dessutom behövt jobba en halvdag under juldagen. Ett strömavbrott på Skavsta-området under en timme tvingade mig till en större insats för att återställa både lokal och IT-system. Gissa om jag är mindre nöjd med detta olyckliga elände mitt under storhelgen.

Under juldagen jobbade jag och stannade även till vid utsiktskullen vid flygfältet

Julaftonens promenad gjordes i sällskap av min 5D Mark II samt mitt 135 mm-objektiv. En trevlig kombo som jag verkligen kan lovorda. Någon gång ska jag göra några listor som rankar mina olika objektiv, kanske kan det vara till glädje för någon.

Under julaftonskvällen bytte jag ut 135 mm-gluggen mot mitt 50 mm-objektiv. Det lämpar sig bättre i mindre utrymmen och pallar med ännu sämre ljusförhållanden.

Obligatoriskt

Julselfie

Jag avslutar med en lykt- och bokehbild. Juldagens promenad blev inställd på bekostnad av jobb och när det momentet var avklarat blev det ytterligare åtskilliga stillasittande timmar. Förhoppningsvis får jag ut nosen under annandagen för en smula frisk luft.

Jul

Jag önskar dig en god fortsättning!

En jul- och nyårshälsning

Med några korta ord och ett par bilder i all enkelhet önskar jag dig som tillfällig eller återkommande bloggläsare en riktigt God Jul och ett fantastiskt Gott Nytt År!

Snö och domherre fotade på den tiden det fanns snö... (alltså förra vintern)

Jag klämmer också in bilden som blev årets julkort. Alltså det kort som printats ut i A5-format och postats till intet ont anande släktingar och vänner. En utmaning inför varje jul att komma på något som kan fungera som motiv. Denna gång är det mest unika att hela familjen är med på fotot. Seden bjuder normalt att endast barnen behöver utstå denna prövning. Det är ingen manipulerad bild utan den är tagen som du ser den, och vi fotade detta på min arbetsplats för några veckor sedan.

Familjen Janssons julkort 2015

Jag hoppas att även din jul blir förträfflig!

En timme innan soluppgången

Nu när solen står som lägst på himlen kan man i det närmaste få sovmorgon och ändå vara uppe långt innan solen tittar fram över horisontlinjen. Jag har min vana trogen ledigt några dagar innan jul och fick känna på vintermörkret när jag imorse gjorde döttrarna sällskap till skolan.

Promenad till skolan

Fler och fler anslöt till vårt skolpromenadfölje

När vi gick iväg var klockan ungefär 07.45 vilket innebär att det exakt är en timme kvar innan solen går upp. Det märktes minsann när jag försökte fota. Uppskruvat ISO och 50 mm-objektivet fick bekänna vad det klarar på bländare f/1.4 eller 1.6. Nja, bättre fotoförutsättningar bör man nog leta efter om man ska klara det utan stativ.

Dalbyvägens pärla

Jag fortsatte i min ensamhet när flickorna svängt av vid skolan. Mina steg tog mig förbi Kavlinge, Friluftsgården, trädgårdstippen, Parken, Tängsta fotbollsplan och sedan hem. En härlig timme ute i friska luften. Det är tyvärr onaturligt varmt ute men givetvis är det smidigt att kunna vara ute utan mössa och vantar, trots att det är vinter.

Gärdsgård längst Skolvägen

De gamla uthusen vid Kavlinge

Den nya skateparken vid Tängsta fotbollsplan

Julförberedelserna är i full gång. Mycket återstår att göra. En hektisk tid och inte förrän storhelgerna är över kan man pusta ut och varva ner. Synd att det ska behöva vara så men å andra sidan kan man vila när man blir äldre. :-)

Jag avslutar med en favorit i repris.

Skönt att det inte är på mig den sitter, norra Europas mossigaste häck.

Ha det bäst!

Nordic Fight Night - The World Awaits

Lördagskvällen innebar 6 timmars hård koncentration och fotografering av boxningsgalan som Sauerland Promotion anordnade på Rosvalla i den nya A-hallen. Jag ska inte gnälla, det blev den mest inspirerande sportfotosession jag hittills upplevt. Anledningen till det var att jag fick plats vid ringside, i "diket" precis bredvid boxningsringen. Bredvid sportfotolegendarer som t.ex. K-G Z Fougstedt och Bildbyråns prisbelönte Joel Marklund. Bara en sån sak...

Ringside

Tillfällig arbetsplats

Bara för att man står bredvid någon som kan fota innebär det tyvärr inte per automatik att det egna fotomaterialet blir bra. Hårt jobb, ordning på tekniken och försök till bra timing kan i alla fall belöna en amatör som jag är med en eller annan godkänd bild.

