fredag 13 september 2013

Visset

En titt ut i trädgården och jag konstaterade att den sena eftermiddagssolen hittade fortfarande ner till den vissnande växtligheten. Värmen är fortfarande inställd på "sommar" men ändå börjar växterna ge upp en efter en. Själv är jag kanske inte direkt vissen men väldigt trött. Jag trodde aldrig att jag skulle bli så påverkad av att "bara" jobba halvtid... Hemma vid lunchtid och då gäller det att passa på att äta och sedan ta en promenad innan soffan suger ner mig i dynorna för vila och återhämtning.

Rosenspirean är i stort sett utblommad.
Paradisbusken har blommat ut för länge sedan.

Den lilla energi och kraft jag har kvar när kvällarna närmat sig har gått åt till bloggandet om damfotboll på ny plats. Min gamla blogg "Nyköpings Damfotboll" lever vidare men nu hos lokalsporten.se. Allt sitter inte perfekt ännu på det tekniska planet men jag tror det blir toppen för både mig och lokalsporten på sikt.



Tomten på baksidan av vårt hus består delvis av skog. Några hundra kvadratmeter i sluttning där björkar och tallar växer. Vintern har gått hårt åt blåbärsriset (det har nästan gått ihjäl) och den torra sensommaren har gjort att kantarellerna inte tittat upp. Häftigt att annars kunna plocka några liter kantareller på villatomten!


Jag gillar skogsdelen av tomten. Man kan faktiskt botanisera lite där med kameran. Och allra mest är det perfekt med björkarna som står på ett lagom avstånd för en uppspänd hängmatta som hamnar halvskugga under lövverket.


Jag laddar batterierna för att under morgondagen bege mig till Stockholm för att fota en fotbollsmatch. Grimsta IP, IF Brommapojkarnas hemmaarena, ska gästas och jag är glad att det inte är jag som ska köra upp dit. Min uppfattning om geografin i Stockholm är minst sagt skev.

6 kommentarer:

  1. Vackra höstbilder som förhoppningsvis har hjälpt dig att samla energi under fotopromenaden. :)

    Vill också säga ang ditt förra inlägg att ett vackert motiv ju inte blir mindre vackert för att det syns ofta och fotas av många. ;) Din bild på höbalen är väldigt fin där horisontlinjen bryts med ett gyllene snitt och ljuset är ju helt gudomligt.
    Höbalar och ensilagebollar må vara "främmande" föremål i naturen - men jag gillar den grafiska kontrasten som uppstår när de ligger utspridda eller ibland uppradade på de skördade fälten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Charlotta! Det är fortfarande en fröjd att promenera och jag gör det med glädje. Jag väntar med viss skräck på att regnet ska börja falla, då kommer det inte längre att vara lika lockande (eller praktiskt att ta med kameran.)

      Höbalarna är roligare än de inplastade ensilage-bollarna (ko-äggen.) Men visst kan man sakna gamla tiders höhässjor!

      Radera
  2. Även visset kan vara vackert.
    Bra fångat Lasse.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Stefan! När jag tog en promenad under lördagsmorgonen rasade löven från alarna och några lönnar hade skiftat färg. Båda sakerna förvånade mig något med tanke på de varma dagarna. Men vi är i mitten av september, det är svalt nätterna och träden kanske har kollat i almanackan snarare än på väderprognosen... :-)

      Radera
  3. Vackra bilder...spindeln på sista vinner och inte åker jag till S-holm i första taget...nä, inte bra för blodtrycket...börjar stiga åt det farliga hållet redan i S-tälje...

    Steffe

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är märkligt med storstäderna och framförallt Stockholm. Jag åker i regel tåg till denna typ av destinationer och så fort man står på perrongen får man de första stresspåslagen. Vill man sedan vara lite extra wild and crazy kan man ge sig på att gå till T-centralen för under den promenaden har man förvandlats till en äkta, stressad storstadsbo! :-/

      Radera