söndag 17 januari 2016

Skidgolf i Jönåker?

Det här med skidåkning har aldrig lockat mig. Under barndomen tvingades man ut enligt vinterälskarnormen som råder i Skandinavien och i min ungdom t.o.m. militärtjänstgöringen blev det en eller annan skidtur som inte var frivillig. Sedan dess har jag inte ens försökt åka skidor på längden. Gott så.

Fortsatt kallt

Jag hamnade i Jönåker under söndagen. En kort sväng för att hämta upp en av döttrarna som därifrån önskade skjuts hem till Stigtomta. Solskenet gjorde landskapet förtrollande vackert men trots den relativa uppgången i temperatur, det var "bara" -11 grader, så var det absolut svinkallt ute. En svag vind bar med sig isande kyla som inte gick att komma undan.

Starten av skidspåren i Jönåker

Jag bestämde att upphämtningsplatsen skulle vara parkeringen vid Jönåkers Golfbana. I mitt medvetande fanns att det vintertid är en plats där många skidentusiaster samlas. Att göra fina spår längst en golfbana är en smart idé på mer än ett sätt. Det behövs inte jättemycket snö eftersom underlaget är jämnt. Det är det vettigaste sättet att nyttja en golfbana på. Nej, golf är inte något som faller mig i smaken överhuvudtaget...

Finfina spår vid Jönåkers golfbana

Enligt uppgift ska den längsta rundan med skidspår ge hela 9 kilometer. Inte illa och betydligt roligare än att snurra runt på ett 2-3 km kort varv. Parkeringen var nästan fylld med bilar tillhörande den del av befolkningen som anser att skidåkning är ett förfinat sätt att transportera sig på.

Några ger sig av andra packar ihop för dagen
Början på ett nytt varv i kanten av golfbanan

Jag tog med kameran och 100 mm-objektivet (macrolinsen) eftersom jag förstod att jag skulle få chansen att avbilda den svenska favoritsysselsättningen när det är vinter och snöigt. Jag har inte så värst många bilder på längdskidåkning.

Den mjukt kuperade terrängen gav en rejäl nedförslöpa i slutet av varvet
En av orienteringsklubben OK Hällens medlemmar testar skidspåren i grannbyn

Spåret var gjort med en skoter som dragmaskin och skaren i snön gjorde att det nästan bar mina tunga steg bredvid skidspåret. Det såg så pass inbjudande ut att jag nästan fick en längtan att åka skidor för första gången på drygt 30 år. Om jag nu haft ett par laggar att spänna under fötterna.

Öppen terräng på golfbanan utanför Jönåker

Utomhusvistelsen stannade vid 10-15 minuter innan dottern dök upp och vi kunde hoppa in i bilen och glida hemåt längst en istäckt landsväg. Att det kan se så inbjudande ut men ändå vara så vansinnigt kallt och ruggigt. Usch. Kylan består den kommande veckan men tyvärr inte det 100%-iga solskensvädret.

En liten björk söker sig uppåt mot den blå himlen

Jag låter nog raggsockorna jag fick i julklapp sitta kvar på fötterna ett tag till.

fredag 15 januari 2016

Brandholmen i kyla och mörker

Men fy f.. så kallt det var.

När yngsta dottern skulle spela träningsmatch i en av Rosvallas träningshallar under fredagskvällen var det bl.a. undertecknad som utsetts som skjutsansvarig. Efter att ha släppt av några fotbollstjejer i Nyköping och följt med till omklädningsrummet på Rosvalla var det dags för mig att ta en promenad med kameran. I förväg lät det som en bra idé.

De Två Tornen på Rosvalla

Jag hade mycket kläder på mig. Ordentligt på fötterna, långkalsonger, stickad tröja och dunjacka. Mössan drogs ner allt längre över öron, panna och nacke. En svag, svag vind från nordost avslöjade sig när jag kom ner till Nyköpingsfjärden. Fy sjutton så obehagligt det blev.