Tungviktaren Otto Wallin tog en promenadseger mot Samir Kurtagic

Jag köpte det begagnade zoomobjektivet 24-70 mm/2.8 på chans. Det visade sig vara tur. Eftersom jag hamnade så nära boxningsringen fanns inget bättre eller lämpligare objektiv att fota med. Perfekt, mer eller mindre.

Anthony Yigit vann över amerikanen DeMarcus Corley

Utan denna glugg hade jag fått använda 17-40 mm samt 50 mm-objektivet och det hade inte varit lika optimalt. Vissa bilder tog jag under lördagskvällen med mitt 70-200 mm-objektiv men 90% togs med normalzoomen.

Erik Skoglunds fighting face är bara bäst. Han vann på poäng mot Derek Edwards

Jag har denna gång gjort ett bildgalleri per match samt ett litet galleri med extra-bilderna som bäst kan kallas "runt-omkring-bilder". Du hittar länkar till dessa bilder här nedan:

Match nr 1
Match nr 2
Match nr 3
Match nr 4
Match nr 5
Match nr 6
Match nr 7
Match nr 8
Match nr 9
Bonusbilder

Mitt Stigtomta levererar inte just nu

Nu borde det gnistra och glimma. Med endast dagar kvar till jul är det istället grått, mörkt och varmt. Kanske har det med min stigande ålder att göra men jag tycker mig numera lida mer av uteblivet dagsljus än förr.

Duggregnet slog mot mig när jag klev över TGOJ-banans spår och gick i riktning västerut mot Hallbosjöns utlöpare. Över det öppna landskapet låg ett dimmliknande dis som malde ner alla sprudlande vinterkänslor till melankolisk dysterhet.

Min korta promenad gav i alla fall energi då frisk luft och naturens stillhet är stärkande. Vinterfåglarna kvittrade emellanåt men i övrigt är naturen nu väldigt återhållsam. Leran under skosulorna avslöjade att det varit nederbördsrikt den senaste tiden.

Jag täcktes ganska snart av små regndroppar som också lade sig över kameran och objektivet. Inget som oroar mig då de grejor jag hade med mig idag är rejäla och klarar en hel del av det naturen kastar emot dem. Stridsvagnsliknande Canon 1D Mark III och EF 24-70 mm behövde aldrig fullt ut bekänna färg.

För mig och min fotoutrustning var det uppvärmning inför kvällens stora prövning. Jag behövde testa den nyinköpta objektivet lite mer inför boxningsgalan där Erik Skoglund är det stora huvudnumret. The World Awaits kallas galan och är en del i Sauerland Promotions Nordic Figt Night-koncept. Flera av Sveriges mest lovande proffsboxare luftar handskarna på Rosvalla i Nyköping denna afton.

Jag vet i skrivande stund inte annat än att jag har ackreditering till arrangemanget. Om jag får en ackreditering som ger mig möjlighet att fota vid ringside kommer att visa sig vid 17-tiden då jag får hämta ut mitt mediepass.

Det är lite spänt och nervöst inför kvällens boxningsgala. Inte så mycket för min egen foto-insats utan för hur det ska gå för Nyköpings-boxaren Erik Skoglund. En tuff amerikansk motståndare som blir den tuffaste motståndaren hittills i Eriks karriär. Usch om han torskar inför den stora hemmapubliken...

Pegevägens nedre halva

Det hus där vi bodde mellan 1993 och 1999

Jag har laddat alla batterier och fyllt den stora ryggsäcken med allt för mycket utrustning. Nu ska jag ladda de egna batterierna, dags för matlagning!

Ha det oförskämt bra!

Återseende med blandade känslor

Under söndagen satte jag mitt tillrätta i bilen för en timmes färd längst E4:an till Linköping. Min idé om ett någorlunda ljusstarkt normalzoom-objektiv att använda i sportsammanhang, vid tillfällen då avstånden inte är så stora, ledde mig dit. Ett begagnat Canon EF 24-70 mm f/2.8 (den ursprungliga versionen) var tillräckligt billig för att låta sig köpas. Förvisso är version 2 av detta objektiv avsevärt skarpare men också 8-9000 kronor dyrare på begagnatmarknaden. Nej tack, inte just nu.

Den trevliga säljarens mötespunkt visade sig vara i närheten av Linköpings gamla regementesområde. Som värnpliktig gjorde jag mina 15 månader på I4 och det är nu exakt 30 år sedan jag muckade. Mycket är totalt förändrat i Linköping sedan mitten av 80-talet och jag måste erkänna att jag inte känner igen mig i den del av staden där I4 och A1 en gång låg. Jag tog en kort promenad med mitt nyköpta objektiv. Man vill ju testa!

