Skidgolf i Jönåker?

Det här med skidåkning har aldrig lockat mig. Under barndomen tvingades man ut enligt vinterälskarnormen som råder i Skandinavien och i min ungdom t.o.m. militärtjänstgöringen blev det en eller annan skidtur som inte var frivillig. Sedan dess har jag inte ens försökt åka skidor på längden. Gott så.

Fortsatt kallt

Jag hamnade i Jönåker under söndagen. En kort sväng för att hämta upp en av döttrarna som därifrån önskade skjuts hem till Stigtomta. Solskenet gjorde landskapet förtrollande vackert men trots den relativa uppgången i temperatur, det var "bara" -11 grader, så var det absolut svinkallt ute. En svag vind bar med sig isande kyla som inte gick att komma undan.

Starten av skidspåren i Jönåker

Jag bestämde att upphämtningsplatsen skulle vara parkeringen vid Jönåkers Golfbana. I mitt medvetande fanns att det vintertid är en plats där många skidentusiaster samlas. Att göra fina spår längst en golfbana är en smart idé på mer än ett sätt. Det behövs inte jättemycket snö eftersom underlaget är jämnt. Det är det vettigaste sättet att nyttja en golfbana på. Nej, golf är inte något som faller mig i smaken överhuvudtaget...

Finfina spår vid Jönåkers golfbana

Enligt uppgift ska den längsta rundan med skidspår ge hela 9 kilometer. Inte illa och betydligt roligare än att snurra runt på ett 2-3 km kort varv. Parkeringen var nästan fylld med bilar tillhörande den del av befolkningen som anser att skidåkning är ett förfinat sätt att transportera sig på.

Några ger sig av andra packar ihop för dagen

Början på ett nytt varv i kanten av golfbanan

Jag tog med kameran och 100 mm-objektivet (macrolinsen) eftersom jag förstod att jag skulle få chansen att avbilda den svenska favoritsysselsättningen när det är vinter och snöigt. Jag har inte så värst många bilder på längdskidåkning.

Den mjukt kuperade terrängen gav en rejäl nedförslöpa i slutet av varvet

En av orienteringsklubben OK Hällens medlemmar testar skidspåren i grannbyn

Spåret var gjort med en skoter som dragmaskin och skaren i snön gjorde att det nästan bar mina tunga steg bredvid skidspåret. Det såg så pass inbjudande ut att jag nästan fick en längtan att åka skidor för första gången på drygt 30 år. Om jag nu haft ett par laggar att spänna under fötterna.

Öppen terräng på golfbanan utanför Jönåker

Utomhusvistelsen stannade vid 10-15 minuter innan dottern dök upp och vi kunde hoppa in i bilen och glida hemåt längst en istäckt landsväg. Att det kan se så inbjudande ut men ändå vara så vansinnigt kallt och ruggigt. Usch. Kylan består den kommande veckan men tyvärr inte det 100%-iga solskensvädret.

En liten björk söker sig uppåt mot den blå himlen

Jag låter nog raggsockorna jag fick i julklapp sitta kvar på fötterna ett tag till.