Gång- och cykelbron över den lilla kanalen till småbåtshamnen vid Brandholmen


Kanalen vid Brandholmen

Som jag frös om nästippen och läpparna. Isen växte till sig i skägget. Vinden bet genom den tjocka och stickade mössan som om den inte fanns alls. Fingrarna stelnade och värkte i de tjocka skidhandskarna. För övrigt var det dock problemfritt enär klädseln inte tillät kylan få grepp om min arma lekamen.

Idbäcksverket går på högvarv i vinterkölden

Under drygt en timme, mellan klockan 18-19.15, spatserade jag på Brandholmsområdet med min 5D Mark II, objektivet EF 17-40 mm/4.0 samt mitt sällan använda stativ. Lite då och då vecklade jag ut stativet för att ta en exponering under 15-30 sekunder.

De "skeppsformade" husen vid bortre delen av Brandholmens bebyggelse


Jag hade ett av extrabatterierna i byxfickan ifall kölden skulle ta död på batteriet i kameran. De som låg i ryggsäcken var nog inte mycket till nytta heller tack vare nedkylningen. Jag gnäller, jag vet, men jag är inte van vid varken kylan, stativfotografering eller nattfotografering utomhus.

En vy västerut med Idbäcksverket ständigt närvarande

Jag hade aldrig tid att leta fram trådutlösaren innan jag åkte iväg från Stigtomta till Nyköping. Den borde jag haft i packningen. Alternativet är att sätta en 2-sekundersfördröjning när man trycker på avtryckaren för att undvika skakningsoskärpa med så långa exponeringstider som krävdes. Jag förmådde mig inte göra detta heller i kylan utan tryckte av så försiktigt jag kunde och bad en stilla bön om att jag träffade rätt med den tjocka handsken på avtryckarfingret utan att rysta till i kameran.

Bryggan sträckte sig ut mot fjärdens mitt och området på Arnö på andra sidan

Någon timme senare sitter jag nu och försöker tina. Kameran är fortfarande kall efter utomhusvistelsen och ligger nedpackad i ryggsäcken för att långsamt tina upp. Jag har slarvat eftersom jag annars brukar låta kameran ligga i en lufttät påse under den tid som behövs för att metallen i kameran ska bli rumstempererad. Man bör undvika att orsaka kondens i kamerans elektronik, oavsett hur "vädertätad" eller robust den kan anses vara.

En avslutande bild på Nyköpings värmekraftverk

Hur som helst var det kul att få några fler nattbilder i bildsamlingen. Hur vidrigt det än var att samla ihop dem denna gång...

tisdag 12 januari 2016

Med blicken genom objektiven

Någon gång för länge sedan framfördes ett önskemål att jag skulle redogöra för den utrustning jag använder. På sätt och vis gör jag det regelbundet eftersom jag många gånger nämner vad jag använt under mina promenader. För inte allt för många veckor sedan antydde jag att jag skulle ranka de objektiv jag använder. Det är dags nu.

Kattunge fotad med mitt EF 18-200 mm-objektiv den 8/7 2009

Först och främst behöver jag förklara några saker. Detta är en ytterst personlig betraktelse med perspektiv utifrån vad och hur jag fotograferar. Mycket av det jag köpt på mig, som oftast begagnat, har köpts för att jag haft ett behov i samband med sportfotografering. Denna genomgång lägger dock tyngdpunkten på allmän-fotografering och jag sparar mycket av sportfoto-analysen till en annan gång.

Anläggning av konstgräsplaner vid Rosvalla fotat med EF 28 mm den 2/10 2010

När man pratar om objektiv är det svårt att blunda för kamerahusens olika egenskaper. Är det en crop- eller s.k. fullformatskamera som objektivet sitter på? Hur bra och snabb är kameran på fokusering? Jag försöker dock vara så allmängiltig som möjligt i bedömningen då jag har 3 olika sensorstorlekar i mina systemkameror men även vitt skilda egenskaper när det kommer till rapp fokusförmåga.