De stora stolparna intill parken där Soldathemmet låg avslöjade var jag var

Jag ska inte dra en massa lumparminnen. På 30 år har mycket förvrängts i huvudet och det som nu känns nostalgiskt och har ett rosa historieromantiskt skimmer runt sig var inte nödvändigtvis särskilt kul när det inträffade. Att som 19-åring åka iväg i veckorna (och många helger) till Linköping med tåget var inget jag längtade efter eller var odelat positiv till.

Om jag inte minns fel låg Soldathemmet på den plats där det nu står en kyrka

Det sägs att lumpen gör unga gossar till män. Jag vet inte. För egen del var de första åren i yrkeslivet mer fostrande och innebar en större förståelse för ansvarstagande. Men visst, jag kan fatta att många får sin första ordentliga tankeställare när de slits från hemmets trygga vrå och plötsligt finner sig sovandes i ett vedeldat tält bland en massa andra fisande ynglingar.

Minnessten över de tappra som stridit över halva Europa i Sveriges tjänst

Minnen väcktes till liv ju närmare regementet jag kom. Bilderna jag tog fick dubbla syften. Dels som dokumentation över en plats jag sedan länge stuvat undan långt bak i minneslagret, dels som ett första test av mitt objektiv.

Grenadjärvallen låg kvar, jag trodde de byggt lägenheter där

Canons gamla normalzoom är en riktig klump. Den expanderar när man zoomar ner mot 24 mm. Lite omvänt och udda. Jag har ju föredragit fasta brännvidder; 28, 50, 85, 100, 135 och 300 mm finns i samlingen. Pris i förhållande till prestanda känns bättre för de fasta gluggarna. Flexibiliteten i zoomobjektiv är däremot bra att ha t.ex. vid sportfotografering då de aktiva far som tättingar fram och tillbaka.

Utsidan av regementet i det hörn där I4 låg (A1 var i bortre hörnet härifrån sett)

Det första testet med objektivet gav mig några insikter. Snabbt i fokuseringen (om det nu är möjligt att dra någon slutsats kring detta med den långsamma 5D Mark II som kamerahus). Behaglig oskärpa, även om jag inte har någon bild som bevisar det i dagens inlägg. Kontrast och färger helt OK, motljusegenskaperna inte jättebra. Skärpan finns det lite mer att önska av, framförallt på största bländare 2.8 och utanför centrum i bilden. Det sistnämnda kan jag leva med, på sportbilderna brukar jag ändå beskära och efterskärpa ganska hårt för att bilderna ska "ploppa" på handhållna enheter (som de flesta använder när de tittar på mina bilder).

I denna kasern tillbringade jag mina första 3 månader under den s.k. gröntjänsten

Mitt emot ligger den kasern där övriga 12 månader tillbringades under lumpen

En normalzoom i brännviddsintervallet 24-70 mm är anpassat för fullformatskameror. På t.ex. min 7D Mark II motsvarar brännvidden ungefär 38-112 mm. Inte så vidvinkligt som man skulle önska, alltså. I studio kan jag tänka mig att det är ett praktiskt objektiv men nackdelen är att den där riktiga knivskärpan saknas. På full öppning vinjetterar detta objektiv en del men det hann jag inte testa under den timme jag plåtade i Linköping.

Kaserngården har blivit inrutade parkeringsplatser. Här har man övat exercis.

Varför tror jag att detta objektiv bör finnas i min objektivpark? Förutom nyfikenhet och habegär så är jag övertygad om att det skulle gå att ta schyssta handbollsbilder med det. Om jag sedan kan få fatt på ytterligare ett begagnat kamerahus som ger bra bilder upp till ISO 6400, där är tyvärr inte 1D Mark III, så kan jag ha 70-200 mm-objektivet på det huset och fota växelvis med denna uppsättning. Om jag dessutom någon gång i framtiden får fota boxning från ringside är 24-70 nästan en nödvändighet.

Officersmässen, jodå jag var där inne under värnplikten

Om jag befinner mig i en situation där jag inte kan ha med mig en drös gluggar är normalzoomen, hur klumpigt det än må vara, ett tänkbart alternativ. Ska jag färdas riktigt lätt sätter jag på 50 mm-objektivet. Eller annars borde jag kanske skaffa mig en kompaktkamera...

Där grindarna och vakten en gång fanns (och Flott-Olga) är nu ett nybygge

Normalzoomen sägs vara fotojournalistens bäste vän. Kanske är det fortfarande så, det har jag inget belägg för eftersom jag aldrig ser t.ex. lokaltidningens fotografer annat än vid sportevenemang. Canon har ett 24-105 mm-objektiv som har bildstabilisering och är väldigt populärt. Nackdelen med det objektivet är att största bländaröppning är f/4.0 och det funkar inte riktigt bra inomhus i sportsammanhang.

På denna sida av den stora matsalsbyggnaden gick man in för att käka

Baksidan av matsalsbyggnaden har blivit en boendegata. Tänk.

Det tar tid att bekanta sig med ett nytt objektiv. Egenskaper. för- och nackdelar och optimala förhållanden kommer jag underfund med så småningom. Jag kanske är tröglärd, jag behöver fota en hel del innan jag lärt mig förstå min nya utrustning.

Ingången till markan (en gång i tiden)

Hemresan från Linköping till Stigtomta gick bra. Jag poängterar detta med tanke på att det på vissa håll varit absolut snorhalt, även på E4:an, under eftermiddagen. Man skulle nästan kunna tro att det är vinter... Minusgrader två dagar i rad, wow.

Mot nya äventyr!

Mellan två julbord

Fredag kväll; julbord. Lördag kväll; julbord. Det kostar på att ligga på topp. Den stabbiga och salta maten ska smältas och för mig passade det perfekt att ta en kortare promenad i lördagsförmiddagens solsken. Så mycket av solen får man dock inte se den här årstiden trots att det är mitt på dagen och molnfritt. Solen når med nöd och näppe över trädtopparna.

Vintersolens ynkliga strålar når ner till en vissen brännässla

Ormbunkar kan vara vackra även i vissen version

Jag borde ha tagit en riktig långpromenad idag. Anledningarna är många. Men icke då, det finns en avgörande anledning till att det inte är möjligt just nu. Min rygg har varit helt kaputt sedan förra helgens träd-incident. Att hysta ved över ett stängsel och släpa på alla grenar var mer än vad min ryggmuskulatur klarade av. Ett par dagars total orörlighet förbyttes till ett långsamt bättre tillstånd. Tyvärr vaknade jag idag med en sämre rygg på nytt och jag gissar att den märkliga fotosession jag hade på jobbet under fredagseftermiddagen var orsaken till problemen.

Frostigt gräs i vägrenen

Jag skulle fota en produkt rakt uppifrån och därmed hängde jag ut över ett träräcke knästående och försökte nå ut så långt som möjligt med kameran utan att trilla 4 meter ner i betongen. Inte optimalt med en ömmande rygg. Jag är inte heller säker på att bilden blev bra...

Laven hittade en kvist som verkade lockande att slå sig tillrätta på

Jag får snabbkurera ryggen för på måndag kväll måste jag vara fit for fight när jag ska leda ett träningspass i fotbollsworkout. Och om ytterligare en vecka ska jag palla att stå och fota en helkväll med teleobjektiv. Som det ser ut i skrivande stund får jag ackreditering till Sauerlands boxningsgala på Rosvalla och den vill jag inte missa för allt i världen. Ortens son Erik Skoglund ska åter upp i ringen på hemmaplan och flera av boxarna jag såg i september har också matcher som lovar kvalitet och sportunderhållning.

Fredagskvällens regn och nattens frost töar i solskenet

Om mina planer går i lås åker jag till Linköping under söndagen för att köpa ett begagnat objektiv. Tanken är att det ska funka bra i sportsammanhang då avstånden inte är så stora. Vi får se hur det går. Jag har även lagt ut krokar för att få tag på ett begagnat kamerahus (som klarar att fota sport i sämre ljusförhållanden) men tyvärr ser inte det ut att gå i lås den närmaste tiden.

Ytterst nyfikna hästar vid Skillra

Lite småstök får man passa på att hinna med mellan julborden. Jag ska nu sätta mig och skriva adresser på kuvert till årets julkort. En lagom rolig aktivitet. Man får inte ha för skoj, då skämmer man bort sig själv...

Den minst rädde av döttrarnas två kaniner

Jag har varit ute och hängt upp fågelborden. Fyllt dem med fågelfrön och förhoppningsvis hittar "trädgårdsfåglarna" mina matställen så småningom. Det brukar ta ett tag innan mesflockarna hittar fram. När jag var ute och gick ger jag mig sjutton på att jag hörde en flock sidensvansar. De lär inte landa hos oss men jag vet att de brukar röra sig i samhället på vintern. Jag såg dem utanför Stigtomta förra helgen så jag vet att de är i närheten. Jag är inte duktig på fågelläten men när man hört sidensvansarna en gång kommer man ihåg deras säregna läte.

En solros som fått stå kvar för sina fröns skull

Jag önskar en god fortsättning på helgen och påminner om att det är tredje advent under söndagen. Då ska det eldas ljus för kung och fosterland.