Emma fotad hållande en fotbollspokal den 27/9 2009 med 50 mm f/1.8

Jag har tittat på statistiken för ungefär 25000 bilder i mitt Lightroom-bibliotek. Inga sportbilder finns där överhuvudtaget vilket annars skulle göra drygt 100 000 ytterligare bilder. Vissa objektiv har funnits med sedan 2009 då jag skaffade min första digitala systemkameran medan andra objektiv köptes in under 2015. Färskast är normalzoomen som är 1,5 månader gammal men lär bli en av de mer frekvent använda gluggarna i framtiden.

Små påskliljor fotade med 50 mm f/1.4 den 4/4 2014

Det står Canon på alla objektiv utom fisheye-gluggen från Samyang. Alla objektiv passar s.k. fullformatshus utom ett och det är ett medvetet val. Canons cropkameror kan ha objektiv som är märkta både EF-S och EF medan deras fullformatshus (och APS-H) endast kan ha EF-objektiv. Jag vill kunna använda grejorna jag köper så flexibelt som möjligt och därmed blir det EF-varianter.

Lovisa fotad med 85 mm den 30/1 2011

I Canon-kretsar pratas det om att när man väl känt på kvalitén i L-objektiven vill man bara ha mer och inte köpa något annat hädanefter. Den röda ringen på objektiven avslöjar att det är en L-variant som därmed ska vara en aning bättre vad gäller glas och byggkvalité. Undantag finns och bl.a. några EF-S-objektiv har rykte om sig att vara värda den röda ringen men Canon sätter den endast på EF-varianter.

Alvas öga fotad med 100 mm macro den 4/9 2009

Även om man inte är Canonist kan denna genomgång vara av intresse. Hoppas jag. Olika brännvidders egenskaper, för- och nackdelar är ju lika oavsett märke. Därutöver kanske det kan vara kul att klanka ner på mina åsikter, erfarenheter och slutsatser eftersom det onekligen är subjektiva bedömningar jag presenterar... ;-)

Mingelfotografering med 24-70 mm-objektiv den 26/12 2015

Canon har kanske marknadens bredaste utbud av objektiv. Detta har jag stor nytta av eftersom jag inte har något emot att handla begagnat. Många fantastiska Canon-gluggar finns där ute och några av dem är verkligen top notch medan det givetvis går att hitta exempel på konkurrerande märken som sticker ut på vissa enskilda brännvidder och egenskaper. Det skulle bli ett eget blogginlägg om jag till äventyrs får för mig att fördjupa mig i alla andra fantastiska och omtalade objektiv som enskilt skulle kunna få vem som helst att byta kamerahusmärke bara för att få glädjen att använda dem.

Nu till förteckningen över de objektiv jag för närvarande har i min ägo:

BenämningAndel bilderKommentar
Canon EF-S 18-200 mm f/3.5-5.6 IS10,5%Endast för crop, flexibelt men ej bäst på något
Canon EF 28 mm f/2.86,0%Ej USM-motor, knakar och knarrar
Canon EF 50 mm f/1.8 II10,0%Ej USM-motor, knarrar men skarpt och billigt
Canon EF 50 mm f/1.410,1%Snabbt, stor bländare, bra men inte briljant
Canon EF 85 mm f/1.85,2%Snabbt, skarpt och överraskande bra
Canon EF 100 mm f/2.8 macro13,7%Vinjetterar på f/2.8 men bra och mycket skarpt
Canon EF 24-70 mm f/2.8L1,4%Äldre varianten men ändå en mycket bra glugg
Canon EF 300 mm f/2.8L IS1,9%Nyare variant finns men oj vilket objektiv detta är!
Canon EF 100-400 mm f/4.5-5.6L IS15,0%Bra men den nyare versionen är tydligen suverän
Canon EF 70-200 mm f/2.8L10,3%Snikvarianten utan IS men mycket användbar
Canon EF 17-40 mm f/4.0L8,9%Användbar brännvidd men inte glimrande
Canon EF 135 mm f/2.0L6,9%Gammal konstruktion men värd sitt goda rykte
Samyang 8 mm f/3.5 fisheye CS II?Manuell fokus, knepigt och udda men skoj


Med ovanstående förteckning i åtanke och i färskt minne ska jag bjuda på några topplistor!

Mest använda
  1. EF 100-400
  2. EF 100 macro
  3. EF-S 18-200
Denna lista skulle jag vilja göra annorlunda. Det går dock inte att blunda för siffrorna i tabellen här ovanför. Att telezoom-objektivet ligger först är inte konstigt och om sportbilderna skulle räknas in kommer det att ta evigheter innan något annat objektiv kommer ifatt. Det ska sägas att jag mycket sällan använder denna glugg efter att ha köpt 300 mm-objektivet. Och 18-200 mm-objektivet använder jag aldrig numera utom när jag filmar sport med min Canon 7D Mark II. Samtliga objektiv har hängt med sedan kameran var ny eller nära på i alla fall och det förklarar en del kring mängden bilder som tagits med dem. Det enda objektiv som idag försvarar sin ställning är macro-objektivet som inte bara tar detaljbilder i naturen utan också funkar finfint för tajta landskapsbilder. Macro-objektivet är verkligen en höjdare och sägs vara lika skarpt som L-varianten (som dock har bildstabilisering, IS).
Om jag skulle konstruera en lista som bättre stämmer överens med aktuellt användande skulle den se ut så här:
  1. EF 100 macro
  2. EF 50 f/1.4
  3. EF 17-40
Kvällsljus väster om Stigtomta genom 300 mm-objektivet den 17/3 2015


Minst använda
Här måste jag ignorera de låga siffrorna för 300- och 24-70-objektiven. De är så nyligen inköpta!
  1. Samyang 8
  2. EF 85
  3. EF 28
Även denna lista ser helt annorlunda ut när aktuellt användande betraktas. Att ett fisheye-objektiv är lite använt är inte konstigt eftersom det har ett mycket smalt användningsområde. 28 mm-objektivet ligger i stort sett orört i kameraväskan sedan länge men användes flitigt i början då jag hade det på min crop-kamera Canon 50D som ett normalobjektiv.
En fräschare lista ser idag ut så här:
  1. EF 50 f/1.8
  2. EF 28
  3. EF-S 18-200
Häst på västkusten fotad med 100-400 mm-objektivet den 13/7 2010


Bästa objektiven
  1. EF 300
  2. EF 135
  3. EF 24-70
Idel L-gluggar och de har alla gemensamt att glasen i objektiven är mycket bra. Att dyrast är bäst är ingen självklarhet men 300 mm-teleobjektivet är lite lättare att få snygga bilder med än 135 mm-objektivet. Det sistnämnda är helt underbart men kan vara lite kinkigt. Har jag inte tillräckligt kort slutartid är det lätt att jag orsakar skakningsoskärpa i bilderna. De nyare versionerna av 300- och 24-70-objektiven är klart bättre men mina äldre klumpar duger mer än väl. Jag är positivt överraskad av normalzoomen som jag inte trodde skulle ge så snygga bilder. 135 mm-konstruktionen är vid det här laget stenåldersgammal så det kommer säkert en ny konstruktion även av denna underbara optik. Samtliga 3 objektiven i listan är mycket bra även för sport.

Smartphoneanvändning på hästrygg fotad med 70-200 mm-objektivet den 6/2 2011


Sämsta objektiven
  1. EF-S 18-200
  2. Samyang 8
  3. EF 28
Ett superzoom kan nog inte byggas med något annat än kompromiss som förtecken. Tyvärr är det inte skarpt, det är kontrastlöst och ger karaktärslösa bilder. Om man inte spärrar det i 18 mm-läge åker det ut när man bär det. Nåja, det är flexibelt i alla fall. Fisheye-objektivet är bra under vissa omständigheter men om man använder full bländaröppning och inte skruvar in skärpan perfekt (manuellt) ser bilderna förskräckliga ut. Svåranvänt på mer än ett sätt med andra ord. Den gamla 28 mm-konstruktionen är möjligtvis skarp men bilderna blir inte snygga bara för det. Kromatisk aberration är det gott om och fokusmotorn är av det allt för enkla slaget.

Ida fotad med vidvinkelzoomen 17-40 mm den 26/6 2013


Bredast användningsområde
  1. EF 24-70
  2. EF 70-200
  3. EF 17-40
Det är hugget som stucket mellan första och andraplatsen på min lista. När jag inte tar hänsyn till sportfoto-intresset får normalzoomen komma först. De flesta situationer klaras av med endast detta objektiv på kameran. Inomhus- och utomhusmiljöer funkar utmärkt. Att ha ett 70-200-objektiv i kameraväskan kan verkligen rekommenderas. Det är inte tillräcklig brännvidd för fågelfoto men det funkar till väldigt mycket. Högst på min önskelista just nu är Canons 70-200 mm f/2.8L IS II som är nyast av alla deras 70-200-zoomar, skarp som sjutton och med mycket bra glas. Slutligen har vi 17-40-objektivet som inte är världens roligaste när det kommer till "oumpf" i bilderna men det är väldigt bra som sällskap i stadsmiljö och dramatiska landskap. Hade detta varit prio för mig skulle jag vilja ha 16-35 mm f/2.8 II men just nu nöjer jag mig med denna vidvinkelzoom.

Stenar vid Skäret i Nävekvarn fotade med 135 mm-objektivet den 2/11 2013


Smalast användningsområde
  1. Samyang 8
  2. EF 85
  3. EF 28
Trots de två platserna i topp skulle jag absolut inte vilja vara utan dessa gluggar. De är inte särskilt dyra och gör saker som sticker ut bland de andra objektiven. Fisheye-objektivet på en crop-kamera kan ge häftiga översiktsbilder där jag framförallt inomhus i sporthallar haft glädje av det. 85 mm-objektivet är nog det skarpaste porträttobjektivet jag har men jag tar sällan denna typ av bilder. (Det kan även användas från kortsidan i handbollssammanhang med framgång.) Slutligen är det 28 mm-objektivet som inte är tillräckligt vidvinkligt på en fullformatskamera samtidigt som det till nöds kan funka som "normalobjektiv" på en cropkamera. Nej, det är en brännvidd jag inte riktigt känner mig nöjd med idag.

Hemma på min gata genom fisheye-objektivet den 22/8 2014


Sportigast
  1. EF 70-200
  2. EF 300
  3. EF 100-400
Jag tänker inte djupdyka i de olika objektiv jag använder i sportfotosammanhang men kan inte låta bli att nämna dessa. För inomhussport är 70-200 f/2.8 mycket användbart, det kan inte ignoreras helt enkelt. Givetvis skulle det vara bättre med 70-200 f/2.8 IS II, och då inte för bildstabiliseringen som sällan behövs i sportsammanhang, utan för att det är ett mycket bättre objektiv än versionen jag äger. 300 mm-objektivet passar i vissa inomhushallar men är också härligt vid t.ex. fotbollsplanen. Den stora bländaröppningen ger möjlighet att isolera motivet med en bakgrund i oskärpa. Tvärtom är det med plats nummer 3 som har taskiga mörkeregenskaper och relativt liten största bländaröppning men det vinner på flexibiliteten med sitt stora brännviddsomfång.


Detta är mina listor som de ser ut just nu. Framtiden kommer säkert att innebära förändringar både i vad jag vill fota och vilka objektiv jag äger. Om fågelfoto blir ett stort intresse krävs längre brännvidder. Om natthimlen fångar mig med sin vintergata och himlafenomen behövs ytterligare andra grejor. Studiofotografering med inriktning på porträtt kräver ytterligare andra saker. Jag tycker dock att jag kan lösa relativt många olika fotoutmaningar med de grejor jag äger i skrivande stund.

De bilder jag visar i detta inlägg är bland de första jag fotat med respektive objektiv efter att jag köpt dem.

måndag 11 januari 2016

Nollgradig köldplåga

Det var inte ett dugg skönt. Förändringen från åtskilliga minusgrader till 0-gradigt under söndagen borde borgat för någorlunda drägliga förhållanden. Icke. Det blåste och det blåste ruggigt kallt. Usch. Det som skulle bli en långpromenad i sällskap med ett par av döttrarna samt en kompis till dem blev en liten sväng runt Skillra.

Näst äldsta dottern Ida tog en joggingtur runt Salinge

Under några timmar på söndagen var det uppehållsväder. Snö har fallit och mer ska komma. Den varmare luften gjorde snön kompaktare (vilket minsann märktes när jag skottade) och vinden gjorde att all fin snö började försvinna från trädens grenar. Synd.

En vy med Skillras ladugård i bakgrunden

När vi kom upp till Prästgården och Skillra fick jag några bilder på de faluröda husen vars fasader blivit fästpunkt för yrsnö. Ganska fint faktiskt.





Och även om inte snö fastnat på fasaden så är falurött mot ett vitt landskap snyggt. Tycker jag.



Vi klev ut på den moddiga Jönåkersvägen och gick över järnvägsbron mot hemmet och gränsen till samhället. Vägskyltarna avslöjade att det plogats nyligen.

Skyltarna visar tecken på snöröjning

Söndagens promenad avslutades på samma sätt som lördagens. Två hästar framför ögonen och kameran. Det verkar som vi haft gemensamma rutiner denna helg, hästarna och jag.

Hästar på söndagspromenad

Kameran är nu undanstuvad för den här helgen. Hoppas det inte dröjer innan den kommer fram igen :-)

söndag 10 januari 2016

Dagboksanteckning med snö och fest

Här kommer ett fragmenterat och på intet sätt sammanhållet inlägg om lördagen den 9:e i ett vintrigt Stigtomta. Jag får inte ihop varken bilder eller intryck. De inkluderar en session snöskottning med "hjälp" av mina två yngsta döttrar, en påtvingad tur till Ica för att handla saker vi redan hade hemma, en 50-årsfest under 10 timmar samt lyckan att se andra dricka upp min sedan nästan 30 år övergivna tequila.

Och snön bara fortsätter att falla
Snöröjningshjälpen var väl sisådär
Tydligen framkallar snö leenden (hos de som inte kör bil eller måste skotta)

Jag klev runt ett varv på tomten. Inspektionsrunda, kan vi kalla det. Den gråmulna himlen öppnade inte upp för några fantastiska bilder. Å andra sidan behövde utrustningen trimmas in till festdokumentationen senare under eftermiddagen och kvällen.

Det lilla fågelbordet som jag fick i julklapp med dålig snöröjning av taket
Vedtraven efter det stormfällda trädet har samlat på sig en del snö
Soluret indikerade ingen tid alls

Efter att snöskottningen var avklarad blev jag utsänd på uppdraget att skaffa mjölk till alla kaffedrickare som skulle komma på besök. Sagt och gjort, promenaden tog mig till Ica Nära i Stigtomta. Dit hittar jag utan tvekan.

Vår Ica-affär i Stigtomta

Mer frisk luft kan inte skada. Jag underskattade temperaturen utomhus, påbörjade promenaden utan mössa eftersom det "bara" var -7 grader ute. Uj vad jag frös om skallen. Mössan som fanns i ryggsäcken åkte på illa kvickt. Allt är relativt, jag tyckte ju att det var förhållandevis varmt efter några dygn med -12 grader...

Vindstilla och snöfall har gett fina ansamlingar av fjäderlätt snö på träden
Flanörer i form av ryttare och hästar på vägen parallellt med TGOJ-banan

Eftermiddagen och kvällen fortlöpte utan incidenter eller problem. Gäster kom och gick. Hustruns 50-årsfirande gick grundligt tillväga även om jag tyckte att det blev lite stimmigt när ett sällskap hittade en gammal tequila-flaska i barskåpet. Den var öppnad och till en tredjedel förbrukad. För 28 år sedan... Rävgift som omöjligt bör förtäras! Nu tog det inte många minuter innan flaskan var tom och det var nog bäst det som skedde.

Glada vänner med sång och megatomtebloss
Hustru med min tvillingsyster i bakgrunden

Söndagen är dagen efter. Jag som inte shottade tequila kan njuta av en lugn dag med röjningsarbete. Först ska mer snö bort från uppfarten, därefter blir det skadekontroll inomhus samt ätande av smörgåstårtor som det finns mer än mycket kvar av. Gött.